Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utsädesmängder för två olika sorttyper av fodermajs i södra och mellersta Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960055
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 780 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Detta för att undersöka vilken utsädesmängd som ger bäst ekonomiskt netto, och om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte säkert. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Rekommenderad utsädesmängd för fodermajs är 90-100 000 frön/ha oavsett odlingsområde i södra och mellersta Sverige.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamt med högre utsädesmängd till ensilagemajs

Syftet med studien
I de här försöken undersöktes om den ekonomiskt optimala utsädesmängden för ensilagemajs är högre än de 75 000 frön/ha som ofta använts i praktiken. Studien skulle också ge svar på om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden.

Resultat
Ts-avkastningen ökade rejält med en högre utsädesmängd. Från 75 till 110 tusen frön/ha höjdes avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Värdet av detta är 1100-2200 kr/ha om man sätter majsens värde till 1,10 kr/kg ts. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. När spannmålspriset är högt stiger värdet på majsen och därmed nettot ytterligare. Det blir särskilt intressant att höja utsädesmängden när man är i ett läge med risk för foderbrist. I medeltal vann man ca 450 kr/ha på att höja utsädesmängden från 75 till 110 tusen frön/ha. I steget från 50 till 75 tusen frön/ha vann man ca 1000 kr/ha.

Idén bakom försöken var att en kortare odlingssäsong kan kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sena sorter (högt FAO-tal). Stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd. Men försöken visade inte detta med statistisk säkerhet. Bara i ett enda försök sjönk stärkelsehalten vid höjd utsädesmängd (Västergötland 2011). Ett medelvärde på stärkelsehalten vid 50-75 tusen frön jämfördes också med den man fick vid 90-110 tusen frön/ha. Det var inte statistiskt säkra skillnader, men man kan se tendenser. I snitt över åren vann man 15-20 gram stärkelse/kg ts på en sänkt utsädesmängd, men det var oväntat nog bara i den tidiga sorten det var tydligt. Detta gällde de nordligaste försöken (Halland, Västergötland, Östergötland).

En annan idé är att torrt klimat kan kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka.
Det var också i flera försök högre ts-halt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland). Men stärkelsehalten påverkades trots detta inte tydligt och ts-avkastningen fortsatte öka med utsädesmängd. Man kan inte utifrån dessa försök säga att utsädesmängden ska vara lägre på torra jordar.

När man höjer utsädesmängden kan kolvarna bli mindre och det kan bli färre kolvar per planta. Men det blev trots detta fler kolvar per kvadratmeter. Därför hölls stärkelsehalten uppe. Den högre utsädesmängden gav också något högre planta, vilket ihop med antalet bidrog till den större avkastningen.

Metod
Försöken genomfördes på fyra platser (Skåne, Öland, Östergötland och Halland/Västergötland) 2009-2011. Sena sorten Saludo och tidiga sorten Artist användes. Utsädesmängderna var 50, 75, 90 och 110 tusen frön/ha.

Slutsats och behov av vidare studier
Försöken visar att en hög utsädesmängd ökar ts-avkastningen hos ensilagemajs. Detta med bibehållen lönsamhet och kvalitet. Det är lämpligt att så 90-100 000 frön/ha. I många fall ger antagligen en ännu högre utsädesmängd ännu bättre lönsamhet. Försöken visade inte tydligt behov av lägre utsädesmängd i norra Götaland men det fanns tendenser till lägre stärkelsehalt vid hög utsädesmängd på dessa försöksplatser. Försöken tydde inte på att torra platser behöver lägre utsädesmängd. Det är möjligt att inte alla sorter svarar lika bra på höga utsädesmängder. Detta skulle vara bra att pröva i framtida försök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress