Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av hästars rörelsemönster vid longering.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047100
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 augusti 2012
Huvudsökande: Karin Roethlisberger Holm
Organisation: SLU
E-postadress: karin.roethlisberger-holm@kv.slu.se
Telefon: 018672928
Beviljade medel: 190 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hos många friska hästar som longeras blir huvud- och bäckenrörelsen naturligt asymmetrisk vilket skulle klassats som en hälta om den setts på rakt spår. Den tydligaste asymmetrin liknar en hälta på det inre bakbenet. Kompensatoriska hältmekanismer förekommer även vid longering och en bakbenshälta kan ge upphov till en tydlig nickrörelse med huvudet.

Överensstämmelsen mellan erfarna veterinärers hältbedömning vid longering är endast acceptabe men kan förättras med ökad kunskap om halta och ohalta hästars rörelser på volt.
Ett skrämmande stort antal av de ”friska” ridhästar som undersöktes uppvisade asymmetrier i storleksordning med de hältor som utreds på kliniker. Mer forskning krävs då detta kan vara ett stort potentiellt djurskyddsproblem men även ett stort problem om många ”friska” hästar behandlas i onödan. Epidemiologiska studier, för att se om asymmetrierna är träningsrelaterade, i kombination med studier för att utröna om asymmetrierna är smärtutlösta kan ge svar på dessa frågor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utvärdering av hästars rörelsemönster vid longering

Marie Rhodin och Karin Roethlisberger Holm

Syfte med studien
Målet var att ta reda på hur stor överensstämmelsen respektive variationen är mellan erfarna hästveterinärers bedömning av lindriga hältor på volt. Genom att studera hur hästens rörelsemönster påverkas av det böjda spåret, för så väl ohalta som halta hästar, kan sedan kunskapen om detta användas för utbildning av veterinärer, vilket kan ge en mer enhetlig bedömning och därmed säkrare diagnostik. Syftet var även att få en uppfattning om hur den svenska ridhästpopulationen ser ut med avseende på asymmetrier/hältor.

Resultat
Hos många friska hästar som longeras blir huvud- och bäckenrörelsen naturligt asymmetrisk vilket skulle klassats som en hälta om den setts på rakt spår. Man måste ta hänsyn till denna “voltasymmetri” när man bedömer hästars rörelser vid longering. Den tydligaste asymmetrin som sågs var en som liknade en hälta på det inre bakbenet. Man kan dock inte förvänta sig att friska hästar rör sig likadant i de två varven då många hästar visar en tydlig ”sidighet”. Kompensatoriska hältmekanismer som studerats på rakt spår förekommer även vid longering. En bakbenshälta kan ge upphov till en tydlig nickrörelse med huvudet vilket kan misstas som en frambenshälta. Även dessa asymmetrier måste man ta hänsyn till när man bedömer halta hästar på böjt spår.

Överensstämmelsen mellan erfarna hästveterinärers subjektiva bedömning av hältor när hästar travar på volt är endast acceptabel och blir inte påtagligt bättre då veterinären har en specialistutbildning inom häst. Ökad kunskap om halta och ohalta hästars rörelsemönster på volt kan förhoppningsvis ge en bättre överensstämmelse mellan veterinärer om denna kunskap sprids. Det kan finnas ett behov av en objektiv rörelseanalys som komplement till klinikern och i all ortopedisk forskning där hältor är av intresse.

Ett skrämmande stort antal, 66 %, av de ”friska” ridhästar som undersöktes uppvisade asymmetrier på rakt spår i storleksordning med de hältor som utreds på kliniker. Andelen asymmetriska hästar ökade vid longering. Vi vet inte i vilken omfattning dessa funna asymmetrier är smärtutlösta och påverkar hästens välfärd och prestation. Antingen utreds många hästar onödigt mycket i vår strävan efter perfekt symmetri, något som väldigt få hästar kan uppnå, eller så tränas och tävlas många hästar som borde behandlas för smärtsamma ortopediska lidanden.

Material och metoder

Fyra studier ingick i projektet där rörelsemönstret hos ett stort antal hästar, både friska och halta, studerades vid longering. Ett rörelseanalyssystem som mäter symmetrin i huvudets och korsets rörelse (vilka är en bra indikator på fram- respektive bakbenshälta) användes för att få en objektiv beskrivning av hästens rörelser. Ett webbaserat test, med filmer på ohalta och halta hästar, utfördes av 43 erfarna hästveterinärer och resultatet användes för att studera variationen mellan veterinärer som bedömer hältor vid longering.
I en av studierna inducerades hältor på hästar som longerades för att studera hur graden av hälta påverkas av det böjda spåret samt för att studera om kompensatoriska hältmekanismer förekommer på volt.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Ett överraskande resultat är det stora antalet hästar som anses friska av sin ägare men ändå rör sig asymmetriskt. Detta är ett område som kräver mycket mer forskning då detta kan vara ett stort potentiellt djurskyddsproblem men även ett stort problem om många ”friska” hästar utreds och behandlas i onödan. Epidemiologiska studier där hästar studeras över tid, för att se om asymmetrierna är träningsrelaterade, i kombination med studier för att utröna om asymmetrierna är smärtutlösta kan ge svar på dessa frågor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev