Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal utfodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

För att ge möjlighet till att få så ekonomisk utfodring av mjölkkor som möjligt behöver man veta hur mjölkproduktion reagerar på ökande tilldelning av foder , främst i form av energi. För att uppdatera tillgängliga modeller, så har en grupp skandinaviska forskare använt tillgänglig ny forskning rörande kornas respons i mjölkproduktion. Resultaten visar att utbytet av tillskott av foder avtar ju mera foder som tillförs, dvs. sambanden har form av en kurva och inte en linje. För äldre kor var responsen i mjölk av olika mängder energi från foder högre än för yngre kor. Även vad gäller respons i form av viktsförändring så reagerade äldre kor mera än yngre. Det visade sig också att inverkan av utfodring under en period av laktationen påverkade återstoden av laktation i lägre grad och under kortare tid än vad tidigare forskning visat. Resultaten kan nu tas med i NorFor och komma mjölkproducenterna till nytta genom att öka precisionen i beräkningar av kornas foderstater.

Norfor används idag allmänt som planeringsverktyg vid utfodring av mjölkkor i Skandinavien. För att ta hänsyn till de ta snabba förändringar i priser för mjölk och foder som tillhör dagens verklighet för mjölkproducenterna, är det viktigt att utveckla systemet så att optimeringarna även tar hänsyn till marginalutbytet av fodret. Med marginalutbyte menas hur mycket mjölk som man får för den sist tillsatta mängden foder. Detta är inte detsamma som det genomsnittliga utbytet av fodret i mjölkproduktion. Här gäller ”lagen om avtagande merutbyte”, dvs. det sist tillsatta fodret ger mindre mängd mjölk än det först tillsatta. Det finns modeller som beskriver detta, men de baseras på gammal forskning och behöver uppdateras. För att göra detta har en skandinavisk grupp av forskare arbetat i ett gemensamt projekt för att ta fram underlag till nyare modeller baserad på aktuell forskning.
Som underlag för arbetet användes data från utfodringsförsök utförda på forskningsstationer i Sverige, Danmark och Norge under perioden 1998 – 2010. Uppgifter fanns om foderkonsumtion, fodrets sammanfattning, mjölkproduktion och vikt hos korna. Näringskonsumtionen räknades enligt NorFor för alla försök för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Utfodringen varierade kraftigt med såväl fullfoder som separat utfodring samt både vallensilage och majsensilage som grovfoder. Det fanns såväl Holstein, nordiska röda kor som dansk Holstein företrädda bland korna.
Analysen visade att olika tillförsel av nettoenergi gav skillnader i mjölkproduktion. Sambandet var inte linjärt utan beskrivs bäst med en kurva som togs fram genom att räkna on energitillförseln med en funktion av den naturliga logaritmen. För äldre kor kunde sådana samband visas både i början av laktationen och längre fram i laktationen. För förstakalvare i början av laktationen var sambandet linjärt i början av laktationen. Responsen i form av mjölkproduktion var högre för äldre än för yngre kor. Det var ingen skillnad mellan olika raser i responskurvans form, bara i nivån på kurvan. Genom att ta med olika beskrivningar av näringsintag som beräknats med hjälp av NorFor så ökade säkerheten i modellen.
Sambandet mellan intag av foder räknat som energi och viktsförändringar i början av laktationen var också kurvformat, dvs. hög respons i början och sedan allt lägre utbyte. Äldre kor hade större viktsnedgång i tidig laktation, men också högre uppgång under laktationen vid jämförelse med yngre kor. Det gick inte att påvisa några skillnader mellan raser vad gäller inverkan av olika energitillförsel på viktsförändringar i början av laktationen.
Äldre litteratur, som i hög grad varit underlag för rådgivning i de skandinaviska länderna, visade att underutfodring av energi under en period av laktationen, speciellt i början, påverkade avkastningen under en stor del av återstoden av laktationen. Med tanke på hur mycket som har förändrats i modern mjölkproduktion gick vi igenom nyare forskning för att se om detta fortfarande gällde. Vi kunde konstatera att de skillnader som man numera rapporterar är mindre både i storlek och utsträckning i tid än vad som tidigare rapporterats. Skillnaden mellan nu och då kan bero på många förändringar i produktionssystemen. Den skillnad som troligen betyder mest är att numera utfodras grovfodret i fri tillgång och är av bättre kvalitet. Det gör att korna har större möjligheter att kompensera sig för restriktioner i kraftfodertilldelning.
De framtagna forskningsresultaten kan nu läggas in i nyare versioner av Norfor. Det ger nya möjligheter att ge en mera ekonomisk utfodring till mjölkkor när man på ett bättre sätt kan ta hänsyn till hur förändringar i energitillförsel påverkar mjölkproduktionen.