Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033190
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 november 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 245 000 SEK

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad mellan vete och majs som gröda eller någon effekt av reducerad jordbearbetning i växtföljder med avbrottsgröda. I studier av F. graminearum såg vi att skörderester av majs medför en ökad risk för produktion av perithecier (fruktkroppar) och askosporer jämfört med halm från höstvete. Ökningen syntes dels vid en direkt jämförelse genom att F. graminearum på skörderester från majs producerade betydligt fler perithecier och askosporer än på halm av höstvete, dels vid en jämförelse över två år genom att betydande antal perithecier och askosporer bildades även på tvååriga skörderester av majs, medan höstvetehalmen var nästintill nedbruten, vilket gjorde att det där producerades mycket få perithecier.

Risk för förvärrade problem med Fusarium i framtida odlingssystem

Förändrat klimat och nya odlingssystem innebär nya förutsättningar för svensk växtodling. Sjukdomssituationen kan komma att förändras, till exempel kan odling av både höstvete och majs komma att öka, och med den förekomsten svampar som orsakar kvalitetsproblem hos dessa båda grödor. Fusariumsvampar hör till de allvarligaste skadegörarna i såväl vete som majs. Angrepp ger skördesänkningar och skrumpna kärnor av dålig kvalitet. Dessutom producerar svamparna flera olika mykotoxiner som återfinns i den skördade råvaran – ämnen som är skadliga för både människor och djur. I det här projektet har vi studerat Fusarium graminearum och F. culmorum, två viktiga patogener i majs och vete, och undersökt hur de påverkas av odlingssystemets utformning. Vi var särskilt intresserade av att se om skadesvamparnas förmåga att kolonisera och utvecklas skiljer sig åt mellan höstvete och majs, eftersom produktionen av majs har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Vi ville också se på två andra faktorer som har föreslagits öka i framtiden och förvärra problemen med Fusariumsvampar, nämligen plöjningsfri odling och en ensidig odling av majs eller höstvete.
I våra försök kunde vi se en ökad kolonisering av båda skadesvamparna vid odling av majs eller höstvete flera år i rad. Däremot kunde vi inte se några tydliga skillnader i hur någon av skadesvamparna koloniserade majs jämfört med höstvete. Vi kunde inte heller se någon tydlig effekt av att plöja eller inte, något vi studerades enbart i de fall där det fanns en avbrottsgröda.

De två Fusariumarterna vi studerade skiljer sig åt, bland annat genom att de har olika förmåga att producera sporer. Medan F. culmorum enbart producerar asexuella konidier har F. graminearum förmågan att producera såväl asexuella sporer, så kallade konidier, som sexuella askosporer. De senare produceras i fruktkroppar av en typ som kallas perithecier. I dessa produceras askosporer. Våra studier har visat på en kraftigt ökad risk för produktion av fruktkroppar och sexuellt producerade askosporer från F. graminearum på majshalm jämfört med halm från höstvete. Sexuell reproduktion ger en ökad möjlighet för genetisk omkombination, vilket i sin tur medför förhöjd risk för mer aggressiva Fusariumpopulationer samt snabbare utveckling av fungicidresistens hos svampen. Dessutom har askosporerna förmodligen större förmåga att sprida sig över större områden än vad de asexuellt producerade konidierna har: Konidier sprids framför allt med hjälp av regnstänk medan askosporerna är luftburna och därmed har möjlighet att sprida sig längre distanser.

Förutom att antalet fruktkroppar var betydligt högre på majsresterna än på vetehalmen såg vi en skillnad i hur länge svampen kunde producera sina fruktkroppar på de olika skörderesterna. Genom att fortsätta studera samma skörderester två år i rad såg vi att det inte var någon större skillnad i svampens förmåga att producera den sexuella typen av sporer på ettårig jämfört med tvåårig halm. Skörderesterna från majs var efter två år endast obetydligt nerbrutna medan höstvetehalmen nästan försvunnit, och på den höstvetehalm som fanns kvar producerades mycket få fruktkroppar och sporer. Majs är därmed en högriskgröda för spridning av de sexuella sporerna av F. graminearum, särskilt eftersom den majshalm där skadesvampen överlever forsätter att sprida sporer också efter två år i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev