Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utsädesmängder för två olika sorttyper av fodermajs i södra och mellersta Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: V0960055
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 780 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Detta för att undersöka vilken utsädesmängd som ger bäst ekonomiskt netto, och om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte säkert. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Rekommenderad utsädesmängd för fodermajs är 90-100 000 frön/ha oavsett odlingsområde i södra och mellersta Sverige.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamt med högre utsädesmängd till ensilagemajs

Syftet med studien
I de här försöken undersöktes om den ekonomiskt optimala utsädesmängden för ensilagemajs är högre än de 75 000 frön/ha som ofta använts i praktiken. Studien skulle också ge svar på om det behövs olika rekommendationer för områden med kort och lång odlingssäsong och med torra och blötare odlingsförhållanden.

Resultat
Ts-avkastningen ökade rejält med en högre utsädesmängd. Från 75 till 110 tusen frön/ha höjdes avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Värdet av detta är 1100-2200 kr/ha om man sätter majsens värde till 1,10 kr/kg ts. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. När spannmålspriset är högt stiger värdet på majsen och därmed nettot ytterligare. Det blir särskilt intressant att höja utsädesmängden när man är i ett läge med risk för foderbrist. I medeltal vann man ca 450 kr/ha på att höja utsädesmängden från 75 till 110 tusen frön/ha. I steget från 50 till 75 tusen frön/ha vann man ca 1000 kr/ha.

Idén bakom försöken var att en kortare odlingssäsong kan kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sena sorter (högt FAO-tal). Stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd. Men försöken visade inte detta med statistisk säkerhet. Bara i ett enda försök sjönk stärkelsehalten vid höjd utsädesmängd (Västergötland 2011). Ett medelvärde på stärkelsehalten vid 50-75 tusen frön jämfördes också med den man fick vid 90-110 tusen frön/ha. Det var inte statistiskt säkra skillnader, men man kan se tendenser. I snitt över åren vann man 15-20 gram stärkelse/kg ts på en sänkt utsädesmängd, men det var oväntat nog bara i den tidiga sorten det var tydligt. Detta gällde de nordligaste försöken (Halland, Västergötland, Östergötland).

En annan idé är att torrt klimat kan kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka.
Det var också i flera försök högre ts-halt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland). Men stärkelsehalten påverkades trots detta inte tydligt och ts-avkastningen fortsatte öka med utsädesmängd. Man kan inte utifrån dessa försök säga att utsädesmängden ska vara lägre på torra jordar.

När man höjer utsädesmängden kan kolvarna bli mindre och det kan bli färre kolvar per planta. Men det blev trots detta fler kolvar per kvadratmeter. Därför hölls stärkelsehalten uppe. Den högre utsädesmängden gav också något högre planta, vilket ihop med antalet bidrog till den större avkastningen.

Metod
Försöken genomfördes på fyra platser (Skåne, Öland, Östergötland och Halland/Västergötland) 2009-2011. Sena sorten Saludo och tidiga sorten Artist användes. Utsädesmängderna var 50, 75, 90 och 110 tusen frön/ha.

Slutsats och behov av vidare studier
Försöken visar att en hög utsädesmängd ökar ts-avkastningen hos ensilagemajs. Detta med bibehållen lönsamhet och kvalitet. Det är lämpligt att så 90-100 000 frön/ha. I många fall ger antagligen en ännu högre utsädesmängd ännu bättre lönsamhet. Försöken visade inte tydligt behov av lägre utsädesmängd i norra Götaland men det fanns tendenser till lägre stärkelsehalt vid hög utsädesmängd på dessa försöksplatser. Försöken tydde inte på att torra platser behöver lägre utsädesmängd. Det är möjligt att inte alla sorter svarar lika bra på höga utsädesmängder. Detta skulle vara bra att pröva i framtida försök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev