Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0833499 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 30 januari 2012 |
Huvudsökande: | Lars Wiik |
Organisation: | HUSEC AB |
E-postadress: | lars.wiik@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 040 - 713679 |
Sammanfattning av slutrapport
Snabb utsädeskontroll och behandling vid behov utgör viktiga förebyggande åtgärder inom ett långsiktigt hållbart lantbruk. I projektet undersöktes betydelsen av några utsädens smittograd på primärsmitta och skörd samt användning av realtids(RT)-PCR som analysmetod för kornets bladfläcksjuka i vårkorn respektive fusarium (inkl. snömögel) i vårvete, höstvete och havre.
I fältförsöken minskade primärangreppen av kornets bladfläcksjuka och fusarium desto större andel av friskt utsäde som ingick i de tillblandade partierna med olika proportioner av friskt och sjukt utsäde. Betning med kemiska bekämpningsmedel minskade angreppen betydligt av bladfläcksjuka och fusarium samt kunde ge en positiv effekt på planttäthet, tusenkornvikt, rymdvikt, proteinhalt, ergosterol och skörd.
RT-PCR kunde identifiera, särskilja och mängdbestämma kornets bladfläcksjuka, snömögel samt flera arter fusarium. RT-PCR metoden behöver dock utvecklas vidare för att kunna jämföras med och ersätta konventionella metoder.
Populärvetenskaplig sammanfattning
De primära angreppen av en växtsjukdom kan komma från utsädet, marken, vattnet, luften eller andra organismer. För att undvika angrepp är det viktigt att begränsa smittorisken. När det gäller utsädesburen smitta finns det flera möjligheter. I första hand bör friskt utsäde användas men om friskt utsäde saknas kan utsädet behandlas genom betning med kemiska eller biologiska bekämpningsmedel eller med värmebehandling. Flera undersökningar har påvisat de utsädesburna sjukdomars betydelse och därför är betning av utsädet i många fall en lönsam åtgärd.
Syftet med projektet var att undersöka betydelsen av ett utsädes smittograd på primära angrepp och skörd för stråsädessjukdomarna bladfläcksjuka i vårkorn och fusarium (inklusive snömögel) i vårvete, höstvete och havre. När detta samband är känt kan ett korrekt beslut tas om, hur och med vilket preparat eller metod ett utsäde behöver behandlas. I projektet undersöktes även om det är möjligt att använda den molekylära och DNA-baserade metoden Realtids(RT)-PCR för sundhetsanalys av stråsädessjukdomar.
Under 2008-2010 såddes fältförsök på flera platser i landet. För att kunna jämföra hur smittograden påverkade grödan blandades ett friskt och ett sjukt utsädesparti i olika proportioner. I vårkorn varierade smittograden av kornets bladfläcksjuka från 6-63 % medan smittograden av fusarium i vårvete, höstvete och havre varierade från 0-37%.
Resultaten visade att utsädets smittograd hade en direkt betydelse för primärangreppets storlek av kornets bladfläcksjuka och fusarium. Angreppen minskade med ökande andel friskt utsäde. Konsekvenserna av utsädets smittograd för skörd och andra agronomiska egenskaper var dock varierande. Sambandet mellan planttäthet och skörd var otydligt. För både kornets bladfläcksjuka i vårkorn, och fusarium i vårvete, höstvete och havre var skörden i flera fall bibehållen trots högre grad av smittat utsäde. Detta beror troligen på grödans förmåga att kompensera för minskad planttäthet under växtsäsongen.
Betning med kemiska betningsmedel i vårkorn minskade andelen primärsmitta och gav i vissa fall en merskörd jämfört med ingen betning. Flera av betningsmedlen hade en positiv effekt på planttäthet, tusenkornvikt, rymdvikt och proteinhalt. I vårvete hade betning en positiv effekt på tusenkornvikt, rymdvikt, proteinhalt och ergosterol. Betning hade även en positiv effekt på skörden i höstvete och havre.
RT-PCR kunde identifiera och mängdbestämma kornets bladfläcksjuka, snömögel samt flera arter av fusarium. För bestämning av kornets bladfläcksjuka i utsädespartier var överensstämmelsen mellan den konventionella osmometoden och RT-PCR dock låg. PCR-metoden behöver därför utvecklas och standardiseras för att kunna användas som ett komplement till eller ersättning för konventionella biotester.
Snabb utsädeskontroll och behandling vid behov utgör viktiga förebyggande åtgärder inom ett långsiktigt, hållbart lantbruk. Resultaten av projektet visar att de metoder som används idag bör kompletteras med molekylära metoder för identifiering och bevakning av växtsjukdomar.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs mer