Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. A more targeted use of antibiotics, in combination with an increased welfare and extended life expectancy for cows builds a sustainability position and a competitive edge. In order to reduce the incidence of mastitis new and improved tools to monitor and evaluate udder health is required. The purpose of this project is to investigate and evaluate whether Differential Somatic Cell Count (DSCC) can be used to achieve this. If the project can show that the DSCC tool can be of help to improve udder health more efficiently, it can be included as a standard parameter to be used at test milking, and in doing so help to increase the competitiveness.

Svensk mjölk behöver bli mer internationellt konkurrenskraftig. För att uppnå detta mål måste kostnaderna för produktion minska samtidigt som kundens uppfattade värden stärks och tydligare kommuniceras. Att sänka förekomsten av mastit minskar produktionskostnaden för mjölkproducenterna. En mer målinriktad användning av antibiotika, i kombination med ökad välfärd och förlängd livslängd för kor, bygger en hållbarhet och en konkurrenskraftig fördel. För att minska förekomsten av mastit krävs nya och förbättrade verktyg för att övervaka och utvärdera juverhälsa. Syftet med detta projekt är att undersöka och utvärdera om det differentierade somatiska celltalet (DSCC) kan användas för att uppnå detta. Om projektet kan visa att DSCC-verktyget kan hjälpa till att förbättra juverhälsan mer effektivt, kan det inkluderas som en standardparameter vid provmjölkning och därigenom bidra till att öka konkurrenskraften.

Det finns behov av att utveckla de verktyg som används för att identifiera kor med intramammära infektioner. En ny analysmetodik för differentiering av somatiska celler är numera framtagen av leverantören Foss, kallad DSCC.
Syftet med detta projekt var att utvärdera om användningen av DSCC, enskilt eller i kombination med det vanliga celltalet SCC, säkrare kan särskilja friska kor från kor med misstänkt subklinisk mastit och på så vis förbättra rådgivningen gällande det förebyggande juverhälsoarbetet.
Projektet har genomförts genom att utvärdera enskilt och i kombination DSCC och SCC mot förekomst av bakteriologiskt material av mastiter bestämt med PCR analys.
Studiens resultat visade att en kombination av SCC och DSCC ger en tydligare uppdelning i juverhälsostatus, det vill säga vilka kor som mer troligt är sant friska respektive sant infekterade än om enbart det somatiska celltalet används.

Utvärdering av ny analysmetodik för att identifiera kor med försämrad juverhälsa.
Friska kor producerar mer mjölk med bättre kvalitet än kor som lider av försämrad juverhälsa. Försämrad juverhälsa beror oftast av att kon drabbats av en mastitinfektion. En metod att identifiera kor med juverhälsoproblem på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt har varit att använda sig av det somatiska celltalsvärdet som erhålles i samband med analys av provmjölkningsproverna. Mjölk innehåller celler, oavsett om det kommer från ett helt friskt juver eller från ett infekterat juver. Internationella studier visar att ett celltal överstigande 200 000 celler/ml är en tydlig indikation på en pågående inflammation. Utmaningen ur ett behandlingsperspektiv har varit att trots höga celltal, har det inte alltid gått att finna några levande bakterier, något som i sin tur kan bero på att kons immunförsvar redan avdödat bakterierna.
Foss Analytical, företaget som har utvecklat mjölkanalysinstrumentet Fossomatic vilket används för analys av de mjölkprover som tas vid provmjölkning, har vidareutvecklat celltalsanalysen. I stället för att som tidigare enbart räkna antalet celler i mjölk går det nu att bestämma vilken typ av vita blodkroppar som celltalet utgörs av. Cellerna kan övergripande kategoriseras i 3 typer, lymfocyter, makrofager, och neutrofiler där de två sistnämnda typerna spelar störst roll i samband med en infektion. Neutrofiler ökar kraftigt i antal vid en infektion som en del i en immunologisk respons, i syfte att eliminera de angripande bakterierna. Makrofagernas uppgift är att, senare i förloppet, städa upp resterna efter det att angreppet har bekämpats.
Möjligheten att differentiera de somatiska cellerna, och specificera nivåerna av neutrofiler och makrofager kan nyttjas för att ge lantbrukare och veterinärer ett kompletterande och ett bättre beslutsunderlag för behandling, provtagning och övervakning av kon.
Till projektet rekryterades 20 slumpvis utvalda gårdar. Inklusionskriterier var besättningarna med ett tankmjölksresultat på mer än 200 000 celler per ml mjölk samt en besättningsstorlek på 100 till 200 kor. Mjölkproverna från dessa 20 besättningar analyserades under 5 månader, från september 2018 till januari 2019, med avseende på somatiska celler, differentierade somatiska celler samt mastitanalys med hjälp av PCR diagnostik.
Resultaten från analyserna utvärderades i enlighet med statistiska modeller i syfte att undersöka samband mellan Differential Somatic Cell Count, DSCC resultaten, samt Somatic Cell Count, SCC resultaten, och bakterieförekomst (mätt med PCR-analysen). Målet var att hitta nivåer av de två parametrarna som kunde nyttjas till en kategorisering av korna i olika grupper. Fyra kategorier etablerades utifrån analysen 1 lågt DSCC värde och lågt SCC värde, 2 Högt DSCC värde och lågt SCC värde, 3 Högt DSCC värde och högt SCC värde samt 4 lågt DSCC värde och högt SCC värde. Kategoriseringen byggde på fler eller färre än 150 000 somatiska celler (SCC) samt högre eller lägre än 67% DSCC värde. Denna SCC-DSCC kategorisering användes sedan för att undersöka sambandet mellan kategorier och mjölkproduktion, protein-, fett- och ureahalter vid samma provmjölkning, samt samband med ras, laktationsnummer och dagar från kalvning. Vi undersökte även sambanden i att vara i en viss av ovan fyra kategorier, mjölkproduktion och celltalsnivå vid nästföljande provmjölkning.
Vi fann i denna studie att en kombination av celltalet och DSCC där parametrarna nyttjas för att tydligare kategorisera korna efter juverhälsostatus, ger ett bättre resultat vid klassning av vilka kor som mer troligt är sant friska respektive sant infekterade än om bara celltalet används. Vi fann också i denna studie att det inte var någon större skillnad mellan att använda celltal eller DSCC gällande diagnostisk förmåga att finna kor med mastitinfektion. Innan implementeringen av DSCC som en analysmetod i kokontrollen vore det emellertid bra att vidare undersöka i praktiken om användandet av celltals-DSCC kategorier kan ge den potentiella förbättringen i juverhälsa som vi tror.