Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i gurka i samverkan med odlare

Status: Avslutat
Projektnummer: H1056021
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 december 2014
Huvudsökande: Birgitta Rämert
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.ramert@slu.se
Telefon: 040-415320
Beviljade medel: 2 680 000 SEK

Stinkflyn och trips är allvarliga skadegörare i växthusgurka. De är svårbekämpade och har ökat i omfattning. Vi har i samverkan med gurkodlare undersökt möjligheterna att utveckla alternativa bekämpningsmetoder mot dessa med tyngdpunkt på stinkfly. Växtskyddsåtgärder har provats hos odlarna och kompletterats med beteendestudier i laboratoriemiljö. Samtliga deltagare anser att projektet gett ny och användbar kunskap. Solrosor som fångstplantor var attraherande för stinkflyn men antalet solrosplantor i växthusen var av ekonomiska skäl inte tillräckligt för att undvika skador. De testade fenylacetaldehyd (PAA)-betade fällorna var inte heller tillräckligt effektiva för att undvika skador. Dessa kan i framtiden göras attraktivare genom att kombineras med attraherande ämnen från solros som våra elektrofysiologiska studier visat på. Handplockning av stinkflyn har visat sig vara en effektiv bekämpningsmetod för ekologisk odling. Biologisk bekämpning med BotaniGard var för långsamverkande.

Skadegörarkomplexet i växthusgurka omfattar flera allvarliga skadegörare såsom spinnkvalster, trips och stinkflyn. Spinnkvalster bekämpas idag framgångsrikt med biologisk bekämpning. De två senare är svårbekämpade och har under de senaste åren ökat i omfattning och kan under vissa år orsaka stor skada. I dagsläget bekämpas stinkflyn kemiskt med det systemiska medlet Confidor WG 70 (Imidakloprid). Enligt nya EU-direktiv ska integrerat växtskydd tillämpas i hela EU från och med år 2014. Mot denna bakgrund har vi i samverkan med gurkodlare under åren 2011-2013 undersökt möjligheterna att utveckla praktiskt möjliga alternativa bekämpningsmetoder mot skadegörarkomplexet i gurka med tyngdpunkten på stinkfly, med utgångspunkt från dagens samlade kunskap och erfarenhet.
Deltagardriven FoU är ett etablerat arbetssätt där erfarenhetsgrundad kunskap integreras med forskningsinsatser och resultaten omsätts i praktiken. I projektet medverkar sju gurkodlare, tre forskare från SLU, en rådgivare från Jordbruksverket samt ytterligare en f.d. rådgivare. Gruppmöten hölls två gånger per år, som leddes av en facilitator, då riktlinjer för integrerat växtskydd drogs upp baserat på projektets uppnådda resultat samt fortlöpande omvärldsbevakning gällande forskning på området. Dessutom anordnades växthusvandringar under odlingssäsong. De alternativ till kemisk bekämpning av stinkflyn som undersökts inkluderar användandet av fångstväxter. Dessa kan odlas för att attrahera skadedjur och därmed skydda odlingen från angrepp genom att dra till sig skadegörarna och koncentrera dem på ett ställe i odlingen, där de kan bekämpas på olika sätt. Solros och vitsenap har visats vara mycket attraktiva för stinkfly jämfört med gurka i växthusförsök i Holland. Vi placerade ut solrosor 'Pacino Gold' hos odlarna i deras växthus. De beräknades blomma vid tidpunkten för odlarens omplantering av gurkplantorna. De placerades i början av gurkraderna med c:a 2m avstånd. Antalet solrosplantor varierade beroende på växthusens form och storlek. Solrosplantorna undersöktes varje vecka genom att slå blommor och blad mot vitt underlag där nedfallande insekter och kvalster räknades. Stinkflyn på gurkplantorna övervakades genom att slå 200 slumpvis valda toppar och sidoskott mot vitt underlag. Ett större antal nymfer och vuxna stinkflyn fångades på solros jämfört med gurka båda åren. Undersökningar i växthus visade dock att de antal solrosor som odlarna idag av ekonomiska skäl kan acceptera inte är tillräckligt för att få en tillfredsställande effekt. I odlargruppen diskuterades detta och på ett av våra möten kom en idé upp att undersöka om det finns solrossorter som är möjliga att odla i ampel. Det hade varit intressant att testa – de skulle då hänga på en höjd där stinkflyna ser och känner doften av dem direkt när de kommer in i växthusen. Men de måste vara behandlade så att stinkflyna dör direkt – annars blir det en ”barnkammare”. Det visade sig att ampelsolrosen ‘Inca Gold’ var årets nyhet 2012 hos Thomson & Morgan! En av odlarna var villig att testa ampelsolrosorna i en av sina avdelningar. Tyvärr kunde vi inte få plantor till Sverige 2013 och försöket kunde inte genomföras. Användning av fällor som betats med attraherande kemikalier för övervakning och bekämpning genom massfångst av skadedjur har blivit ett verktyg vid integrerat växtskydd av skadeinsekter. Beteendestudier från England och Italien har påvisat att sexualferomoner attraherar hanar av stinkflyn. Andra attraherande ämnen, som syntetiserats med växtextrakt som bas, lockar även honor till fällorna. En ungersk forskare Sandor Koczor har påvisat att fenylacetaldehyd (PAA) attraherar vuxna stinkflyn i lucernfält. Han har utveckla en fälla som innehåller ett bete av PAA. Utveckling av attraherande fällor för massfångst i växthusen och eventuellt även utanför är av intresse för odlarna. De är lättare att sköta och dödar de insamlade insekterna. I samarbete med Sandor Koczor undersökte vi möjligheten av massfångst av stinkflyn genom att hänga PAA-fällor i växthusen samt placera några utanför växthusen. Metoden visade dock inte på tillfredsställande fångster för att undvika skador på gurkplantorna. Feromonfällorna av märket Agralan /(England) placerades utanför växthusen. De fångade många hanar och skulle kunna användas som en prognosmetod. Hanarna kommer från övervintringsplatserna ca en vecka före honorna. Det är i huvudsak honorna som vi finner i växthusen. Parallellt med växthusförsöken hos odlarna har vi bedrivit beteendestudier under kontrollerade förhållanden i Alnarp. Interaktionen insekt-växt bygger delvis på att flyktiga ämnen, som utgår från växter, uppfattas av och leder till respons hos insekter via deras antenner. Antennreaktioner kan påvisas genom elektroantennografi (EAG). Elektroder kopplas till insektens antenner och dess nervsignaler mäts då antennen utsätts för olika dofter. Antennernas EAG-respons på doftstimuli påverkas av flera faktorer, som temperatur och fuktighet, ämnets natur och koncentration, den preparerade antennens livslängd och även insektens fysiologiska status. Vidare kan attraktivitet hos växtdofter för en insekt undersökas med beteendestudier i en olfaktometer. En insekt placeras i början av det Y-formade röret. De båda armarna av Y-röret är kopplade till olika växtdofter och insekten väljer arm beroende på i vilken arm den mest attraktiv doften kommer ifrån. Vi undersökte i olfaktometerförsök attraktiviteten av blommande solros och lusern jämfört med gurka i olika stadier och i olika kombinationer för stinkflyn. Honorna föredrog solros före blommande gurka men uppvisade ingen skillnad i valet mellan icke-blommande gurka och solros. Hanarnas respons var annorlunda. De föredrog lusern före såväl icke-blommande gurka som blommande gurka. Vidare föredrog de icke-blommande gurka före solros. Vi har också samlat in doftämnen från solros, lusern och gurka enligt en metod som allmänt används i hortikulturella grödor för att kunna genomföra EAG studier. Vid blomningsstadiet för växtslagen inneslöts växterna i en stekpåse. För gurka även i icke blomningsstadiet. Två par kolonner för doftadsorbering med anpassad luftgenomströmning (110-140 ml/min) anslutna till sugande luftpumpar placerades inuti stekpåsarna med växtmaterial. Doftämnena extraherades med pentan och analyserades m.h.a. kombinerad gaskromatografi och masspektrometri (GC-MS). Analyserna utfördes för att karaktärisera sammansättningen av doftämnen i växterna. Totalt 16 flyktiga ämnen, som förekom i större mängd, detekterades. Det rörde sig huvudsakligen om monoterpener, seskviterpener och alifatiska aldehyder. För att veta vilka av dessa ämnen som stinkflyna reagerar på har vi genomfört elektrofysiologiska studier av insekternas antennrespons då de utsätt för de olika ämnena under kontrollerade förhållanden. Både våra olfaktometerförsök och elektrofysiologiska undersökningar har gett lovande resultat för vissa växtdofter. Vi fortsätter nu dessa undersökningar för att i framtiden med denna kunskap som bas utveckla effektivare fällor. Vi har genomfört patogenicitetstester med det biologiska bekämpningsmedlet BotaniGard 22 WP (innehåller den insektspatogena svampen Beauveria bassiana) mot vuxna stinkflyn. Resultaten visar att svamptillväxt kunde konstateras på samtliga döda insekter vid inkubering i fuktig kammare. Vid den undersökta koncentrationen dödades 50% (LT50) av djuren (20 av 40) inom 5 dygn och 90% (LT90) inom 8 dygn efter infektionstillfället (36 av 40). Även om dödligheten var god tog det för lång tid för stinkflyn att dö för att preparatet ensamt idag skall kunna användas. En möjlig användning är i kombination med t ex fångstplantor. Stinkflyn handplockades i en odling, vilket visade sig vara en effektiv metod. Samtliga deltagare upplevde sin medverkan som meningsfull och anser att det gett ny och användbar kunskap och att arbetssättet ökar möjligheterna att den forskning som genomförs blir relevant, resurseffektiv och ger snabba svar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev