Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utsädesmängder för två olika sorttyper av fodermajs i södra och mellersta Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960055
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 780 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Detta för att undersöka vilken utsädesmängd som ger bäst ekonomiskt netto, och om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte säkert. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Rekommenderad utsädesmängd för fodermajs är 90-100 000 frön/ha oavsett odlingsområde i södra och mellersta Sverige.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamt med högre utsädesmängd till ensilagemajs

Syftet med studien
I de här försöken undersöktes om den ekonomiskt optimala utsädesmängden för ensilagemajs är högre än de 75 000 frön/ha som ofta använts i praktiken. Studien skulle också ge svar på om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden.

Resultat
Ts-avkastningen ökade rejält med en högre utsädesmängd. Från 75 till 110 tusen frön/ha höjdes avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Värdet av detta är 1100-2200 kr/ha om man sätter majsens värde till 1,10 kr/kg ts. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. När spannmålspriset är högt stiger värdet på majsen och därmed nettot ytterligare. Det blir särskilt intressant att höja utsädesmängden när man är i ett läge med risk för foderbrist. I medeltal vann man ca 450 kr/ha på att höja utsädesmängden från 75 till 110 tusen frön/ha. I steget från 50 till 75 tusen frön/ha vann man ca 1000 kr/ha.

Idén bakom försöken var att en kortare odlingssäsong kan kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sena sorter (högt FAO-tal). Stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd. Men försöken visade inte detta med statistisk säkerhet. Bara i ett enda försök sjönk stärkelsehalten vid höjd utsädesmängd (Västergötland 2011). Ett medelvärde på stärkelsehalten vid 50-75 tusen frön jämfördes också med den man fick vid 90-110 tusen frön/ha. Det var inte statistiskt säkra skillnader, men man kan se tendenser. I snitt över åren vann man 15-20 gram stärkelse/kg ts på en sänkt utsädesmängd, men det var oväntat nog bara i den tidiga sorten det var tydligt. Detta gällde de nordligaste försöken (Halland, Västergötland, Östergötland).

En annan idé är att torrt klimat kan kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka.
Det var också i flera försök högre ts-halt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland). Men stärkelsehalten påverkades trots detta inte tydligt och ts-avkastningen fortsatte öka med utsädesmängd. Man kan inte utifrån dessa försök säga att utsädesmängden ska vara lägre på torra jordar.

När man höjer utsädesmängden kan kolvarna bli mindre och det kan bli färre kolvar per planta. Men det blev trots detta fler kolvar per kvadratmeter. Därför hölls stärkelsehalten uppe. Den högre utsädesmängden gav också något högre planta, vilket ihop med antalet bidrog till den större avkastningen.

Metod
Försöken genomfördes på fyra platser (Skåne, Öland, Östergötland och Halland/Västergötland) 2009-2011. Sena sorten Saludo och tidiga sorten Artist användes. Utsädesmängderna var 50, 75, 90 och 110 tusen frön/ha.

Slutsats och behov av vidare studier
Försöken visar att en hög utsädesmängd ökar ts-avkastningen hos ensilagemajs. Detta med bibehållen lönsamhet och kvalitet. Det är lämpligt att så 90-100 000 frön/ha. I många fall ger antagligen en ännu högre utsädesmängd ännu bättre lönsamhet. Försöken visade inte tydligt behov av lägre utsädesmängd i norra Götaland men det fanns tendenser till lägre stärkelsehalt vid hög utsädesmängd på dessa försöksplatser. Försöken tydde inte på att torra platser behöver lägre utsädesmängd. Det är möjligt att inte alla sorter svarar lika bra på höga utsädesmängder. Detta skulle vara bra att pröva i framtida försök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

Anatomisk besrkivelse av den nevro-sentrale synchondrosen: strukturen som kan forklare cervical vertebral stenotisk myelopati ("wobbler") på unge hester
Kristin Olstad, Norwegian University of Life Sciences, Faculty of Veterinary Medicine

Projektnummer: H-20-47-553 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Young horses can develop cervical vertebral stenotic myelopathy and ataxia, known as "wobbler syndrome" and associated with loss of breeding value, reduced athletic potential and euthanasia. Some wobblers have osteochondrosis of their vertebral facet joints, but it is now known how this relates to …

Läs mer

Läkemedelsresistenta spolmaskar - nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev