Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av arbetsmiljö i svinstall med respektive utan automatisk ströanläggning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0835090
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 juni 2012
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Beviljade medel: 738 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt är att utvärdera och kvantifiera skillnaden i arbetstidsåtgång och exponering för damm vid manuell ströhantering i svinstallar jämfört med automatisk ströhantering.
Två faser av fältstudierna har genomförts: Fas 1. Mätningar av dammexponeringar och arbetstidsåtgång på 11 grisgårdar i samband med manuell ströhantering. Fas 2. Utvärdering med avseende på arbetsmiljöförbättring på två olika försöksgårdar, där den automatiska ströanläggningen har installerats.
Studien visar ett stort positivt resultat för autoströaren, och total andel av den dagliga arbetstiden för ströhantering har minskat med 47 % vid en mindre gård respektive med 89 % vid en större gård. Autoströaren utför den dammiga ströningen i stallet istället för djurskötaren, vilket innebär en minskning av risken för farlig dammexponering. Ur arbetsmiljösynpunkt är automatisk ströhantering värdefullt för att både minska dammexponering och belastningsergonomi, och därmed förbättra arbetsmiljön inom grisproduktionen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utvärdering av arbetsmiljö i svinstall med respektive utan automatisk ströanläggning
Q. Geng, M. Gilbertsson & A. Gustavsson, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Syfte
Projektet har syftat till att utvärdera och kvantifiera skillnaden i arbetstidsåtgång och exponering för damm vid manuell ströhantering i svinstallar jämfört med automatisk ströhantering. Målet med detta projekt är att förbättra arbetsmiljön för att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar hos djurskötare som arbetar i konventionell slaktsvinsproduktion.
Resultat
Arbetet med den dagliga ströhanteringen förbrukade mellan 31 och 119 minuter per gård beroende på gårdsstorlek och arbetsrutiner.
Genomsnittlig arbetstid för ströberedning med autoströsystemet var 1,1 minut (0,9–1,1 minut) per dag, vilket är en minskning av arbetstiden med i genomsnitt 8,6 minuter per dag på en försöksgård (G11), respektive 89,2 % i jämförelse med manuell ströning. Som förväntat visar studien ett stort positivt resultat för autoströaren, och total andel av den dagliga arbetstiden för ströhantering har minskat med 47 % vid en mindre försöksgård (G3: 120 grisplatser) respektive med 89 % vid en större försöksgård (G11: 410 grisplatser). Variationen av andelen mellan de två olika besättningarna var dock stor. Resultatet antyder att autoströanläggningen kan ge lantbrukaren mer tidsvinst vid den större grisbesättningen jämfört med vid den mindre.
Resultaten visar att dammhalten förändras mycket under olika arbetsmoment. De mest dammiga arbetsmomenten i svinstall var fyllning av strövagn, ströning och sopning. Höga dammhalter har även påvisats vid fyllning av autoströhalmlådan på båda försöksgårdarna.
Alla uppmätta värden av endotoxinhalter översteg riskgränsvärdet hos de studerade svinskötarna när de arbetade med manuell ströhantering i olika svinstallar. Åtta värden för endotoxin som uppmättes översteg en gräns på 200 ng/m3, vilket innebär risk för toxisk pneumoni. Dessa värden är mycket högre än en gräns som grundar sig på ett kriteriedokument (Eurofins Environment Testing Sweden AB, 2009-2012; Douwes, et.al., 1997): Vid mer än 200 ng endotoxin/m3 luft uppträder risk för toxisk pneumoni (influensaliknande besvär med feber, ledvärk och irritation i luftvägarna). Höga värden av endotoxinhalter har även uppmätts vid dessa försöksgårdar (G3 och G11) under studiens fas 2. För endotoxiner finns inga hygieniska gränsvärden i Sverige. Ett hälsobaserat rekommenderat gränsvärde har föreslagits, vilket ligger på 90 EU/m3 (ca 9 ng /m3) luft i arbetsmiljö, angivet som ett medelvärde under åtta timmars exponering (Health Council of the Netherlands, 2010). Detta innebär att mer än 9 ng endotoxin/m3 luft under 8 timmars exponering medför risk för luftvägsinflammation.
Sju av de studerade personerna hade känt sig besvärade av damm vid arbete i svinstall, tre av dem besvärades av hosta. Under fältstudien av dammexponering i Fas 1 observerades att 4 av de 11 personerna använde andningsskydd vid ströhantering.
Metod
Projektet har omfattat mätningar av dammexponering och arbetstidsåtgång i samband med ströhantering genom att utföra fältstudier på grisgårdar i Sverige.
Två faser av fältstudierna har genomförts:
Fas 1. Mätningar av dammexponeringar och arbetstidsåtgång på 11 grisgårdar i samband med manuell ströhantering med olika typer av halm.
De arbetsmomenten som har studerats vid manuell ströhantering var: ströberedning (fyllning av strökärra och förflyttning från strölager till stallar) och ströning (tilldelning av strö i grisboxar). Dessutom ingick daglig nedskrapning av gödsel i svinboxar (vid utgödsling med tillsyn av grisarna) och övrigt (t ex. rengörning av gångarna i stall eller svara i telefon) till arbetsmomenten.
Fas 2. Utvärdering med avseende på arbetsmiljöförbättring på två olika gårdar, där den automatiska ströanläggningen har installerats, som var försöksgårdar.
Två likvärdiga avdelningar jämförs på de båda gårdarna. I en avdelning installerades den automatiska ströaren. Rörslingan monterades ca 2 m ovanför boxarna och över varje box placerades en nedsläppsbehållare. Halm av kort hackelselängd (<6 cm) användes med automatiska ströaren. Mängd förbrukat strö var lika i båda avdelningarna under försöksperioden, ca 1 kg/box och dag.
De två försöksgårdarna är olika stora och har olika utfodringssystem, den mindre (G3: 120 grisplatser) har torrfoder och den större (G3: 410 grisplatser) har blötfoder.
Mätningar av dammexponeringar har innefattat koncentration av inhalerbart damm samt endotoxiner och mikroorganismer i luft.
Inhalerbart damm uppmättes hos personalen med ett direktvisande instrument, Personal Data RAM (PDR), som mäter koncentrationer av luftburna partiklar med storleken 0,1-10 µm. PDR monterades nära andningszonen på den person som studerades vid arbetets början och togs av vid arbetets slut.
Endotoxiner och mikroorganismer i luft uppmättes med traditionell provtagningsmetodik. Vid mätningarna användes två provtagare som monterades nära försökspersonens andningszon tillsammans med en bärbar luftpump (figur 3). Filtren lämnades omedelbart till laboratorium för luftanalyser av Pegasus Lab vid Eurofins Environment Sweden AB.
Slutsats
Slutsatserna är att den automatiska ströanläggningen mycket väl kan användas i svinstall. Autoströaren utför den dammiga ströningen i stallet istället för djurskötaren, vilket innebär en minskning av risken för farlig dammexponering. Ur arbetsmiljösynpunkt är automatisk ströhante¬ring värdefullt för att både minska dammexponering och belastningsergonomi, och därmed förbättra arbetsmiljön inom grisproduktionen.
I dagsläget har olika typer av autoströstekniker introducerats, dock är dessa system tämligen dyra. Besparing av arbetstidskostnader vid användning av autoströsystem i svinstall bör absolut vägas in vid investeringsbeslutet. En jämförande studie av de olika automatiska strösystemen skulle kunna se skillnader i båda arbetshälsa och ekonomiska effekter i svinstallar med olika besättningsstorlekar.
Resultaten från studien visar dock att luften i svinstall består av damm som innehåller kraftigt förhöjda mängder mögelsporer och bakterier samt hög halt av endotoxin som är högre än hälsogränserna. Hur detta farliga damm kan åtgärdas för att reducera hälsoriskexponering i svinstall är därför synnerligen angeläget. Ytterligare undersökningar, med en närmare utred-ning av de viktigaste faktorerna som inverkar på luftkvalitet i svinstall, skulle ge en bättre förståelse för problemet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtnäring 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-185 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingsmaterial 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Ogräs 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-184 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2021

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtskydd 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 februari 2021

Controlled inputs of plant protection agents are vital for achieving high yields in fresh condition. Integrated Pest Management (IPM) lays the foundation for this, in which plant protection is a very important tool for keeping the crop healthy and free from attacks by pathogens. The pathogens …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vatten 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-183 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev