Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247206
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 augusti 2017
Huvudsökande: Charlotte Lundgren
Organisation: Linköpings Universitet
E-postadress: charlotte.lundgren@talkatwork.se
Telefon: ?
Medsökande: Mari Zetterqvist Blokhuis
Beviljade medel: 673 000 SEK

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and horse, and will be based on video recordings and interviews with riding instructors/trainers and riders. The overall aim is to contribute to an improved understanding of the complex didactic process, and will improve the riding education and education of riding instructors, and lead to improved performance and well-being for horse and human. The study will contribute to the development of didactics in equestrian sport, training of riding instructors and integration of humanities and social equine research. The project facilitates continuous professionalization of riding instructors/trainers which improves the quality of riding schools, a prerequisite for sustainable economic development.

Ridning bygger på ett samspel mellan två olika individer och framgången är beroende av ett bra samspel mellan ryttare och häst, som i utbildningssammanhang kompletteras av samspel med en ridlärare/tränare. Syftet är att bidra till en bättre förståelse för den didaktiska utmaning som ridundervisning innebär, och ge förutsättningar för en förbättrad utbildning av ridlärare/tränare. Studien förväntas dessutom leda till bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar. Delstudiens syfte är att beskriva och analysera kommunikationen mellan ryttare och häst, och bygger på videoinspelningar av och djupintervjuer med ridlärare och ryttare. Studien förväntas utveckla ridundervisningens didaktik och utbildningen av ridlärare/tränare samt bidra till den humanistisk-samhällsvetenskapliga hästforskningen. Projektet förväntas leda till ökad professionalisering bland ridlärare vilket ökar attraktionskraften hos ridskolor, en förutsättning för en ekonomiskt hållbar verksamhet.

Delstudien analyserar samspelet mellan ridlärare, ryttare och häst vid dressyrträning (fokus på häst-ryttare). Intervjuer, fältanteckningar samt 50 h videoinspelningar av träningar har samlats in och analyserats med hjälp av kommunikationsvetenskaplig och pedagogisk teori. Resultaten visar att ryttarna försöker läsa av hästens dagsform och anpassa träning därefter, att de känner till vikten av ge snabba och vältajmade hjälper och att de är noga med att ge beröm. Ryttarna har dock svårt att sätta ord både på hur deras interaktion med hästen fungerar och vilken roll hästen har i interaktionen, och både de och tränarna vacklar lite i sina beskrivningar av hästens roll. Å ena sidan ses hästen som ett tänkande, kännande subjekt som de interagerar med, å andra sidan ses hästen som ett objekt vars roll är att tillfredsställa människornas önskningar. Delstudiens resultat kan bidra till tränares förutsättningar att lyckas i sin profession, om resultaten inkorporeras i ridsportens utbildningar.

Tanken med det här forskningsprojektet var att utveckla kunskapen om hur ridlärare och tränare kan göra ett bra jobb i ridhuset. Tack vare våra analyser av både intervjuer och riktiga träningar visar resultaten på tre möjligheter att ytterligare förbättra kommunikationen i ridhuset.
Hästen som subjekt och objekt
Ryttarna hade förvånansvärt svårt att sätta ord på hur interaktionen med hästen går till, och ännu svårare att sätta ord på vilken roll hästen har i interaktionen. Å ena sidan pratar de om hästarna som tänkande och kännande individer, självständiga ”subjekt” som de söker samarbete med. Å andra sidan beskriver ryttarna hästarna som passiva ”objekt” som de har rätt att manipulera på olika sätt för att nå sina mål, till exempel att kunna delta i en tävling eller att få känna att de utvecklas som ryttare. I det senare fallet är hästen inte nödvändigtvis man söker samarbete med, utan någon som ska underkasta sig ens vilja. Den här dubbelheten är något som finns som en underliggande strömning i många diskussioner inom ridsporten, även om den sällan lyfts upp till ytan. Vi menar inte att det finns ett självklart svar på frågan, men däremot att olika ryttare och tränare (och andra som är intresserade av hästar och ridning) kan ha ganska olika syn på var på skalan mellan subjekt och objekt som hästen befinner sig. Ibland har en tränare en annan syn på hästens roll än vad dennes ryttare har – och tvärtom. Vi tror att det skulle vara bra både för ridsporten i sin helhet och för hästarnas välfärd om ridlärare och tränare kunde hjälpa varandra och ryttarna att få upp den här dubbelheten till ytan och reflektera över den. Det skulle också kunna bidra till mer nyanserade diskussioner om träningsmetoder, ridstilar och utrustning.
Ryttarkänslan bygger på beröring, tryck och balans
När vi analyserade videoinspelningarna insåg vi att en av anledningarna till svårigheterna med att förklara hur interaktionen går till är att begreppen ryttarkänsla och hjälper inte riktigt räckte till för ryttarna. Videoanalyserna har gett en djupare förklaring av hur den fysiska kontakten mellan hästen och ryttaren är uppbyggd (via munnen/händerna, sidorna av kroppen/benen och ryggen/sätet). Kontakten inkluderar å ena sidan beröring (taktil information), å andra sidan tryck och balans (kinestetisk information). Precis som människor kan kombinera tal och gester kombinerar både häst och ryttare dessa olika typer av information, och precis som när vi talar med varandra ordnas denna kommunikation över artgränserna i form av initiativ och responser, som leder till nya responser och så vidare. En tränare som kan förklara detta kan förhoppningsvis hjälpa ryttarna att hitta rätt i det flöde av intryck som förmedlas. Därigenom kan ryttarens förståelse av kommunikationen förbättras, både för hur hästen förstår (eller inte rimligen kan förstå) det som kommuniceras och för hur ryttaren behöver utveckla sin förmåga att behärska den egna kroppen för att på bästa sätt kommunicera med hästen.
Danspar istället för kentaur
Det är vanligt att använda metaforen med kentauren (en hästkropp med en människas överkropp istället för hals och huvud) för den känsla som ryttaren söker i ridningen; det otvungna samarbetet med hästen, det som ser så lätt ut. Men vi menar att en mer riktig metafor vore att jämföra häst och ryttare med ett danspar. Det finns stora likheter mellan resultaten från vår forskning om dressyrträning och resultaten från forskning om pardans, trots att det i pardans handlar om kommunikation mellan två människor och inte om den artöverskridande kommunikationen mellan en människa och en häst. Precis som i dansen handlar det mer om samordning än om över- och underordning. Om ryttaren eller hästen inte är lyhörda för varandras signaler så hamnar de i otakt eller så ger ridningen ett forcerat intryck, men när båda lyssnar på varandra så kan de hitta den harmoni dressyrkulturen eftersträvar och premierar, och som också gör att hästarna som håller.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev