Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-20-161
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött Mjölk
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 december 2022
Huvudsökande: Christer Bergsten
Organisation: Christer Bergsten
E-postadress: christer.bergsten@slu.se
Telefon: 0703993329
Medsökande: Ann Nyman
Medsökande: Evgenij Telezhenko
Beviljade medel: 2 487 234 SEK

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ manoeuvrability and slipping experimentally. The best adaptable and informative variables from the locomotion laboratory will then be used to evaluate possible flooring solutions to reduce slipperiness in practice on dairy farms. By epidemiological methods and data from Swedish milk recording scheme, the long term effects of different flooring improvements on welfare, health, fertility and longevity will be assessed retrospectively. Finally, the farmers´ decision making and economy of improved flooring solutions will be evaluated as base for the judgement of which is the optimal flooring solutions for new as well as for renovated barns with both animal welfare and farmers´ economy in mind.

Vi avser att öka kunskapen om hur nötkreatur rör sig på olika golvytor, hur de fungerar i praktiken och de långsiktiga konsekvenserna för olika golvlösningar för djurvälfärd och ekonomi. Med hjälp av avancerade biomekaniska metoder kommer först mjölkkors rörelser vid manövrering och halkningar att analyseras under kontrollerade laboratorieförhållanden. De mest informativa variablerna från laboratorieförsöket kommer sedan att studeras i bruksbesättningar under fältförhållanden för att utvärdera olika åtgärder för att förbättra golvens friktion och minska halkrisken. En epidemiologisk studie kommer därefter att undersöka effekten av hur olika golvlösningar påverkar djurvälfärd, hälsa, fertilitet och hållbarhet. Slutligen kommer företagets beslutsfattande och de ekonomiska konsekvenserna av förbättrad golvkvalitet att studeras. Resultaten kommer att utgöra underlag för bedömning av optimala underlag vid ny- och ombyggnation för både djurvälfärd och företagets ekonomi.

Projektet analyserade hur olika golvytor i gödselgångar kan förebygga halkrisk och vilka de långsiktiga effekterna är av olika golv på djurvälfärd och ekonomi. Studier av mjölkkors rörelser i bruksbesättningar visade att gummimattor eller rillning av betonggolv kan minska halkrisk. Dock fanns stora skillnader mellan enskilda golv beroende på golvets ålder och utförande. Långtidseffekter av olika golvsystem undersöktes på 236 svenska mjölkgårdar. Det fanns få signifikanta samband mellan olika golv och olika aspekter av hållbarhet. Dock hade spaltgolv och gummimattor vissa positiva samband med bättre djurvälfärd och överlevnad. Ekonomiska studier visade att när svenska lantbrukare väljer golv som bidrar till djurvälfärden motiveras de av en komplex kombination av bruks- och icke-bruksvärden. Vidare visade resultaten att de viktigaste golvegenskaperna är halkrisk och mjukhet. Resultaten av ekonomiska simuleringar indikerar att det är lönsamt att förbättra stallgångar med gummimattor.

Projektet syftade till att undersöka halkrisk för olika golvlösningar i gödselgångar i kommersiella mjölkbesättningar med lösdrift, samt att bedöma långtidseffekter av olika golv för djurens välfärd, hälsa, fruktsamhet och jordbrukarnas ekonomi. Vidare analyserades jordbrukarnas beslutsfattande gällande val av golv för att hitta mekanismer som uppmuntrar till val av mer djurvänliga golv. För att bedöma halkrisken på olika ytor utvärderades mjölkkors rörelser medan korna passerade en rak linje samt gjorde en 180 graders sväng i gången. Halkrisken undersöktes genom att uppskatta den faktiska frekvensen av halkningar som registrerats av direkta videoobservationer samt genom rörelsemätningar med fem accelerometriska IMU (Inertia Measurement Unit) sensorer. Fem typer av golv testades med tre upprepningar för varje golvtyp: hela betonggolv med spår rillade i en riktning, hela betonggolv med spår rillade som ett rutnät, hela gummimattor, betongspaltgolv och gummispaltgolv. Totalt 15 olika golv testades. Den lägsta halkfrekvensen observerades på betonggolv med rutnätsspår (även om det var ganska stora skillnader inom gruppen) följt av hela gummimattor, betonggolv med spår i en riktning och spaltgummimattor. Högst halkfrekvens observerades på betongspaltgolv. Bland rörelsedata var de mest informativa frambenens isättningsvinkel (vinkel mellan benen och underlaget vid första kontakten) som karakteriserade studerade golv i samma ordning som halkfrekvensen, där rutnätsrillad betong innebar störst vinkel och betongspaltgolv minst. För analysen av långsiktiga golveffekter samlades data in från 236 svenska mjölkgårdar med hjälp av en enkät samt data från Kokontrollen och Signaler Djurvälfärd. Sammantaget var det få parametrar relaterade till djurvälfärd, hälsa och fertilitet som visade signifikant effekt av golvsystem, vilket tyder på att skötselrutiner på enskilda gårdar kan spela större roll än enbart golvsystem. Icke desto mindre var spaltgolv förknippade med lägre utslagning i allmänhet och på grund av klöv- och bensjukdomar jämfört med hela golv. Spaltgolv hade också lägre förekomst av några alvarliga klövsjukdomar som limax och klövsulesår. Förekomsten av klövsulesår var särskilt tydligt lägre när spaltgolv täcktes med gummimattor. Gummimattor i gångarna visade också positiv effekt på vissa fertilitetsegenskaper, såsom kortare tid till insemination efter kalvning och högre inseminationsprocent. Analysen av svenska lantbrukares preferenser för golvegenskaper visar att respondenterna skiljer sig åt i val av golvegenskaper som förbättrar djurvälfärd. Det visade sig också att lantbrukare anser att låg halkrisk och golvens mjukhet är de viktigaste golvegenskaperna. Resultaten visar att mjölkbönder som föredrar mjuka, halkfria och mindre nötande golv påverkas av hur golven införlivas i byggnadsdesignen, hur lätt andra uppgifter kan utföras efter att golvet har lagts och den välfärd som det specifika golvet ger djuren. Mjölkbönder som har preferenser för golvlösningar som bidrar till att höja djurvälfärden motiveras av en komplex kombination av både bruks- och icke-bruksvärden. Detta innebär att viljan att uppnå icke-bruksvärden verkar föras över på konkreta val och stannar alltså inte vid en intention. Detta har konsekvenser för hur privat och publik policy på bästa sätt kan utformas för att uppmuntra mer djurvälfärdshöjande val.
Ekonomiska simuleringar visade att täckning av betonggolv med mjuka gummimattor är en lönsam lösning, jämfört med att hålla besättningar på betonggolv utan mjuk beläggning. Å andra sidan kan användningen av empiriska data från svenska besättningar påverka den ekonomiska modelleringen genom att gårdar med bättre skötselrutiner och större inkomster från mjölkproduktionen är mer villiga att investera i bättre golvsystem som förbättrar djurens välbefinnande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Bekämpning av växtsjukdomar med mykorrhiza
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9933029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Spermakvalité hos avkommeprövade semintjurar. Andel befruktningsdugliga spermier vid produktionsplats och samband med fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0430038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Potatisbladmögel-B-Planeringsbidrag
Arnulf Merker, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0439002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Sensorsystem för on-line bestämning av kalkbehov i fält
Lars Thylén, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: 0233044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Korn som råvara för livsmedelsindustrin
Göran Persson,

Projektnummer: 9736006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev