Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal utfodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Status: Avslutat
Projektnummer: H0930015
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 januari 2015
Huvudsökande: Jan Bertilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.bertilsson@huv.slu.se
Telefon: 018-67 16 45
Beviljade medel: 2 161 000 SEK

För att ge möjlighet till att få så ekonomisk utfodring av mjölkkor som möjligt behöver man veta hur mjölkproduktion reagerar på ökande tilldelning av foder , främst i form av energi. För att uppdatera tillgängliga modeller, så har en grupp skandinaviska forskare använt tillgänglig ny forskning rörande kornas respons i mjölkproduktion. Resultaten visar att utbytet av tillskott av foder avtar ju mera foder som tillförs, dvs. sambanden har form av en kurva och inte en linje. För äldre kor var responsen i mjölk av olika mängder energi från foder högre än för yngre kor. Även vad gäller respons i form av viktsförändring så reagerade äldre kor mera än yngre. Det visade sig också att inverkan av utfodring under en period av laktationen påverkade återstoden av laktation i lägre grad och under kortare tid än vad tidigare forskning visat. Resultaten kan nu tas med i NorFor och komma mjölkproducenterna till nytta genom att öka precisionen i beräkningar av kornas foderstater.

Norfor används idag allmänt som planeringsverktyg vid utfodring av mjölkkor i Skandinavien. För att ta hänsyn till de ta snabba förändringar i priser för mjölk och foder som tillhör dagens verklighet för mjölkproducenterna, är det viktigt att utveckla systemet så att optimeringarna även tar hänsyn till marginalutbytet av fodret. Med marginalutbyte menas hur mycket mjölk som man får för den sist tillsatta mängden foder. Detta är inte detsamma som det genomsnittliga utbytet av fodret i mjölkproduktion. Här gäller ”lagen om avtagande merutbyte”, dvs. det sist tillsatta fodret ger mindre mängd mjölk än det först tillsatta. Det finns modeller som beskriver detta, men de baseras på gammal forskning och behöver uppdateras. För att göra detta har en skandinavisk grupp av forskare arbetat i ett gemensamt projekt för att ta fram underlag till nyare modeller baserad på aktuell forskning.
Som underlag för arbetet användes data från utfodringsförsök utförda på forskningsstationer i Sverige, Danmark och Norge under perioden 1998 – 2010. Uppgifter fanns om foderkonsumtion, fodrets sammanfattning, mjölkproduktion och vikt hos korna. Näringskonsumtionen räknades enligt NorFor för alla försök för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Utfodringen varierade kraftigt med såväl fullfoder som separat utfodring samt både vallensilage och majsensilage som grovfoder. Det fanns såväl Holstein, nordiska röda kor som dansk Holstein företrädda bland korna.
Analysen visade att olika tillförsel av nettoenergi gav skillnader i mjölkproduktion. Sambandet var inte linjärt utan beskrivs bäst med en kurva som togs fram genom att räkna on energitillförseln med en funktion av den naturliga logaritmen. För äldre kor kunde sådana samband visas både i början av laktationen och längre fram i laktationen. För förstakalvare i början av laktationen var sambandet linjärt i början av laktationen. Responsen i form av mjölkproduktion var högre för äldre än för yngre kor. Det var ingen skillnad mellan olika raser i responskurvans form, bara i nivån på kurvan. Genom att ta med olika beskrivningar av näringsintag som beräknats med hjälp av NorFor så ökade säkerheten i modellen.
Sambandet mellan intag av foder räknat som energi och viktsförändringar i början av laktationen var också kurvformat, dvs. hög respons i början och sedan allt lägre utbyte. Äldre kor hade större viktsnedgång i tidig laktation, men också högre uppgång under laktationen vid jämförelse med yngre kor. Det gick inte att påvisa några skillnader mellan raser vad gäller inverkan av olika energitillförsel på viktsförändringar i början av laktationen.
Äldre litteratur, som i hög grad varit underlag för rådgivning i de skandinaviska länderna, visade att underutfodring av energi under en period av laktationen, speciellt i början, påverkade avkastningen under en stor del av återstoden av laktationen. Med tanke på hur mycket som har förändrats i modern mjölkproduktion gick vi igenom nyare forskning för att se om detta fortfarande gällde. Vi kunde konstatera att de skillnader som man numera rapporterar är mindre både i storlek och utsträckning i tid än vad som tidigare rapporterats. Skillnaden mellan nu och då kan bero på många förändringar i produktionssystemen. Den skillnad som troligen betyder mest är att numera utfodras grovfodret i fri tillgång och är av bättre kvalitet. Det gör att korna har större möjligheter att kompensera sig för restriktioner i kraftfodertilldelning.
De framtagna forskningsresultaten kan nu läggas in i nyare versioner av Norfor. Det ger nya möjligheter att ge en mera ekonomisk utfodring till mjölkkor när man på ett bättre sätt kan ta hänsyn till hur förändringar i energitillförsel påverkar mjölkproduktionen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev