Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1030052 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 17 december 2014 |
Huvudsökande: | Jan Bertilsson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | jan.bertilsson@huv.slu.se |
Telefon: | 018-67 16 45 |
Metangas producerad vid kornas omsättning av foder i våmmen bidrar med minst en tredjedel av jordbrukets utsläpp av växthusgaser i Sverige. Ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar mängden metangas som bildas är grundläggande för möjligheterna att reducera denna utan att samtidigt negativt påverka foderutnyttjande och därmed kornas mjölkproduktion. Enkla och säkra laboratoriemetoder behövs eftersom mätningar på kor är arbetsintensiva och därmed dyra. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som kan användas för att undersöka hur olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser påverkar metanproduktionen i våmmen. Mikrobiologiska analyser baserad på modern teknik (DNA, RNA) av våmvätska från kor visar stor variation mellan individer i innehåll av metanbildande mikrorganismer och därmed bildning av metan. Därmed finns förutsättningar att genom urval välja kor med lägre produktion av metan.
Kor har en unik förmåga att utnyttja fiberrika produkter som foder och omvandla för människan oätbara produkter till högvärdigt mjölkprotein. För detta utnyttjar hon de mikroorganismer som finns i oändligt antal i hennes våm. Vid omsättning av fodret i våmmen bildas också metan. För kon utgör metanproduktionen en energiförlust. Processen när foder bryts ner och metan bildas är nödvändig för att kons foderomsättningen ska kunna löpa normalt. Samtidigt vet vi att metan är en av de kraftfullasteväxthusgaserna, mer än 30 gånger så verksam som koldioxid. Om vi vill minska kornas metanproduktion med olika åtgärder är det nödvändigt att öka kunskapen om de grundläggande processerna i våmmen. Då metanbildning är nära kopplat till foderkonsumtion och nedbrytning av fibrer, finns det annars en stor risk för att de åtgärder som sätts in medför lägre foderintag och/eller sämre foderutnyttjande och därmed lägre mjölkproduktion.
Grundläggande för att kunna vidta åtgärder är att det finns individuella skillnader mellan djur som vi kan förstå orsakerna till. Möjligheterna att mäta metanproduktionen i våmmen är grundläggande för att uppnå detta. Att mäta metanproduktion på levande djur är möjligt, men det är arbetsintensivt och innebär inskränkningar som inte alltid är djurvänliga, t. ex. att stå instängd under längre tidsperioder i respirationskammare. Även mot alternativa metoder finns olika invändningar. Det är önskvärt att utveckla laboratoriemetoder som på ett säkert sätt kan simulera förhållandena i våmmen hos kor. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som innebär att små mängder foder (något gram) innesluts tillsammans med våmvätska i ett gastätt glaskärl och den gas som produceras samlas upp för analys av gaskoncentrationer under upp till två dygn. Från gaskoncentrationer och kännedom om systemets volym kan total gasproduktion och produktion av metangas beräknas. Mätningarna visade god överensstämmelse med beräkningar av metanmängd utförda på andra sätt. Vi kunde också visa att det finns fodertillsatser som har som har en hämmande inverkan på metanbildningen. Vi undersökte speciellt inverkan av extrakt från cashew-nötskal och glycerol som enligt litteraturen kan ha sådana egenskaper. Studierna visade att det förstnämnda hade en tydlig hämmande inverkan på metanbildning i våmvätska. Däremot kunde vi inte visa detta för tillsats av glycerol. Det stimulerade snarare metanbildningen. Med det utvecklade laboratorietestet så kan man snabbt, billigt och säkert utvärdera olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser vad gäller deras inverkan på metanbildning i våmmen.
Innehållet av metanproducerande mikrober i våmvätska analyserades med modern, DNA-baserad teknik. Den nya tekniken innebär att man inte behöver odla mikroberna på olika substrat utan har möjlighet att direkt bestämma släkten och arter för metanproducerande organismer, speciellt s.k. arkéer, med hög noggrannhet. Studierna visade att mikroberna i laboratoriesystemet överensstämmer så bra med förhållandena i våmmen på en levande ko att det ger en bra värdering av vad som händer i våmmen. Det framgår också att det finns en hög grad av variation mellan individer i sammansättningen av mikrober i våmvätska. Även om totala antalet mikrober inte skiljer mellan kor, så kan skillnader i vissa typer av dessa förklara variationen i metanbildning. Olika kor reagerar också olika för skillnader i utfodring, t. ex. grovfoder/kraftfoderförhållande.
Sammantaget visar forskningen att det finns teoretiska möjligheter att med fodertillskott och selektion av djur minska kornas metanproduktion. Mera forskning är dock nödvändig innan detta blir praktisk verklighet.
Projektnummer: H1047308 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2013
… och användandet av antibiotika och ekonomiska konsekvenser för näringen. Utvecklingen … verktyg för att begränsa spridningen av kvarka. Diagnostiska verktyg (serologi för antikroppar … för antikroppar mot S. equi. Hästar med kliniska symtom på kvarka hade i ca 40% av fallen hunnit bilda antikroppar … var antikroppstitrarna ofta positiva, vilket var förväntat. Vissa av dessa hästar var subkliniska … antikroppar mot S. equi. Detta styrkte att hästarna ej hade kvarka och de kunde därmed friförklaras. …
Läs merProjektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018
… med antibiotika till skillnad mot korna i vår studie. Men man bör dock tolka våra resultat med en viss …
Läs merProjektnummer: O-21-20-619 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
… och antibiotikaresistensgener (WP3). Resistensundersökning kommer att göras för att undersöka eventuella samband mellan … identification of specific virulence factors and detection of antibiotic resistance genes. … Antimicrobial susceptibility testing will be performed to examine possible links between APEC and resistance …
Läs merProjektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017
… vid upprepad provtagning än andra arter. Det förelåg även en stor variation i antibiotikaresistens … mer än andra och att antibiotikaresistens är väldigt vanligt hos vissa arter. Resultaten från vår studie … Vi undersökte också förekomst av antibiotikaresistens. Totalt tackade 201 lantbrukare ja till att delta … infektioner än andra. Antibiotikaresistensen varierade mycket mellan KNS-arterna från o-100% … att alltid undersöka antibiotikaresistens hos KNS för att vid behov kunna ta beslut om lämplig behandling. …
Läs merProjektnummer: H1047052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 juni 2013
… biosäkerheten hos hingstspermieprover, t.ex. för att undvika användning av antibiotika när det gäller … antingen dyr utrustning (som t.ex. en flödescytometer), eller att ett prov sänds till …
Läs merProjektnummer: H1250173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015
… och produktivitet. Förebyggande åtgärder är därför viktiga, speciellt när antibiotikaförbrukningen … the use o antibiotics at a low level. Vaccination is generally accepted as a prophylactic measure … in the pig. The effects of ISCOM-Matrix will be analysed without any vaccine antigen included to allow …
Läs merProjektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
… Antibiotikaresistens (AMR) är en global utmaning för djur- och folkhälsa. I WHOs handlingsplan … Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions …
Läs merProjektnummer: H1050154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015
… och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och om inte antibiotikabehandling sätts in kan uppemot … antibiotikaresistenta stammar av enterokocker har utvecklat mekanismer för att binda till tarmslemhinnan …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
… O-21-20-626 LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING …
Läs merProjektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020
… för en god kalvhälsa. The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf … is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life … to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies … in the colostrum. There are also calves that do not obtain as much antibodies as expected. This … is called failure of passive transfer (FPT). Some calves, on the other hand, do acquire antibodies very …
Läs mer