Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1347083
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 april 2019
Huvudsökande: Charlotte Lundgren
Organisation: Linköpings universitet
E-postadress: charlotte.lundgren@liu.se
Telefon: ?
Medsökande: Mari Zetterqvist
Beviljade medel: 850 000 SEK

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the communication between rider and instructor. This communication is obviously essential to the development of good riding, succesful results and the well-being of both riders and horses.

In this second subproject we will analyse how instructor and rider in dialogue enacts and assess the activities that structure the riding lessons as learning experiences. The study combines learning theory with interaction theory. Due to its technical qualities, the empirical material (15 videocaptured private lessons in dressage), offers opportunities for innovative research of rider-instructor communication.

I "Delstudie 2: Ryttare-Ridlärare" vidareutvecklas analyserna av materialet som samlades in inom den av Stiftelsen Hästforskning finansierade första delstudien i projektet "Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning". Syftet med Delstudie 2 är att undersöka kommunikationen ryttare-ridlärare. Denna kommunikation är helt central för utvecklingen av god ridning och därmed på sikt bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar.

I Delstudie 2 kommer vi att beskriva och analysera hur olika ridlektions struktur och mål växer fram under lektionens gång och hur de ridövningar som bygger upp en lektion initieras, genomförs och utvärderas i dialog mellan ryttaren och ridläraren. Studien kombinerar teorier om lärande och didaktik med interaktionsteoretiska teorier. Tack vare den utmärkta tekniska kvaliteten på det empiriska materialet (totalt 15 videoupptagningar av privatlektioner i dressyr) möjliggörs nydanande analyser av interaktionen ryttare-ridlärare.

I "Delstudie 2: Ryttare-Ridlärare" vidareutvecklas de multimodala interaktionsanalyserna av materialet som samlades in inom den av Stiftelsen Hästforskning finansierade första delstudien i projektet "Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning". Syftet med Delstudie 2 är att undersöka kommunikationen ryttare-ridlärare. Denna kommunikation är helt central för utvecklingen av god ridning och därmed på sikt bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar. Projektet utgår från ett konstruktivt undersökande perspektiv, och kombinerar teorier om lärande och didaktik med interaktionsteoretiska teorier. Resultaten visar att ridlärare utöver språket använder rösten och den egna kroppen på kreativa sätt för att stärka ryttarnas förmåga att förstå vad de ska göra och hur. Resultaten visar också att de använder olika typer av scaffolding, alltså didaktiska tekniker som underlättar ryttarens förståelse och lärande.

Studien handlar om hur ridlärare/tränare använder sin röst och sina kroppar för att få ryttaren och hästen att förstå vad de ska göra och hur. Kunskap om exakt hur kommunikationen i ridhuset går till är viktig för att de ska kunna utveckla sig i sin profession och bli bättre på det de gör, så att ryttarna kan utveckla sin ridning, resultaten kan förbättras och hästarnas välfärd under ridning kan säkras. Men det är också viktigt eftersom nöjda kunder gör det möjligt att fortsätta att leva på sin verksamhet.
Resultaten bygger på multimodal interaktionsanalys av videofilmer från femton privata träningar i dressyr.
Studien är viktig också för andra praktiskt inriktade pedagogiska verksamheter – grundprinciperna är desamma oavsett om man ska träna någon som ska bli till exempel tandläkare, lastbilsförare eller frisör.

RÖSTEN OCH KROPPEN
Kommunikation består av så mycket mer än bara det verbala, språket. Tränarna använder tre andra huvudtyper av kommunikativa resurser:
1. verksamhetsspecifika ljud och onomatopoetiska uttryck
2. andra röstresurser som takt, tempo och prosodi
3. kroppsliga resurser som beröring, placering i rummet, rörelser, gester etc
Användandet av ljud som ptro, whoa (som blir allt vanligare i svenska ridhus trots att det egentligen är den engelska versionen av ptro) och smackningar är helt specifika för just ridträning. Ofta kombineras dessa ljud med verbala uppmaningar, som till exempel ”och så öka lite till *smack smack* där borta”.

Rösten kan också användas för att tydliggöra hästens takt under en viss rörelse, då tränaren ger berömmet ”bra, bra, bra, bra” i exakt samma rytm som hästen trampar. Men tränare kan också ange en viss önskad rytm på motsvarande sätt, genom att till exempel säga under en galoppövning säga ”nej nu blir han fyrtaktig, kom tillbaka till barabaaamm barabaaamm barabaaamm” (tretaktsgalopp).
Tränarna kan vara mycket uppfinningsrika i användandet av den egna kroppen. De rör sig runt i ridhuset och visar t.ex. hur en hand ska hållas med sin egen hand, eller går själva den väg i ridhuset som ekipaget ska ta, medan de både förklarar vad ekipaget ska göra och ”mimar” ryttarens, hästens eller hela ekipagets rörelser. De kan lyfta fram ett problem genom att ”kroppsligt citera” ryttaren, för att sedan visa hur ryttaren ska göra rätt. Tränaren kan också röra vid ryttarens eller hästens kropp för att visa hur någonting ska göras eller kännas.

Resultaten visar också att de använder olika typer av scaffolding, alltså didaktiska tekniker som underlättar ryttarens förståelse och lärande.

MODELL FÖR KOMPETENSUTVECKLING I FEM STEG
Undervisning och träning av hästar och ryttare är i stor utsträckning ett ensamarbete. I studien föreslås en femstegs-modell för kamrat-kompetensutveckling, som kan användas såväl på egen hand som i samband med utbildningar:

1. Spela in din kollega när hen undervisar/tränar ryttare. Mobilens kamera duger bra. Ta gärna anteckningar samtidigt, så att du fångar de intryck och tankar du får i stunden.
2. Avsätt en tid i nära anknytning till inspelningstillfället och dela med dig av dina reflektioner till din kollega.
3. Se om ni kan identifiera några av de kommunikativa resurser och typer av scaffolding-tekniker din kollega använder, och fundera på om hen väljer dessa aktivt och i så fall varför hen väljer just dessa.
4. Reflektera gemensamt över vilka konsekvenser valet av kommunikativa resurser kan få för ryttarens förmåga att utvecklas och för hästens välfärd.
5. Kom ihåg att det inte handlar om rätt eller fel, utan om att bättre förstå hur din kollega undervisar och vilka förbättringspotentialer som eventuellt finns.

Turas gärna om under en period, så att ni båda får ta del av varandras tankar och reflektioner. Gemensam reflektion ger mer kompetenta yrkesutövare, men också bättre förutsättningar för en god hästvälfärd. Den som förhåller sig aktivt till hur den undervisar kommer sannolikt att vara mer benägen att ta till sig av till exempel ett förändrat kunskapsläge avseende hästars inlärning, skadliga träningsformer, bättre pedagogik och så vidare. Ju bättre man känner sig egen praktik, desto bättre rustad är man att både förhålla sig kritiskt till den och svara på frågor om densamma. Detta är särskilt viktigt när det omgivande samhället ställer sig skeptiskt till vissa inslag i ridsporten, som exempelvis vissa träningsformer eller typer av hjälpmedel, samtidigt som kunskapsläget utvecklas snabbt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev