Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av arbetsmiljö i svinstall med respektive utan automatisk ströanläggning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0835090
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 juni 2012
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Beviljade medel: 738 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt är att utvärdera och kvantifiera skillnaden i arbetstidsåtgång och exponering för damm vid manuell ströhantering i svinstallar jämfört med automatisk ströhantering.
Två faser av fältstudierna har genomförts: Fas 1. Mätningar av dammexponeringar och arbetstidsåtgång på 11 grisgårdar i samband med manuell ströhantering. Fas 2. Utvärdering med avseende på arbetsmiljöförbättring på två olika försöksgårdar, där den automatiska ströanläggningen har installerats.
Studien visar ett stort positivt resultat för autoströaren, och total andel av den dagliga arbetstiden för ströhantering har minskat med 47 % vid en mindre gård respektive med 89 % vid en större gård. Autoströaren utför den dammiga ströningen i stallet istället för djurskötaren, vilket innebär en minskning av risken för farlig dammexponering. Ur arbetsmiljösynpunkt är automatisk ströhantering värdefullt för att både minska dammexponering och belastningsergonomi, och därmed förbättra arbetsmiljön inom grisproduktionen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utvärdering av arbetsmiljö i svinstall med respektive utan automatisk ströanläggning
Q. Geng, M. Gilbertsson & A. Gustavsson, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Syfte
Projektet har syftat till att utvärdera och kvantifiera skillnaden i arbetstidsåtgång och exponering för damm vid manuell ströhantering i svinstallar jämfört med automatisk ströhantering. Målet med detta projekt är att förbättra arbetsmiljön för att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar hos djurskötare som arbetar i konventionell slaktsvinsproduktion.
Resultat
Arbetet med den dagliga ströhanteringen förbrukade mellan 31 och 119 minuter per gård beroende på gårdsstorlek och arbetsrutiner.
Genomsnittlig arbetstid för ströberedning med autoströsystemet var 1,1 minut (0,9–1,1 minut) per dag, vilket är en minskning av arbetstiden med i genomsnitt 8,6 minuter per dag på en försöksgård (G11), respektive 89,2 % i jämförelse med manuell ströning. Som förväntat visar studien ett stort positivt resultat för autoströaren, och total andel av den dagliga arbetstiden för ströhantering har minskat med 47 % vid en mindre försöksgård (G3: 120 grisplatser) respektive med 89 % vid en större försöksgård (G11: 410 grisplatser). Variationen av andelen mellan de två olika besättningarna var dock stor. Resultatet antyder att autoströanläggningen kan ge lantbrukaren mer tidsvinst vid den större grisbesättningen jämfört med vid den mindre.
Resultaten visar att dammhalten förändras mycket under olika arbetsmoment. De mest dammiga arbetsmomenten i svinstall var fyllning av strövagn, ströning och sopning. Höga dammhalter har även påvisats vid fyllning av autoströhalmlådan på båda försöksgårdarna.
Alla uppmätta värden av endotoxinhalter översteg riskgränsvärdet hos de studerade svinskötarna när de arbetade med manuell ströhantering i olika svinstallar. Åtta värden för endotoxin som uppmättes översteg en gräns på 200 ng/m3, vilket innebär risk för toxisk pneumoni. Dessa värden är mycket högre än en gräns som grundar sig på ett kriteriedokument (Eurofins Environment Testing Sweden AB, 2009-2012; Douwes, et.al., 1997): Vid mer än 200 ng endotoxin/m3 luft uppträder risk för toxisk pneumoni (influensaliknande besvär med feber, ledvärk och irritation i luftvägarna). Höga värden av endotoxinhalter har även uppmätts vid dessa försöksgårdar (G3 och G11) under studiens fas 2. För endotoxiner finns inga hygieniska gränsvärden i Sverige. Ett hälsobaserat rekommenderat gränsvärde har föreslagits, vilket ligger på 90 EU/m3 (ca 9 ng /m3) luft i arbetsmiljö, angivet som ett medelvärde under åtta timmars exponering (Health Council of the Netherlands, 2010). Detta innebär att mer än 9 ng endotoxin/m3 luft under 8 timmars exponering medför risk för luftvägsinflammation.
Sju av de studerade personerna hade känt sig besvärade av damm vid arbete i svinstall, tre av dem besvärades av hosta. Under fältstudien av dammexponering i Fas 1 observerades att 4 av de 11 personerna använde andningsskydd vid ströhantering.
Metod
Projektet har omfattat mätningar av dammexponering och arbetstidsåtgång i samband med ströhantering genom att utföra fältstudier på grisgårdar i Sverige.
Två faser av fältstudierna har genomförts:
Fas 1. Mätningar av dammexponeringar och arbetstidsåtgång på 11 grisgårdar i samband med manuell ströhantering med olika typer av halm.
De arbetsmomenten som har studerats vid manuell ströhantering var: ströberedning (fyllning av strökärra och förflyttning från strölager till stallar) och ströning (tilldelning av strö i grisboxar). Dessutom ingick daglig nedskrapning av gödsel i svinboxar (vid utgödsling med tillsyn av grisarna) och övrigt (t ex. rengörning av gångarna i stall eller svara i telefon) till arbetsmomenten.
Fas 2. Utvärdering med avseende på arbetsmiljöförbättring på två olika gårdar, där den automatiska ströanläggningen har installerats, som var försöksgårdar.
Två likvärdiga avdelningar jämförs på de båda gårdarna. I en avdelning installerades den automatiska ströaren. Rörslingan monterades ca 2 m ovanför boxarna och över varje box placerades en nedsläppsbehållare. Halm av kort hackelselängd (<6 cm) användes med automatiska ströaren. Mängd förbrukat strö var lika i båda avdelningarna under försöksperioden, ca 1 kg/box och dag.
De två försöksgårdarna är olika stora och har olika utfodringssystem, den mindre (G3: 120 grisplatser) har torrfoder och den större (G3: 410 grisplatser) har blötfoder.
Mätningar av dammexponeringar har innefattat koncentration av inhalerbart damm samt endotoxiner och mikroorganismer i luft.
Inhalerbart damm uppmättes hos personalen med ett direktvisande instrument, Personal Data RAM (PDR), som mäter koncentrationer av luftburna partiklar med storleken 0,1-10 µm. PDR monterades nära andningszonen på den person som studerades vid arbetets början och togs av vid arbetets slut.
Endotoxiner och mikroorganismer i luft uppmättes med traditionell provtagningsmetodik. Vid mätningarna användes två provtagare som monterades nära försökspersonens andningszon tillsammans med en bärbar luftpump (figur 3). Filtren lämnades omedelbart till laboratorium för luftanalyser av Pegasus Lab vid Eurofins Environment Sweden AB.
Slutsats
Slutsatserna är att den automatiska ströanläggningen mycket väl kan användas i svinstall. Autoströaren utför den dammiga ströningen i stallet istället för djurskötaren, vilket innebär en minskning av risken för farlig dammexponering. Ur arbetsmiljösynpunkt är automatisk ströhante¬ring värdefullt för att både minska dammexponering och belastningsergonomi, och därmed förbättra arbetsmiljön inom grisproduktionen.
I dagsläget har olika typer av autoströstekniker introducerats, dock är dessa system tämligen dyra. Besparing av arbetstidskostnader vid användning av autoströsystem i svinstall bör absolut vägas in vid investeringsbeslutet. En jämförande studie av de olika automatiska strösystemen skulle kunna se skillnader i båda arbetshälsa och ekonomiska effekter i svinstallar med olika besättningsstorlekar.
Resultaten från studien visar dock att luften i svinstall består av damm som innehåller kraftigt förhöjda mängder mögelsporer och bakterier samt hög halt av endotoxin som är högre än hälsogränserna. Hur detta farliga damm kan åtgärdas för att reducera hälsoriskexponering i svinstall är därför synnerligen angeläget. Ytterligare undersökningar, med en närmare utred-ning av de viktigaste faktorerna som inverkar på luftkvalitet i svinstall, skulle ge en bättre förståelse för problemet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev