Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av arbetsmiljö i svinstall med respektive utan automatisk ströanläggning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0835090
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 juni 2012
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Beviljade medel: 738 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt är att utvärdera och kvantifiera skillnaden i arbetstidsåtgång och exponering för damm vid manuell ströhantering i svinstallar jämfört med automatisk ströhantering.
Två faser av fältstudierna har genomförts: Fas 1. Mätningar av dammexponeringar och arbetstidsåtgång på 11 grisgårdar i samband med manuell ströhantering. Fas 2. Utvärdering med avseende på arbetsmiljöförbättring på två olika försöksgårdar, där den automatiska ströanläggningen har installerats.
Studien visar ett stort positivt resultat för autoströaren, och total andel av den dagliga arbetstiden för ströhantering har minskat med 47 % vid en mindre gård respektive med 89 % vid en större gård. Autoströaren utför den dammiga ströningen i stallet istället för djurskötaren, vilket innebär en minskning av risken för farlig dammexponering. Ur arbetsmiljösynpunkt är automatisk ströhantering värdefullt för att både minska dammexponering och belastningsergonomi, och därmed förbättra arbetsmiljön inom grisproduktionen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utvärdering av arbetsmiljö i svinstall med respektive utan automatisk ströanläggning
Q. Geng, M. Gilbertsson & A. Gustavsson, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Syfte
Projektet har syftat till att utvärdera och kvantifiera skillnaden i arbetstidsåtgång och exponering för damm vid manuell ströhantering i svinstallar jämfört med automatisk ströhantering. Målet med detta projekt är att förbättra arbetsmiljön för att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar hos djurskötare som arbetar i konventionell slaktsvinsproduktion.
Resultat
Arbetet med den dagliga ströhanteringen förbrukade mellan 31 och 119 minuter per gård beroende på gårdsstorlek och arbetsrutiner.
Genomsnittlig arbetstid för ströberedning med autoströsystemet var 1,1 minut (0,9–1,1 minut) per dag, vilket är en minskning av arbetstiden med i genomsnitt 8,6 minuter per dag på en försöksgård (G11), respektive 89,2 % i jämförelse med manuell ströning. Som förväntat visar studien ett stort positivt resultat för autoströaren, och total andel av den dagliga arbetstiden för ströhantering har minskat med 47 % vid en mindre försöksgård (G3: 120 grisplatser) respektive med 89 % vid en större försöksgård (G11: 410 grisplatser). Variationen av andelen mellan de två olika besättningarna var dock stor. Resultatet antyder att autoströanläggningen kan ge lantbrukaren mer tidsvinst vid den större grisbesättningen jämfört med vid den mindre.
Resultaten visar att dammhalten förändras mycket under olika arbetsmoment. De mest dammiga arbetsmomenten i svinstall var fyllning av strövagn, ströning och sopning. Höga dammhalter har även påvisats vid fyllning av autoströhalmlådan på båda försöksgårdarna.
Alla uppmätta värden av endotoxinhalter översteg riskgränsvärdet hos de studerade svinskötarna när de arbetade med manuell ströhantering i olika svinstallar. Åtta värden för endotoxin som uppmättes översteg en gräns på 200 ng/m3, vilket innebär risk för toxisk pneumoni. Dessa värden är mycket högre än en gräns som grundar sig på ett kriteriedokument (Eurofins Environment Testing Sweden AB, 2009-2012; Douwes, et.al., 1997): Vid mer än 200 ng endotoxin/m3 luft uppträder risk för toxisk pneumoni (influensaliknande besvär med feber, ledvärk och irritation i luftvägarna). Höga värden av endotoxinhalter har även uppmätts vid dessa försöksgårdar (G3 och G11) under studiens fas 2. För endotoxiner finns inga hygieniska gränsvärden i Sverige. Ett hälsobaserat rekommenderat gränsvärde har föreslagits, vilket ligger på 90 EU/m3 (ca 9 ng /m3) luft i arbetsmiljö, angivet som ett medelvärde under åtta timmars exponering (Health Council of the Netherlands, 2010). Detta innebär att mer än 9 ng endotoxin/m3 luft under 8 timmars exponering medför risk för luftvägsinflammation.
Sju av de studerade personerna hade känt sig besvärade av damm vid arbete i svinstall, tre av dem besvärades av hosta. Under fältstudien av dammexponering i Fas 1 observerades att 4 av de 11 personerna använde andningsskydd vid ströhantering.
Metod
Projektet har omfattat mätningar av dammexponering och arbetstidsåtgång i samband med ströhantering genom att utföra fältstudier på grisgårdar i Sverige.
Två faser av fältstudierna har genomförts:
Fas 1. Mätningar av dammexponeringar och arbetstidsåtgång på 11 grisgårdar i samband med manuell ströhantering med olika typer av halm.
De arbetsmomenten som har studerats vid manuell ströhantering var: ströberedning (fyllning av strökärra och förflyttning från strölager till stallar) och ströning (tilldelning av strö i grisboxar). Dessutom ingick daglig nedskrapning av gödsel i svinboxar (vid utgödsling med tillsyn av grisarna) och övrigt (t ex. rengörning av gångarna i stall eller svara i telefon) till arbetsmomenten.
Fas 2. Utvärdering med avseende på arbetsmiljöförbättring på två olika gårdar, där den automatiska ströanläggningen har installerats, som var försöksgårdar.
Två likvärdiga avdelningar jämförs på de båda gårdarna. I en avdelning installerades den automatiska ströaren. Rörslingan monterades ca 2 m ovanför boxarna och över varje box placerades en nedsläppsbehållare. Halm av kort hackelselängd (<6 cm) användes med automatiska ströaren. Mängd förbrukat strö var lika i båda avdelningarna under försöksperioden, ca 1 kg/box och dag.
De två försöksgårdarna är olika stora och har olika utfodringssystem, den mindre (G3: 120 grisplatser) har torrfoder och den större (G3: 410 grisplatser) har blötfoder.
Mätningar av dammexponeringar har innefattat koncentration av inhalerbart damm samt endotoxiner och mikroorganismer i luft.
Inhalerbart damm uppmättes hos personalen med ett direktvisande instrument, Personal Data RAM (PDR), som mäter koncentrationer av luftburna partiklar med storleken 0,1-10 µm. PDR monterades nära andningszonen på den person som studerades vid arbetets början och togs av vid arbetets slut.
Endotoxiner och mikroorganismer i luft uppmättes med traditionell provtagningsmetodik. Vid mätningarna användes två provtagare som monterades nära försökspersonens andningszon tillsammans med en bärbar luftpump (figur 3). Filtren lämnades omedelbart till laboratorium för luftanalyser av Pegasus Lab vid Eurofins Environment Sweden AB.
Slutsats
Slutsatserna är att den automatiska ströanläggningen mycket väl kan användas i svinstall. Autoströaren utför den dammiga ströningen i stallet istället för djurskötaren, vilket innebär en minskning av risken för farlig dammexponering. Ur arbetsmiljösynpunkt är automatisk ströhante¬ring värdefullt för att både minska dammexponering och belastningsergonomi, och därmed förbättra arbetsmiljön inom grisproduktionen.
I dagsläget har olika typer av autoströstekniker introducerats, dock är dessa system tämligen dyra. Besparing av arbetstidskostnader vid användning av autoströsystem i svinstall bör absolut vägas in vid investeringsbeslutet. En jämförande studie av de olika automatiska strösystemen skulle kunna se skillnader i båda arbetshälsa och ekonomiska effekter i svinstallar med olika besättningsstorlekar.
Resultaten från studien visar dock att luften i svinstall består av damm som innehåller kraftigt förhöjda mängder mögelsporer och bakterier samt hög halt av endotoxin som är högre än hälsogränserna. Hur detta farliga damm kan åtgärdas för att reducera hälsoriskexponering i svinstall är därför synnerligen angeläget. Ytterligare undersökningar, med en närmare utred-ning av de viktigaste faktorerna som inverkar på luftkvalitet i svinstall, skulle ge en bättre förståelse för problemet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev