Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-20-003
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 17 september 2018
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 250 000 SEK

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to ensure good ventilation in the stable where temperature, humidity, CO2 and ammonia can be kept at optimal levels.

Recently a digital ammonia sensor was presented that automatically can register the ammonia content in a poultry house and also cope with the harsh working conditions for a long time. It is desirable to demonstrate the new sensor and compare it to the equipment used today to see how well they match. If the sensor is found to work well it could be very helpful in the process of trying to reduce ammonia levels in the stables as it allows continuous measurement for a long time. For this purpose, a demonstration project designed

I Östergötland finns idag ca 1.8 miljoner värphöns och är därmed det län med flest antal värphöns i Sverige. Inom fjäderfäproduktion är det av största vikt att ha ett bra stallklimat för att få välmående djur och en bra produktion. En av de största utmaningarna här är att få till en bra ventilation i stallet där temperatur, luftfuktighet, CO2 och ammoniak kan hållas på optimala nivåer.

Nyligen presenterades en digital ammoniaksensor som automatiskt kan registrera ammoniakhalten löpande i ett fjäderfästall och som även ska klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Det är önskvärt att demonstrera denna nya sensor och testa mot den utrustning som används idag för att se hur väl de stämmer överens. Om denna sensor visar sig fungera bra och skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. I detta syfte har ett demo-projekt utformats.

En ny digital sensor som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i djurstall utvärderades. Mätningar utfördes i två värphönsstall där den nya sensorn jämfördes med reagensrör och pump som är den traditionella metoden för mätning av ammoniak. Resultaten visade att båda mätmetoderna gav mycket liknande resultat och den nya sensorn verkar därmed vara tillförlitlig. Mätningarna visade också att ammoniaknivåerna följer en tydlig dygnsrytm med högst värden mitt på dagen och lägst under natten. Under de kallaste månaderna i studien (nov-mar) var också ammoniaknivåerna som högst. En intervjustudie visade att många äggproducenter någon gång under året får problem med ammoniak och stallklimat. Den nya mätaren kan ge helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniaknivåerna i sina stall samt att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna. Därmed skulle sensorn kunna bidra till ett bättre stallklimat.

Vid nedbrytning av gödsel bildas ammoniak. Under vinterhalvåret, när det blir kallt och fuktigt utomhus, kan det vara svårt att hålla en låg ammoniaknivå i stall där djuren går på en ströbädd där gödsel samlas. Höga ammoniaknivåer påverkar både djur, människor och miljö negativt och man arbetar därför kontinuerligt för att försöka hålla dem nere. Ett problem idag är dock att mätning av ammoniak är tidskrävande och relativt kostsamt om man ska utföra många mätningar. Nyligen lanserades en digital ammoniaksensor som tillverkats av Dräger (DOL53) och som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i ett djurstall. På 2016 års EuroTier-mässa belönades sensorn med ett innovationspris. Sensorn ska, tillskillnad från andra mätare, klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Den kan även kopplas in för att styra klimatsystemet i stallet.

Huvudsyftet med projektet var att testa och utvärdera den nya digitala ammoniaksensorn för att se om den kan användas för tillförlitlig mätning av ammoniak i värphönsstallar. Om sensorn visar sig fungera bra skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. På så vis kan man få betydligt större inblick i vilka olika faktorer som påverkar ammoniakhalten. En intervjustudie gjordes också för kartläggning av vanliga ventilationsproblem i värphönsstallar. Den visade att ventilationssystemen kräver speciell kompetens för att skötas effektivt och att nästan alla som intervjuades upplevde problem med ammoniak och dåligt stallklimat någon gång under året.

Ammoniakmätningar utfördes hos två äggproducenter där den digitala sensorn jämfördes med den traditionella mätmetoden för ammoniak, där man för hand pumpar luften genom ett reagensrör. När man t ex under en timmes tid mätt ammoniakhalterna var 10:e minut blev medeldifferensen mellan den digitala mätaren och reagensrören 0.8 ppm respektive 0.4 ppm i de två stallarna. Resultaten visar alltså att båda mätmetoderna har gett väldigt likartade värden. Därmed ser den nya mätaren ut att ha gett tillförlitliga ammoniakvärden under de sex månader som mätningar har pågått.

När man nu för första gången kunde se hur ammoniaknivåerna förändras över tid, blev det uppenbart att det förekommer en tydlig dygnsrytm. Högst nivåer kunde i studien ses ca 12 h efter att ljuset tänts och lägst när ljuset var släckt. Under ett och samma dygn kunde ammoniaknivåerna växla från drygt 18 ppm till under 8 ppm. Tydligt var att ammoniaktoppen på dagen också sammanföll med toppen av fukt i stallet. Man kunde även se att ammoniaknivåerna förändrades relativt mycket under en längre period och att värdena generellt var lite högre under de kallaste månaderna november till mars.

I det ena stallet var sensorn inkopplad till ventilationssystemet och kunde därmed vara med och styra stallklimatet tillsammans med fukt och temperatur. Till en början upplevde producenten att styrningen fungerade bra då ammoniaksensorn under topparna mitt på dagen drog i gång ventilationen lite extra och därmed drog ner på temperaturen några grader för att sedan gå tillbaka igen när ljuset släcktes. En dag hade dock systemet gått igång för fullt och dragit ner temperaturen till 12 grader i stallet. Då kopplades styrförmågan av ammoniak bort. Detta berodde troligtvis på felaktiga nödlägesinställningar för nivån på ammoniak. Om man har för avsikt att låta ammoniakhalterna vara med och styra ventilationen bör därmed en viss försiktighet vidtas och man bör noggrant se efter inställningarna.

Sammanfattningsvis har den nya sensorn visats ge tillförlitliga värden på ammoniak vid jämförelse med reagensrör. Detta ger helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniakvärdena i sina stall samt en möjlighet att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Trädgård
Växtodling

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress