Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utsädesburna sjukdomar - smittogradens betydelse

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833499
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 januari 2012
Huvudsökande: Lars Wiik
Organisation: HUSEC AB
E-postadress: lars.wiik@hushallningssallskapet.se
Telefon: 040 - 713679
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Snabb utsädeskontroll och behandling vid behov utgör viktiga förebyggande åtgärder inom ett långsiktigt hållbart lantbruk. I projektet undersöktes betydelsen av några utsädens smittograd på primärsmitta och skörd samt användning av realtids(RT)-PCR som analysmetod för kornets bladfläcksjuka i vårkorn respektive fusarium (inkl. snömögel) i vårvete, höstvete och havre.

I fältförsöken minskade primärangreppen av kornets bladfläcksjuka och fusarium desto större andel av friskt utsäde som ingick i de tillblandade partierna med olika proportioner av friskt och sjukt utsäde. Betning med kemiska bekämpningsmedel minskade angreppen betydligt av bladfläcksjuka och fusarium samt kunde ge en positiv effekt på planttäthet, tusenkornvikt, rymdvikt, proteinhalt, ergosterol och skörd.

RT-PCR kunde identifiera, särskilja och mängdbestämma kornets bladfläcksjuka, snömögel samt flera arter fusarium. RT-PCR metoden behöver dock utvecklas vidare för att kunna jämföras med och ersätta konventionella metoder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
De primära angreppen av en växtsjukdom kan komma från utsädet, marken, vattnet, luften eller andra organismer. För att undvika angrepp är det viktigt att begränsa smittorisken. När det gäller utsädesburen smitta finns det flera möjligheter. I första hand bör friskt utsäde användas men om friskt utsäde saknas kan utsädet behandlas genom betning med kemiska eller biologiska bekämpningsmedel eller med värmebehandling. Flera undersökningar har påvisat de utsädesburna sjukdomars betydelse och därför är betning av utsädet i många fall en lönsam åtgärd.

Syftet med projektet var att undersöka betydelsen av ett utsädes smittograd på primära angrepp och skörd för stråsädessjukdomarna bladfläcksjuka i vårkorn och fusarium (inklusive snömögel) i vårvete, höstvete och havre. När detta samband är känt kan ett korrekt beslut tas om, hur och med vilket preparat eller metod ett utsäde behöver behandlas. I projektet undersöktes även om det är möjligt att använda den molekylära och DNA-baserade metoden Realtids(RT)-PCR för sundhetsanalys av stråsädessjukdomar.

Under 2008-2010 såddes fältförsök på flera platser i landet. För att kunna jämföra hur smittograden påverkade grödan blandades ett friskt och ett sjukt utsädesparti i olika proportioner. I vårkorn varierade smittograden av kornets bladfläcksjuka från 6-63 % medan smittograden av fusarium i vårvete, höstvete och havre varierade från 0-37%.

Resultaten visade att utsädets smittograd hade en direkt betydelse för primärangreppets storlek av kornets bladfläcksjuka och fusarium. Angreppen minskade med ökande andel friskt utsäde. Konsekvenserna av utsädets smittograd för skörd och andra agronomiska egenskaper var dock varierande. Sambandet mellan planttäthet och skörd var otydligt. För både kornets bladfläcksjuka i vårkorn, och fusarium i vårvete, höstvete och havre var skörden i flera fall bibehållen trots högre grad av smittat utsäde. Detta beror troligen på grödans förmåga att kompensera för minskad planttäthet under växtsäsongen.

Betning med kemiska betningsmedel i vårkorn minskade andelen primärsmitta och gav i vissa fall en merskörd jämfört med ingen betning. Flera av betningsmedlen hade en positiv effekt på planttäthet, tusenkornvikt, rymdvikt och proteinhalt. I vårvete hade betning en positiv effekt på tusenkornvikt, rymdvikt, proteinhalt och ergosterol. Betning hade även en positiv effekt på skörden i höstvete och havre.

RT-PCR kunde identifiera och mängdbestämma kornets bladfläcksjuka, snömögel samt flera arter av fusarium. För bestämning av kornets bladfläcksjuka i utsädespartier var överensstämmelsen mellan den konventionella osmometoden och RT-PCR dock låg. PCR-metoden behöver därför utvecklas och standardiseras för att kunna användas som ett komplement till eller ersättning för konventionella biotester.

Snabb utsädeskontroll och behandling vid behov utgör viktiga förebyggande åtgärder inom ett långsiktigt, hållbart lantbruk. Resultaten av projektet visar att de metoder som används idag bör kompletteras med molekylära metoder för identifiering och bevakning av växtsjukdomar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev