Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utsädesmängder för två olika sorttyper av fodermajs i södra och mellersta Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960055
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 780 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Detta för att undersöka vilken utsädesmängd som ger bäst ekonomiskt netto, och om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte säkert. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Rekommenderad utsädesmängd för fodermajs är 90-100 000 frön/ha oavsett odlingsområde i södra och mellersta Sverige.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamt med högre utsädesmängd till ensilagemajs

Syftet med studien
I de här försöken undersöktes om den ekonomiskt optimala utsädesmängden för ensilagemajs är högre än de 75 000 frön/ha som ofta använts i praktiken. Studien skulle också ge svar på om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden.

Resultat
Ts-avkastningen ökade rejält med en högre utsädesmängd. Från 75 till 110 tusen frön/ha höjdes avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Värdet av detta är 1100-2200 kr/ha om man sätter majsens värde till 1,10 kr/kg ts. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. När spannmålspriset är högt stiger värdet på majsen och därmed nettot ytterligare. Det blir särskilt intressant att höja utsädesmängden när man är i ett läge med risk för foderbrist. I medeltal vann man ca 450 kr/ha på att höja utsädesmängden från 75 till 110 tusen frön/ha. I steget från 50 till 75 tusen frön/ha vann man ca 1000 kr/ha.

Idén bakom försöken var att en kortare odlingssäsong kan kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sena sorter (högt FAO-tal). Stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd. Men försöken visade inte detta med statistisk säkerhet. Bara i ett enda försök sjönk stärkelsehalten vid höjd utsädesmängd (Västergötland 2011). Ett medelvärde på stärkelsehalten vid 50-75 tusen frön jämfördes också med den man fick vid 90-110 tusen frön/ha. Det var inte statistiskt säkra skillnader, men man kan se tendenser. I snitt över åren vann man 15-20 gram stärkelse/kg ts på en sänkt utsädesmängd, men det var oväntat nog bara i den tidiga sorten det var tydligt. Detta gällde de nordligaste försöken (Halland, Västergötland, Östergötland).

En annan idé är att torrt klimat kan kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka.
Det var också i flera försök högre ts-halt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland). Men stärkelsehalten påverkades trots detta inte tydligt och ts-avkastningen fortsatte öka med utsädesmängd. Man kan inte utifrån dessa försök säga att utsädesmängden ska vara lägre på torra jordar.

När man höjer utsädesmängden kan kolvarna bli mindre och det kan bli färre kolvar per planta. Men det blev trots detta fler kolvar per kvadratmeter. Därför hölls stärkelsehalten uppe. Den högre utsädesmängden gav också något högre planta, vilket ihop med antalet bidrog till den större avkastningen.

Metod
Försöken genomfördes på fyra platser (Skåne, Öland, Östergötland och Halland/Västergötland) 2009-2011. Sena sorten Saludo och tidiga sorten Artist användes. Utsädesmängderna var 50, 75, 90 och 110 tusen frön/ha.

Slutsats och behov av vidare studier
Försöken visar att en hög utsädesmängd ökar ts-avkastningen hos ensilagemajs. Detta med bibehållen lönsamhet och kvalitet. Det är lämpligt att så 90-100 000 frön/ha. I många fall ger antagligen en ännu högre utsädesmängd ännu bättre lönsamhet. Försöken visade inte tydligt behov av lägre utsädesmängd i norra Götaland men det fanns tendenser till lägre stärkelsehalt vid hög utsädesmängd på dessa försöksplatser. Försöken tydde inte på att torra platser behöver lägre utsädesmängd. Det är möjligt att inte alla sorter svarar lika bra på höga utsädesmängder. Detta skulle vara bra att pröva i framtida försök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev