Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter

Målsättningen med projektet var att utveckla den officiella provningen av vallväxter i Sverige. Det har skett genom att utveckla en gemensam metodik för genomförande och datainsamling från enskilda fältförsök i vallprovningen i Sverige. Mycket av detta har skett genom införandet av den danska databasen NFTS (Nordic field trial system). I en experimentell del undersöktes hur sortjämförelserna påverkades av två olika skördetider jämfört med bara en i sortförsöken med timotej ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid engelskt rajgräs och rajsvingel. Resultaten visar att en skörd vid vippgång för mätarna ger en bra jämförelse för totala avkastningen även om sorter och arter har olika tidighet och att val av skördetid inte påverkar sortrelationerna. Detta gäller för alla arter utom engelskt rajgräs och rajsvingel. Kvalitetsanalyserna visade på att kvaliteten förändras ganska lika över tid för alla gräsarter och att en tidpunkt för skörd räcker för att utvärdera förhållandet mellan dem.

Sammanfattning
Målsättningen med projektet var att utveckla den officiella provningen av vallväxter i Sverige. Det har skett genom att utveckla en gemensam metodik för genomförande och datainsamling från enskilda fältförsök i vallprovningen i Sverige. Mycket av detta har skett genom införandet av den danska databasen NFTS (Nordic field trial system). I en experimentell del undersöktes hur sortjämförelserna påverkades av två olika skördetider jämfört med bara en i sortförsöken med timotej ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid engelskt rajgräs och rajsvingel.
Bakgrund
Metodiken för försökens genomförande och datainsamling från enskilda fältförsök behöver ständigt utvecklas för att bli säkrare och effektivare. Graderingar som t.ex. används för att beskriva statusen för beståndet vår och höst har projektet varit med och ta fram ny metodik för beståndsgradering. Om bara en sådd art finns i ett bestånd med rader används graderingen planttäthet. Om blandbestånd finns med flera sådda arter eller bredsått bestånd används graderingen marktäckning.
Metod
Undersökningen genomfördes i befintliga sortförsök i den officiella sortprovningen för vallgräs. I sortförsöken som anläggs 2012 i arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, och rajsvingel utökades med ett fjärde block. Dessa arter finns samlade i tre försöksplaner och två block skördas vid ett tidigare tillfälle och två block vid ett senare tillfälle i första skörd för att kunna jämföra sorterna vid två olika skördetillfällen. Skördetiderna reglerades av tidigheten hos mätaren i de olika försöken. Rutvisa prov skickades till analyslab som gjorde NIRS (nära infraröd strålning) bestämning av smältbara fibrer, icke smältbara fibrer, energiinnehåll, råprotein och smältbarheten med VOS.
Resultat fältförsök
Resultaten visar att en skörd vid vippgång för mätarna ger en bra jämförelse för totala avkastningen även om sorter och arter har olika tidighet och att val av skördetid inte påverkar sortrelationerna. Detta gäller för alla arter utom engelskt rajgräs och rajsvingel. Kvalitetsanalyserna visade på att kvaliteten förändras ganska lika över tid för alla gräsarter och att en tidpunkt för skörd räcker för att utvärdera förhållandet mellan dem.
Sammanfattning av aktiviteter i projektet
Projektet har deltagit i diskussioner för att utveckla en app (sortval.se) för sortprovningens resultat (både vall och ettåriga arter) med utgångspunkt från Scandinavian Seeds app och nätapplikation. Appen skulle innehålla resultat och information om sorter och kommer att göra provningsdata mer tillgängligt för olika mottagare. Projektet har bidragit med data från provningen av engelskt rajgräs den senaste 12 åren till ett forskningsarbete att undersöka möjligheterna att genom prognoser kunna få ut mera av data från sortprovningen som t.ex. beräkning av sorters tillväxtpotential under andra plats- eller klimatbetingelser.
Slutsatser
• Nuvarande system att skörda timotej, ängssvingel rörsvingel och rörsvingelhybrid vid vippgång för mätarna ger en bra jämförelse för totala avkastningen.
• Olika tidpunkter för första skörd påverkade relationerna mellan sorter för engelskt rajgräs och rajsvingel och val av skördetid i dessa arter är extra kritiskt.
• Kvalitetsanalyserna visade på att kvaliteten förändras ganska lika över tid för alla gräsarter och att en tidpunkt för skörd räcker för att utvärdera förhållandet mellan sorter.
• Det är extra viktigt med optimal skördetid i engelskt rajgräs och rajsvingel eftersom de har en snabbare förändring över tid än de andra arterna.
Resultatförmedling till näringen
Muntliga presentationer gjordes vid möten i Ämneskommittéen vall och grovfoder inom Fältforsk samt Växjö möte där också en uppsats publicerades. Diskussioner och presentationer har också genomförts med sortföreträdare och försöksutförare vid ett flertal sortmöten. Vid alla dessa tillfällen har företrädare för näringen varit med.