Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate consumption and demand parameters.
The results can be directly incorporated into existing models of Economic effects and BI-solutions for the horse industry. The project contributes to more detailed and accurate descriptions of the horse industry impact at various levels within the economy as well as enables showing the impact from different types of horse use (trotting, horse racing, show jumping, leisure riding, Islandic horse etc.)

Den övergripande forskningsfrågan för detta projekt är: hur ser hästnäringens regionala samhällsekonomiska effekter ut och hur skiljer sig effekterna av olika hästanvändning? Metodmässigt kommer projektet att använda intervjuer och enkäter för att samla ny data för skattandet av konsumtions- och efterfrågesamband.
Resultaten har en direkt användning inom den existerande modellen för hästnäringens samhällsekonomiska effekter. Projektet bidrar till mer detaljerade och precisa beskrivningar av hästnäringens effekter för olika delområden inom ekonomin samt möjliggör en beskrivning av effekter för olika hästanvändning (travsport, galopp, hästhoppning, fritidsanvändning samt Islandshäst m.fl.)

Det konkreta syftet har varit att studera om och i så fall hur konsumtionen varierar mellan regioner i Sverige och mellan olika typer av hästanvändning. Projektet har varit nära kopplat till utvecklingen av BI-verktyget "hästnäringen i siffor" som utvecklats på initiativ av hästnäringens och lanserades i november 2018. Huvudresultatet är skattningen av hästnäringens ekonomiska betydelse i Sverige för 2016, 22 miljarder, vilket relaterat till BNP motsvarar 0,502 procent. Resultaten utgör nyckelkomponenter i nämnda BI-modell. Inom ramen för projektet har tre separata studier genomförts för att samla in primärdata över individers konsumtions av varor och tjänster kopplade till deras hästägande/hästintresse. Projektets resultat är till nytta för näringen genom dess nyckelroll i det nylanserade verktyget "Hästnäringen i siffror". Framtida studier bör fördjupas sig i skattandet av hästantalet i Sverige och hur det fördelar sig/ras över olika regioner.

Detta projekt har studerat om och i så fall hur konsumtionen varierar mellan regioner i Sverige och mellan olika typer av hästanvändning. Projektet har varit nära kopplat till utvecklingen av BI-verktyget "hästnäringen i siffor" som utvecklats på initiativ av hästnäringens företrädare och lanserades i november 2018. Projektets huvudresultat är skattningen av hästnäringens ekonomiska betydelse i Sverige för 2016, uppgick till 22 miljarder, vilket relaterat till BNP motsvarar 0,502 procent. Projektets resultat utgör nyckelkomponenter i nämnda BI-modell.
För att skapa modellen samt fördjupa sambanden har projektet använt tillgänglig statistik från Jordbruksverket, avelsförbund samt andra organisationer inom hästnäringen. Dessutom har tre större enkätstudier genomförts för att uppskatta hur mycket pengar som hästägare av olika typer i genomsnitt spenderar på sitt hästintresse under ett år.
Projektets resultat är till nytta för hästnäringen genom dess nyckelroll i det nylanserade verktyget "Hästnäringen i siffror". Framtida studier bör fördjupa sig i hur många hästar det finns i Sverige och hur detta antal fördelar sig/ras över olika regioner. Det är särskilt intressant att försök förstå hur den nationella hästdatabasen kan användas i detta arbete i förhållande till andra datakällor.