Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1347083
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 april 2019
Huvudsökande: Charlotte Lundgren
Organisation: Linköpings universitet
E-postadress: charlotte.lundgren@liu.se
Telefon: ?
Medsökande: Mari Zetterqvist
Beviljade medel: 850 000 SEK

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the communication between rider and instructor. This communication is obviously essential to the development of good riding, succesful results and the well-being of both riders and horses.

In this second subproject we will analyse how instructor and rider in dialogue enacts and assess the activities that structure the riding lessons as learning experiences. The study combines learning theory with interaction theory. Due to its technical qualities, the empirical material (15 videocaptured private lessons in dressage), offers opportunities for innovative research of rider-instructor communication.

I "Delstudie 2: Ryttare-Ridlärare" vidareutvecklas analyserna av materialet som samlades in inom den av Stiftelsen Hästforskning finansierade första delstudien i projektet "Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning". Syftet med Delstudie 2 är att undersöka kommunikationen ryttare-ridlärare. Denna kommunikation är helt central för utvecklingen av god ridning och därmed på sikt bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar.

I Delstudie 2 kommer vi att beskriva och analysera hur olika ridlektions struktur och mål växer fram under lektionens gång och hur de ridövningar som bygger upp en lektion initieras, genomförs och utvärderas i dialog mellan ryttaren och ridläraren. Studien kombinerar teorier om lärande och didaktik med interaktionsteoretiska teorier. Tack vare den utmärkta tekniska kvaliteten på det empiriska materialet (totalt 15 videoupptagningar av privatlektioner i dressyr) möjliggörs nydanande analyser av interaktionen ryttare-ridlärare.

I "Delstudie 2: Ryttare-Ridlärare" vidareutvecklas de multimodala interaktionsanalyserna av materialet som samlades in inom den av Stiftelsen Hästforskning finansierade första delstudien i projektet "Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning". Syftet med Delstudie 2 är att undersöka kommunikationen ryttare-ridlärare. Denna kommunikation är helt central för utvecklingen av god ridning och därmed på sikt bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar. Projektet utgår från ett konstruktivt undersökande perspektiv, och kombinerar teorier om lärande och didaktik med interaktionsteoretiska teorier. Resultaten visar att ridlärare utöver språket använder rösten och den egna kroppen på kreativa sätt för att stärka ryttarnas förmåga att förstå vad de ska göra och hur. Resultaten visar också att de använder olika typer av scaffolding, alltså didaktiska tekniker som underlättar ryttarens förståelse och lärande.

Studien handlar om hur ridlärare/tränare använder sin röst och sina kroppar för att få ryttaren och hästen att förstå vad de ska göra och hur. Kunskap om exakt hur kommunikationen i ridhuset går till är viktig för att de ska kunna utveckla sig i sin profession och bli bättre på det de gör, så att ryttarna kan utveckla sin ridning, resultaten kan förbättras och hästarnas välfärd under ridning kan säkras. Men det är också viktigt eftersom nöjda kunder gör det möjligt att fortsätta att leva på sin verksamhet.
Resultaten bygger på multimodal interaktionsanalys av videofilmer från femton privata träningar i dressyr.
Studien är viktig också för andra praktiskt inriktade pedagogiska verksamheter – grundprinciperna är desamma oavsett om man ska träna någon som ska bli till exempel tandläkare, lastbilsförare eller frisör.

RÖSTEN OCH KROPPEN
Kommunikation består av så mycket mer än bara det verbala, språket. Tränarna använder tre andra huvudtyper av kommunikativa resurser:
1. verksamhetsspecifika ljud och onomatopoetiska uttryck
2. andra röstresurser som takt, tempo och prosodi
3. kroppsliga resurser som beröring, placering i rummet, rörelser, gester etc
Användandet av ljud som ptro, whoa (som blir allt vanligare i svenska ridhus trots att det egentligen är den engelska versionen av ptro) och smackningar är helt specifika för just ridträning. Ofta kombineras dessa ljud med verbala uppmaningar, som till exempel ”och så öka lite till *smack smack* där borta”.

Rösten kan också användas för att tydliggöra hästens takt under en viss rörelse, då tränaren ger berömmet ”bra, bra, bra, bra” i exakt samma rytm som hästen trampar. Men tränare kan också ange en viss önskad rytm på motsvarande sätt, genom att till exempel säga under en galoppövning säga ”nej nu blir han fyrtaktig, kom tillbaka till barabaaamm barabaaamm barabaaamm” (tretaktsgalopp).
Tränarna kan vara mycket uppfinningsrika i användandet av den egna kroppen. De rör sig runt i ridhuset och visar t.ex. hur en hand ska hållas med sin egen hand, eller går själva den väg i ridhuset som ekipaget ska ta, medan de både förklarar vad ekipaget ska göra och ”mimar” ryttarens, hästens eller hela ekipagets rörelser. De kan lyfta fram ett problem genom att ”kroppsligt citera” ryttaren, för att sedan visa hur ryttaren ska göra rätt. Tränaren kan också röra vid ryttarens eller hästens kropp för att visa hur någonting ska göras eller kännas.

Resultaten visar också att de använder olika typer av scaffolding, alltså didaktiska tekniker som underlättar ryttarens förståelse och lärande.

MODELL FÖR KOMPETENSUTVECKLING I FEM STEG
Undervisning och träning av hästar och ryttare är i stor utsträckning ett ensamarbete. I studien föreslås en femstegs-modell för kamrat-kompetensutveckling, som kan användas såväl på egen hand som i samband med utbildningar:

1. Spela in din kollega när hen undervisar/tränar ryttare. Mobilens kamera duger bra. Ta gärna anteckningar samtidigt, så att du fångar de intryck och tankar du får i stunden.
2. Avsätt en tid i nära anknytning till inspelningstillfället och dela med dig av dina reflektioner till din kollega.
3. Se om ni kan identifiera några av de kommunikativa resurser och typer av scaffolding-tekniker din kollega använder, och fundera på om hen väljer dessa aktivt och i så fall varför hen väljer just dessa.
4. Reflektera gemensamt över vilka konsekvenser valet av kommunikativa resurser kan få för ryttarens förmåga att utvecklas och för hästens välfärd.
5. Kom ihåg att det inte handlar om rätt eller fel, utan om att bättre förstå hur din kollega undervisar och vilka förbättringspotentialer som eventuellt finns.

Turas gärna om under en period, så att ni båda får ta del av varandras tankar och reflektioner. Gemensam reflektion ger mer kompetenta yrkesutövare, men också bättre förutsättningar för en god hästvälfärd. Den som förhåller sig aktivt till hur den undervisar kommer sannolikt att vara mer benägen att ta till sig av till exempel ett förändrat kunskapsläge avseende hästars inlärning, skadliga träningsformer, bättre pedagogik och så vidare. Ju bättre man känner sig egen praktik, desto bättre rustad är man att både förhålla sig kritiskt till den och svara på frågor om densamma. Detta är särskilt viktigt när det omgivande samhället ställer sig skeptiskt till vissa inslag i ridsporten, som exempelvis vissa träningsformer eller typer av hjälpmedel, samtidigt som kunskapsläget utvecklas snabbt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Trädgård
Växtodling

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress