Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av hästars rörelsemönster vid longering.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047100
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 augusti 2012
Huvudsökande: Karin Roethlisberger Holm
Organisation: SLU
E-postadress: karin.roethlisberger-holm@kv.slu.se
Telefon: 018672928
Beviljade medel: 190 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hos många friska hästar som longeras blir huvud- och bäckenrörelsen naturligt asymmetrisk vilket skulle klassats som en hälta om den setts på rakt spår. Den tydligaste asymmetrin liknar en hälta på det inre bakbenet. Kompensatoriska hältmekanismer förekommer även vid longering och en bakbenshälta kan ge upphov till en tydlig nickrörelse med huvudet.

Överensstämmelsen mellan erfarna veterinärers hältbedömning vid longering är endast acceptabe men kan förättras med ökad kunskap om halta och ohalta hästars rörelser på volt.
Ett skrämmande stort antal av de ”friska” ridhästar som undersöktes uppvisade asymmetrier i storleksordning med de hältor som utreds på kliniker. Mer forskning krävs då detta kan vara ett stort potentiellt djurskyddsproblem men även ett stort problem om många ”friska” hästar behandlas i onödan. Epidemiologiska studier, för att se om asymmetrierna är träningsrelaterade, i kombination med studier för att utröna om asymmetrierna är smärtutlösta kan ge svar på dessa frågor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utvärdering av hästars rörelsemönster vid longering

Marie Rhodin och Karin Roethlisberger Holm

Syfte med studien
Målet var att ta reda på hur stor överensstämmelsen respektive variationen är mellan erfarna hästveterinärers bedömning av lindriga hältor på volt. Genom att studera hur hästens rörelsemönster påverkas av det böjda spåret, för så väl ohalta som halta hästar, kan sedan kunskapen om detta användas för utbildning av veterinärer, vilket kan ge en mer enhetlig bedömning och därmed säkrare diagnostik. Syftet var även att få en uppfattning om hur den svenska ridhästpopulationen ser ut med avseende på asymmetrier/hältor.

Resultat
Hos många friska hästar som longeras blir huvud- och bäckenrörelsen naturligt asymmetrisk vilket skulle klassats som en hälta om den setts på rakt spår. Man måste ta hänsyn till denna “voltasymmetri” när man bedömer hästars rörelser vid longering. Den tydligaste asymmetrin som sågs var en som liknade en hälta på det inre bakbenet. Man kan dock inte förvänta sig att friska hästar rör sig likadant i de två varven då många hästar visar en tydlig ”sidighet”. Kompensatoriska hältmekanismer som studerats på rakt spår förekommer även vid longering. En bakbenshälta kan ge upphov till en tydlig nickrörelse med huvudet vilket kan misstas som en frambenshälta. Även dessa asymmetrier måste man ta hänsyn till när man bedömer halta hästar på böjt spår.

Överensstämmelsen mellan erfarna hästveterinärers subjektiva bedömning av hältor när hästar travar på volt är endast acceptabel och blir inte påtagligt bättre då veterinären har en specialistutbildning inom häst. Ökad kunskap om halta och ohalta hästars rörelsemönster på volt kan förhoppningsvis ge en bättre överensstämmelse mellan veterinärer om denna kunskap sprids. Det kan finnas ett behov av en objektiv rörelseanalys som komplement till klinikern och i all ortopedisk forskning där hältor är av intresse.

Ett skrämmande stort antal, 66 %, av de ”friska” ridhästar som undersöktes uppvisade asymmetrier på rakt spår i storleksordning med de hältor som utreds på kliniker. Andelen asymmetriska hästar ökade vid longering. Vi vet inte i vilken omfattning dessa funna asymmetrier är smärtutlösta och påverkar hästens välfärd och prestation. Antingen utreds många hästar onödigt mycket i vår strävan efter perfekt symmetri, något som väldigt få hästar kan uppnå, eller så tränas och tävlas många hästar som borde behandlas för smärtsamma ortopediska lidanden.

Material och metoder

Fyra studier ingick i projektet där rörelsemönstret hos ett stort antal hästar, både friska och halta, studerades vid longering. Ett rörelseanalyssystem som mäter symmetrin i huvudets och korsets rörelse (vilka är en bra indikator på fram- respektive bakbenshälta) användes för att få en objektiv beskrivning av hästens rörelser. Ett webbaserat test, med filmer på ohalta och halta hästar, utfördes av 43 erfarna hästveterinärer och resultatet användes för att studera variationen mellan veterinärer som bedömer hältor vid longering.
I en av studierna inducerades hältor på hästar som longerades för att studera hur graden av hälta påverkas av det böjda spåret samt för att studera om kompensatoriska hältmekanismer förekommer på volt.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Ett överraskande resultat är det stora antalet hästar som anses friska av sin ägare men ändå rör sig asymmetriskt. Detta är ett område som kräver mycket mer forskning då detta kan vara ett stort potentiellt djurskyddsproblem men även ett stort problem om många ”friska” hästar utreds och behandlas i onödan. Epidemiologiska studier där hästar studeras över tid, för att se om asymmetrierna är träningsrelaterade, i kombination med studier för att utröna om asymmetrierna är smärtutlösta kan ge svar på dessa frågor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev