Utveckling av strategier för ekonomiskt optimal användning av nya fungicider i stråsäd. /Metod & Teknik

Sammanfattning av slutrapport
Utvecklingen av en ny grupp fungicider, strobiluriner, ökade lönsamheten för svamp bekämpningar i stråsäd under slutet av 1990-talet. Under vintern 2002/2003 uppmärksammades dock resistensproblem för strobiluriner. Nya preparat har tagits fram för fungicidbehandlingar och för att hitta rätt strategi och lönsamhet är det viktigt att preparaten provas i olika doser och i olika grödor. Fältförsök genomfördes tillsammans med de regionala försöksorganisationerna Jordbruksverket, köpta led av firmor och SLF för att belysa frågeställningar kring lönsamhet för fungicidbehandlingar. Resistens mot svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka finns kvar så kommande års fungicidbehandlingar i höstvete, vårvete och vårkorn måste baseras på triazolhaltiga preparat. För att bredda svampeffekten kan en strobilurin tillsättas. Försöken i rågvete visade att låga doser ger lönsamhet för bekämpning och försöken i havre visade på måttliga merskördar för bekämpning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utveckling av strategier för ekonomiskt optimal användning av nya fungicider i stråsäd

Utvecklingen av en ny grupp fungicider, strobiluriner, ökade lönsamheten för svampbekämp-ningar i stråsäd under slutet av 1990-talet. Det först godkända preparatet 2003, följdes av flera som i försök visat ännu högre skördeökningar (se t.ex. 2002 års försöksresultat på www.slu.se/faltforsk). Exempel på dessa är preparaten Comet och Accanto som blev registrerade för användning i Sverige 2003.
Under vintern 2002/2003 uppmärksammades dock resistensproblem för strobiluriner hos Septoria tritici på kontinenten, i England och på Irland. Detta har medfört att kemiföretagen beslutade att endast testa och marknadsföra strobiluriner i blandning med andra verksamma substanser. Underlaget för rekommendationer beträffande fungicidbehandlingar har därmed blivit bristfälligt. Den rekommenderade s.k. normaldosen av en fungicid har ofta visat sig vara högre än den ekonomiskt optimala dosen. Det är därför viktigt för ekonomin i odlingen, och för största möjliga miljöhänsyn, att nya preparat som förväntas få en stor användning, snabbt testas i försök i olika doser och i flera grödor. Firmorna som företräder preparaten kommer sannolikt inte heller i framtiden att vara intresserade av att finansiera denna provning. I deras intresse ligger i första hand att rekommendera en dos som ger ett säkert resultat och inga risker för reklamationer. De regionala försöksorganisationerna Försök i Väst (FiV), Östra Sverigeförsöken (ÖSF), SVEA, Animaliebältet, Skåneförsöken, Jordbruksverket och SLF samarbetar för att belysa frågeställningar kring lönsamhet för fungicidbehandlingar.

Material och Metod
Försöksplanerna designades för att kunna bedöma skörde- och kvalitetspotential för behandling samt att ur ett ekonomiskt intresse bestämma doseringar av ingående preparat eller blandningar. Genom att lägga in försöksled med reducerade doser av nya fungicider, t.ex. Comet, Accanto, Stereo och Stratego, i befintliga regionala försök har vi snabbt skaffat rådgivningsunderlag för dosering i olika grödor. SLF-medlen har bekostat led i försöken. I övrigt ingår flera beställda preparat och mätarpreparat betalade av kemiföretag, Växtskydds-centralerna och de regionala försöksorganisationerna. För att se de kompletta serierna hänvisas till Fältforsks hemsida www.slu.se/faltforsk. Sammanställning och rappor¬tering har bekostats av regionerna i samband med den årliga försöksrapporteringen under åren 2003, 2004 och 2005.

Resultat
Resultaten visar att det är stora skillnader i dos och effekt mellan olika preparat och i olika grödor. För längre sammanställningar och enskilda resultat hänvisas dels till www.slu.se/faltforsk samt de årliga försöksrapporterna från respektive region, Skåneförsöken, Animaliebältets försöksrapport och Mellansvenska försöksrapporten. Försöksrapporterna ligger också utlagda på www.forsoken.se och www.skaneforsoken.se.

Slutsatser
Även om effekten av strobilurinerna Amistar och Comet tycks ha blivit något bättre under sista året måste man utgå från att resistensen finns kvar hos både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Detta innebär att bekämpningen kommande år måste baseras på Proline, Tilt eller Tilt Top som alla är triazolhaltiga preparat. Dosen av Proline, Tilt eller Tilt Top får anpassas till rådande smittotryck, men bör i normalfallet hamna i intervallet 50-75 % av full etikettdos. För att i viss mån bredda svampeffekten rekommenderas tillsats av Amistar eller Comet i dosen 0,1-0,2 l/ha. Försöken visade på en tendens till högre merskörd och en viss lönsamhet för tillsats av en låg dos strobilurin. Eftersom blandning av Proline och Tilt i reducerad dos hävdat sig väl i årets försök, kan även detta vara ett alternativ inför nästa års svampbekämpning i vete.

I korn finns flera preparat som är effektiva mot de viktiga svampsjukdomarna bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. Ofta är en blandning med reducerade doser ett bra alternativ eftersom preparaten kompletterar varandra och man får en bredare effekt mot flera svampsjukdomar. Försöken visade att behovsanpassning är möjlig och att fält med små eller inga angrepp vid flaggbladsstadiet sällan lönar sig att behandla. Risken för svampangrepp är störst i fält med korn som förfrukt. Försöken visade dock att angreppen kan bli små eller måttliga även om förfrukten är korn och att behovsanpassning är viktig även i dessa fält.

Försöken i rågvete visade att låga doser ger lönsamhet för bekämpning. Försöken i havre visade på måttliga merskördar där svartrost uppträdde medan behandling av bladfläcksjuka sällan ger merskördar.