Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-20-003
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 17 september 2018
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 250 000 SEK

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to ensure good ventilation in the stable where temperature, humidity, CO2 and ammonia can be kept at optimal levels.

Recently a digital ammonia sensor was presented that automatically can register the ammonia content in a poultry house and also cope with the harsh working conditions for a long time. It is desirable to demonstrate the new sensor and compare it to the equipment used today to see how well they match. If the sensor is found to work well it could be very helpful in the process of trying to reduce ammonia levels in the stables as it allows continuous measurement for a long time. For this purpose, a demonstration project designed

I Östergötland finns idag ca 1.8 miljoner värphöns och är därmed det län med flest antal värphöns i Sverige. Inom fjäderfäproduktion är det av största vikt att ha ett bra stallklimat för att få välmående djur och en bra produktion. En av de största utmaningarna här är att få till en bra ventilation i stallet där temperatur, luftfuktighet, CO2 och ammoniak kan hållas på optimala nivåer.

Nyligen presenterades en digital ammoniaksensor som automatiskt kan registrera ammoniakhalten löpande i ett fjäderfästall och som även ska klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Det är önskvärt att demonstrera denna nya sensor och testa mot den utrustning som används idag för att se hur väl de stämmer överens. Om denna sensor visar sig fungera bra och skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. I detta syfte har ett demo-projekt utformats.

En ny digital sensor som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i djurstall utvärderades. Mätningar utfördes i två värphönsstall där den nya sensorn jämfördes med reagensrör och pump som är den traditionella metoden för mätning av ammoniak. Resultaten visade att båda mätmetoderna gav mycket liknande resultat och den nya sensorn verkar därmed vara tillförlitlig. Mätningarna visade också att ammoniaknivåerna följer en tydlig dygnsrytm med högst värden mitt på dagen och lägst under natten. Under de kallaste månaderna i studien (nov-mar) var också ammoniaknivåerna som högst. En intervjustudie visade att många äggproducenter någon gång under året får problem med ammoniak och stallklimat. Den nya mätaren kan ge helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniaknivåerna i sina stall samt att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna. Därmed skulle sensorn kunna bidra till ett bättre stallklimat.

Vid nedbrytning av gödsel bildas ammoniak. Under vinterhalvåret, när det blir kallt och fuktigt utomhus, kan det vara svårt att hålla en låg ammoniaknivå i stall där djuren går på en ströbädd där gödsel samlas. Höga ammoniaknivåer påverkar både djur, människor och miljö negativt och man arbetar därför kontinuerligt för att försöka hålla dem nere. Ett problem idag är dock att mätning av ammoniak är tidskrävande och relativt kostsamt om man ska utföra många mätningar. Nyligen lanserades en digital ammoniaksensor som tillverkats av Dräger (DOL53) och som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i ett djurstall. På 2016 års EuroTier-mässa belönades sensorn med ett innovationspris. Sensorn ska, tillskillnad från andra mätare, klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Den kan även kopplas in för att styra klimatsystemet i stallet.

Huvudsyftet med projektet var att testa och utvärdera den nya digitala ammoniaksensorn för att se om den kan användas för tillförlitlig mätning av ammoniak i värphönsstallar. Om sensorn visar sig fungera bra skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. På så vis kan man få betydligt större inblick i vilka olika faktorer som påverkar ammoniakhalten. En intervjustudie gjordes också för kartläggning av vanliga ventilationsproblem i värphönsstallar. Den visade att ventilationssystemen kräver speciell kompetens för att skötas effektivt och att nästan alla som intervjuades upplevde problem med ammoniak och dåligt stallklimat någon gång under året.

Ammoniakmätningar utfördes hos två äggproducenter där den digitala sensorn jämfördes med den traditionella mätmetoden för ammoniak, där man för hand pumpar luften genom ett reagensrör. När man t ex under en timmes tid mätt ammoniakhalterna var 10:e minut blev medeldifferensen mellan den digitala mätaren och reagensrören 0.8 ppm respektive 0.4 ppm i de två stallarna. Resultaten visar alltså att båda mätmetoderna har gett väldigt likartade värden. Därmed ser den nya mätaren ut att ha gett tillförlitliga ammoniakvärden under de sex månader som mätningar har pågått.

När man nu för första gången kunde se hur ammoniaknivåerna förändras över tid, blev det uppenbart att det förekommer en tydlig dygnsrytm. Högst nivåer kunde i studien ses ca 12 h efter att ljuset tänts och lägst när ljuset var släckt. Under ett och samma dygn kunde ammoniaknivåerna växla från drygt 18 ppm till under 8 ppm. Tydligt var att ammoniaktoppen på dagen också sammanföll med toppen av fukt i stallet. Man kunde även se att ammoniaknivåerna förändrades relativt mycket under en längre period och att värdena generellt var lite högre under de kallaste månaderna november till mars.

I det ena stallet var sensorn inkopplad till ventilationssystemet och kunde därmed vara med och styra stallklimatet tillsammans med fukt och temperatur. Till en början upplevde producenten att styrningen fungerade bra då ammoniaksensorn under topparna mitt på dagen drog i gång ventilationen lite extra och därmed drog ner på temperaturen några grader för att sedan gå tillbaka igen när ljuset släcktes. En dag hade dock systemet gått igång för fullt och dragit ner temperaturen till 12 grader i stallet. Då kopplades styrförmågan av ammoniak bort. Detta berodde troligtvis på felaktiga nödlägesinställningar för nivån på ammoniak. Om man har för avsikt att låta ammoniakhalterna vara med och styra ventilationen bör därmed en viss försiktighet vidtas och man bör noggrant se efter inställningarna.

Sammanfattningsvis har den nya sensorn visats ge tillförlitliga värden på ammoniak vid jämförelse med reagensrör. Detta ger helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniakvärdena i sina stall samt en möjlighet att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev