Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utsädesmängder för två olika sorttyper av fodermajs i södra och mellersta Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960055
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 780 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Detta för att undersöka vilken utsädesmängd som ger bäst ekonomiskt netto, och om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte säkert. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Rekommenderad utsädesmängd för fodermajs är 90-100 000 frön/ha oavsett odlingsområde i södra och mellersta Sverige.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamt med högre utsädesmängd till ensilagemajs

Syftet med studien
I de här försöken undersöktes om den ekonomiskt optimala utsädesmängden för ensilagemajs är högre än de 75 000 frön/ha som ofta använts i praktiken. Studien skulle också ge svar på om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden.

Resultat
Ts-avkastningen ökade rejält med en högre utsädesmängd. Från 75 till 110 tusen frön/ha höjdes avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Värdet av detta är 1100-2200 kr/ha om man sätter majsens värde till 1,10 kr/kg ts. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. När spannmålspriset är högt stiger värdet på majsen och därmed nettot ytterligare. Det blir särskilt intressant att höja utsädesmängden när man är i ett läge med risk för foderbrist. I medeltal vann man ca 450 kr/ha på att höja utsädesmängden från 75 till 110 tusen frön/ha. I steget från 50 till 75 tusen frön/ha vann man ca 1000 kr/ha.

Idén bakom försöken var att en kortare odlingssäsong kan kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sena sorter (högt FAO-tal). Stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd. Men försöken visade inte detta med statistisk säkerhet. Bara i ett enda försök sjönk stärkelsehalten vid höjd utsädesmängd (Västergötland 2011). Ett medelvärde på stärkelsehalten vid 50-75 tusen frön jämfördes också med den man fick vid 90-110 tusen frön/ha. Det var inte statistiskt säkra skillnader, men man kan se tendenser. I snitt över åren vann man 15-20 gram stärkelse/kg ts på en sänkt utsädesmängd, men det var oväntat nog bara i den tidiga sorten det var tydligt. Detta gällde de nordligaste försöken (Halland, Västergötland, Östergötland).

En annan idé är att torrt klimat kan kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka.
Det var också i flera försök högre ts-halt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland). Men stärkelsehalten påverkades trots detta inte tydligt och ts-avkastningen fortsatte öka med utsädesmängd. Man kan inte utifrån dessa försök säga att utsädesmängden ska vara lägre på torra jordar.

När man höjer utsädesmängden kan kolvarna bli mindre och det kan bli färre kolvar per planta. Men det blev trots detta fler kolvar per kvadratmeter. Därför hölls stärkelsehalten uppe. Den högre utsädesmängden gav också något högre planta, vilket ihop med antalet bidrog till den större avkastningen.

Metod
Försöken genomfördes på fyra platser (Skåne, Öland, Östergötland och Halland/Västergötland) 2009-2011. Sena sorten Saludo och tidiga sorten Artist användes. Utsädesmängderna var 50, 75, 90 och 110 tusen frön/ha.

Slutsats och behov av vidare studier
Försöken visar att en hög utsädesmängd ökar ts-avkastningen hos ensilagemajs. Detta med bibehållen lönsamhet och kvalitet. Det är lämpligt att så 90-100 000 frön/ha. I många fall ger antagligen en ännu högre utsädesmängd ännu bättre lönsamhet. Försöken visade inte tydligt behov av lägre utsädesmängd i norra Götaland men det fanns tendenser till lägre stärkelsehalt vid hög utsädesmängd på dessa försöksplatser. Försöken tydde inte på att torra platser behöver lägre utsädesmängd. Det är möjligt att inte alla sorter svarar lika bra på höga utsädesmängder. Detta skulle vara bra att pröva i framtida försök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev