Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i äpple i samverkan med odlare, rådgivare, feromonproducenter och forskare

Under 2012-2014 har en ny feromoner-förvirringsdispenser utvecklats, som är verksam på flera arter av vecklare, för praktisk användning i fruktodlingar. Den nya formelns effektivitet har mätts med hjälp av övervakningsfällor, fältexperiment med frisläppning och återfångst i burar i fält samt skadeangrepp på frukten. Formulan hade en jämförbar eller bättre effekt än de vanliga insekticiderna och tillät en minskning av besprutningar under sommaren. Under hela säsongen avgav dispenserna feromoner över tröskelvärdet. Datan för den nya formulans verkan ligger till stöd för en pågående registreringsansökan inom EU. Genom utvecklingen av ett prognosprogram som baserats på fångster av rönnbärsmal i fällor betade med doftämnen från rönn, kunde kemisk bekämpning begränsas till de områden där den behövdes. Det här prognosprogrammet utvärderades i Sverige och Norge under 2013-2014. Genom att kombinera de båda metoderna behövdes insekticider på mindre än 10 % av ytan där experimenten utfördes.

Insekter använder sig av feromoner för att kommunicera med varandra inom samma art och allelokemikaler för att kommunicera mellan olika arter eller organismer. Dessa båda grupper av ämnen kan användas inom växtskydd istället för konventionella insekticider. I svenska äppelodlingar kontrolleras skadeinsekter, som olika vecklare (äppelvecklaren, bladvecklaren, knoppvecklaren och skallvecklaren), med hjälp av kemiska insekticider. Genom att släppa ut syntetiska feromoner av honornas lockämnen med hjälp av några hundratal despensarar per hektar kan man störa ut parningsbeteendet av önskade insektsarter. Detta på grund av att hanarna inte kan lokalisera honorna (förvirras) inom samma art och de kan därmed inte para sig med varandra, vilket resulterar i mindre skada i odlingarna då det är larverna som gör skadan. I det här projektet har vi utvecklat en feromon-förvirringsprodukt som kan kontrollera flera arter av vecklare som förekommer i svenska äppelodlingar. Fältexperiment utfördes i samarbete med odlare inom Äppelriket under 2012-2014, både i konventionella och ekologiska odlingar i Skåne. Den nya produktens effektivitet utvärderades genom övervakningsfällor av de olika vecklarna, fältförsök med kommunikationsstörningar undersöktes med vecklare i burar och genom att uppskatta skadan på frukten. Resultatet visar på att produkten är lika bra eller bättre än de vanliga kemiska insekticiderna. Baserat på våra resultat rekommenderar vi att denna produkt används som ett verktyg för att signifikant minska populationen av dessa skadeinsekter i fält, men också som ett sätt att minska användningen av kemiska insekticider i odlingar. Med tanke på att resultaten varierade något mellan odlingarna, pga. storlek och omgivande landskap osv., bör odlarna få rådgivning i fält för just deras odling. Resultat från denna studie används för närvarande av tillverkaren av den nya formuleringen för att registrera produkten inom EU.
Kairomones är allelokemikalier som herbivorer använder sig av för att lokalisera deras värdväxter. Till exempel använder sig rönnbärsmalen av doftämnen som rönnbär utsöndrar för att hitta till dem och sedan lägger den sina ägg i. Rönnbärsmalen är en allvarlig skadegörare för äppelodlingar i Skandinavien, Finland och Ryssland. Vissa år kan skadan uppgå till 100 % för att rönnen sätter väldigt lite frukt, vilket gör att rönnbärsmalen lockas in i äppelodlingarna från långa avstånd. I detta projekt utvecklade vi en övervakningsfälla baserad på doftämnen från rönn för att kunna förutse när malen kommer in i odlingen. Optimeringen av fällans doftblandning utfördes 2012 i samarbete med norska forskare och rådgivare. Det visade sig att fällor med en 7-komponentsblandning av doftämnen från rönn var mest effektiva för att attrahera Rönnbärsmal i äppelodlingar. Genom samarbete med ett företag som jobbar med semiokemikalier var det möjligt att integrera doftblandningen med en despenser som är kapabel att utsöndra blandningen under hela rönnbärsmalens flygtid. Till skillnad från en feromonfälla, som endast attraherar hanar, kan kairomonefällan fånga båda könen. Ett tvåårigt fältförsök arragerades i Norge och Sverige för att undersöka om de immigrerande rönnbärsmalarna som fångades i odlingarna var korrelerade med skadan som upptäcktes vid skörd. Resultatet bekräftar sådan förutsägelse och ett prognosprogram baserat på detta samband är under utveckling. Genom att använda detta system var det möjligt att begränsa de kemiska ingreppen till var och när de verkligen behövdes.
Under 2012-2014 utvecklades två nya produkter med mål att minska insekticidernas användning i äppelodlingar. Resultaten visar att en väsentlig minskning kan uppnås genom att använda feromon-förvirring för vecklare tillsammans med prognosprogram för rönnbärsmalens angrepp med kairomonefällor. Trots att de tekniska delarna finns för nya metoder och att det är bevisat att de fungerar, behöver samhället och de involverade aktörerna engagera sig för att etablera metoderna.