Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av ett integrerat miljö- och produktionsindex för fosfor (EPI)

Status: Avslutat
Projektnummer: V0633029
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 28 september 2012
Huvudsökande: Mats Söderström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: mats.soderstrom@slu.se
Telefon: 0511 - 672 44
Beviljade medel: 1 170 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En modell för modifiering av dagens P-gödslingsrekommendationer togs fram och testades praktiskt under en tvåårsperiod. Miljövariabler reducerade det vanliga behovsvärdet och modellen tillämpades i form av precisionsgödsling på ett antal fält där även P-förluster mättes kontinuerligt. P-behovet reducerades med 12-34 % jämfört med den vanliga rekommendationen. Det var svårt att göra en säker statistisk analys av hur gödslingen påverkade P-förlusterna, men resultaten indikerade att P-gödslingen i sig ledde till ökade förluster av Tot-P (ca 13 % av den tillförda fosforn) jämfört med ogödslade fält. Man såg ingen påverkan på förlusterna av DRP. Resultaten indikerade också att förlusterna av Tot-P från gödslingen med jämn giva var signifikant högre än då precisionsmodellen användes. Ett väl fungerande modellverktyg som är anpassat för att hantera enskilda fält och delar av fält vore av stort värde om man ska kunna detaljstyra åtgärder för att komma till rätta med läckage från lokala källor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Av flera till delar motstående skäl är optimering av fosforhantering viktig: jordbrukets miljöpåverkan måste minska, produktiviteten måste samtidigt öka och dessutom är jordens tillgångar av fosfor (P) begränsade. En metod för att lösa denna problematik är platsanpassning av fosforgödsling. Dagens P-gödslingsrekommendationer bygger på markens P-AL-tal och den förväntade skörden. I föreliggande projekt var syftet att ta fram ett praktiskt tillämpbart integrerat miljö- och produktionsindex (EPI) i form av en modell för precisionsodlingsanpassad fosforgödslingsrekommendation, och även testa den i praktiken.

Resultat
• Ett EPI-index i form av en ny, precisionsodlingsanpassad modell för fosforbehovsberäkning togs fram där behovet reduceras beroende på riskfaktorer.
• Metoden tillämpades på några fält och indikerade att i det här fallet gav traditionell, jämn gödsling upphov till större läckage än då den nya precisionsmodellen användes.
• Fosforgödslingen i sig gav upphov till större läckage än om ingen fosforgödsling utfördes (13 % av den tillförda fosforn förlorades).
• Fosforgivan med den nya metoden blev reducerad med upp till ca 30 % jämfört med om nuvarande rekommendationer tillämpades.
• En detaljerad kartläggning av försöksfälten visade att gödsling efter medelbehovet bara blir korrekt på en mindre del av fälten.
• Ett försök att anpassa en av de vanligast använda läckagemodellerna på ett av försöksfälten visade att behovet är stort för vidare utveckling av ett sådant verktyg så att det är möjligt att i detalj simulera åtgärder inom fälten.

Metoder
En metod för utveckling av dagens gödslingsrekommendationer togs fram där några faktorer som är viktiga för att ta hänsyn till fosforförluster inkluderades. Graden av fosformättnad (DPS), topografi (marklutning) och P-AL i alven var faktorer som var väl korrelerade med mer komplicerade riskindex som utvecklats tidigare, och faktorerna användes för att reducera fosforgivan. Den nya metoden anpassades så att den kunde tillämpas vid precisionsodling. Under 2007 och 2008 användes modellen på ett antal fält på Logården i Västergötland, där P-förluster har mätts kontinuerligt sedan hösten 2004 och ingen P-gödsling skett sedan 1991. På andra fält gödslades med jämn giva på traditionellt vis. Den relativt detaljerade jordprovtagningen som gjordes visade att variationen i alla parametrar som användes var påtaglig inom fälten och att användning av medelvärdet som grund för behovsberäkningen inte blev korrekt. Reduktionsvariablerna reducerade det beräknade P-behovet med 12-34 % jämfört med den vanliga rekommendationen. Med utgångspunkt från detta relativt begränsade projekts resultat var det svårt att göra en definitiv jämförelse av effekter på fosforförluster från fält som precisionsgödslats enligt modellen och de som gödslats med jämn giva. Det handlar om få fält under i sammanhanget kort tid med ganska olika förutsättningar. De statistiska jämförelser som gjordes då förhållandena renodlats så mycket som möjligt visade dock att gödslingen i sig ledde till ökade förluster av totalfosfor (ca 13 % av den tillförda fosforn). Man såg ingen påverkan på förlusterna av löst fosfor när gödslade fält jämfördes med ogödslade. Resultaten indikerade också att förlusterna av totalfosfor från den jämna gödslingen var signifikant högre än då precisionsmodellen användes. Ett väl fungerande modellverktyg som är anpassat för att hantera enskilda fält och delar av fält vore av stort värde om man ska kunna detaljstyra åtgärder för att komma till rätta med läckage från lokala källor. I projektet gjordes ett försök att anpassa en av de vanligast använda läckagemodellerna, ICECREAM (som är ofta använd för modellering över större områden), med data från ett av fälten. Det återstår mer arbete innan det är möjligt att utnyttja en sådan modell för simulering av förlusterna av fosfor i dess olika former på den detaljnivån. Data som insamlats i detta projekt har sammanställts så de kan bli ett värdefullt bidrag som underlag i det arbetet.

Slutsats och råd till näringen
För att kunna använda den föreslagna metoden behövs, förutom den vanliga markkarteringen med P-AL och uppgifter om förväntad skörd, även data som kan ge en fingervisning om hur mycket P-givan ska minskas på grund av risk för förluster. Man kan tänka sig att använda många olika uppgifter för en sådan bedömning, men det är en fördel om det relativt lätt att få fram informationen utan att det kostar för mycket. Här användes DPS, topografi och P-AL i alven. För att beräkna DPS krävs analys av Al och Fe, vilket dock kan göras med AL-metoden, och kanske vore det bra att mer rutinmässigt göra analys av Fe och Al vid markkartering. Detaljerade topografiska uppgifter (felet i höjdled är normalt endast ett par dm och uppgifter finns i ett nät av 2 x 2 m2 rutor) finns numera tillgängliga i den nya nationella höjdmodellen (NNH) som täcker större delen av Sveriges åkermark. P-AL i alv är sannolikt i många fall en viktig parameter. I detta projekt var det stora skillnader i P-AL i alv och P-AL i matjord både mellan och inom fält. Det vore att föredra att man oftare även provtog och analyserade förhållanden i alven. Om det går att ta fram nya metoder eller sensorer som kan användas för att enklare bedöma förhållanden i alven skulle det förstås vara mycket användbart eftersom extra provtagning medför kostnader. Simuleringsmodeller kan vara ett viktigt hjälpmedel för att kunna göra scenarier på detaljnivå för att få en uppfattning om effekten på P-läckaget av olika tänkbara åtgärder inom fält. Den modell som vi testade i det här projektet behöver vidareutvecklas för att kunna användas på den detaljnivån.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev