Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346088
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Medsökande: Karlsson Ove
Medsökande: Ruben Hoffmann
Beviljade medel: 2 901 000 SEK

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean implemented at Swedish farms would yield similar effects. The following objectives are formulated:
1) What are the differences in economic performance that may be attributed to lean?
2) How does lean improve resource efficiency (technical efficiency) at the farms?
3) How is managerial behavior affected by lean? What factors determine a successful implementation?
A unique data set is available from the project “Lean lantbruk” with about 100 farms. Decision theory, microeconomic theory and financial analysis serve as methodological foundations. Differences in financial /operational performance due to lean is calculated. The project is expected to enhance the competitiveness of agriculture.

Lantbruksföretagens konkurrenskraft och lönsamhet diskuteras flitigt i media. Lean är en strategi för företagsledning som utvecklades i efterkrigstidens Japan. Studier av tillverknings- och tjänsteföretag visar på bättre kapacitetsutnyttjande, kvalitetsprecision samt förmåga att följa prissignaler. Frågan är om lean på svenska lantbruk ger likartade effekter. Följande syften formuleras:
1) Vilka skillnader i ekonomiskt resultat kan påvisas till följd av lean?
2) Hur förbättras företagens resurseffektivitet (tekniska effektivitet)?
3) På vilka sätt påverkas företagens agerande av lean? Vilka faktorer bidrar till en framgångsrik implementering?
Ett unikt datamaterial finns tillgängligt från projektet Lean Lantbruk med ca 100 lantbruksföretag. Beslutsteori, mikroekonomisk teori samt räkenskapsanalys utgör de metodmässiga grundvalarna. Skillnader i ekonomiska/operativa resultat till följd av lean beräknas. Projektet bedöms öka konkurrenskraften samt intresset för lantbruk.

Lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser blir i den ökade internationella konkurrensen allt viktigare för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt. Lean är en managementfilosofi som har implementerats i många branscher och som visat sig gynna konkurrenskraft och medföra förbättringar i ekonomiska nyckeltal. Detta projekt undersöker hur implementering av Lean påverkar lantbruks- och trädgårdsföretag. Resultaten tyder på skillnader i utvecklingen av vissa nyckeltal mellan företag som implementerar Lean och referensföretag som inte implementerar Lean, t.ex. en mer positiv trend vad gäller soliditet och lageromsättningshastighet. Vidare visar resultaten på att det är svårt att statistiskt säkerställa tydliga effekter av att implementera Lean vilket kan förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som undersökts. Det kan dock sägas att företag som implementerar Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt.

Svenskt lantbruk har de senaste åren karaktäriserats av svag lönsamhet och konkurrenskraft. En ökad exponering till omvärlden med ökad konkurrens från utländska aktörer i kombination med prisfluktuationer på världsmarknaden ställer allt större krav på svenska lantbruks- och trädgårdsföretag. Den pågående strukturrationaliseringen ökar kraven på lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser vilket kräver nya angreppssätt för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt.
I Sverige bedrivs för närvarande Lean Lantbruk, en satsning med syfte att implementera Lean i lantbruks- och trädgårdsföretag. Projekten ägs av LRF och arbetet leds från Hushållningssällskapet i Halland. I andra sektorer såväl internationellt som nationellt har Lean visat sig medföra betydande förbättringar i flera ekonomiska nyckeltal.
Syftet med denna studie är att utvärdera vad Lean betyder för lantbruksföretagen och specifikt att utvärdera skillnader i resultat till följd av implementering av Lean. Företagen som ingår i studien har påbörjat Lean Lantbruk under olika år och därför varierar analysperioden för respektive företag. Studien baseras på data för referensföretagen och för Leanföretag (före och efter implementering) under perioden 2008-2015. En justerad räkenskapsanalys av affärsredovisningen i Leanföretag jämförs med lantbruksföretag i Jordbruksekonomiska Undersökningen. Generellt sett utgör Leanföretagen större företag som kontinuerligt genomfört investeringar.
Jämförelsen görs mellan referensföretag och Leanföretag, före och efter implementering . Den genomsnittliga vinstmarginalen, det vill säga vinst efter avdrag för eget arbete är något högre för Leanföretagen. Trots detta är den genomsnittliga vinstmarginalen för mjölk, gris, fjäderfä och kött negativ. Plantskolor och växtodling visar i genomsnitt en positiv vinstmarginal, där växtodlingsföretagen representerar de mest lönsamma företagen.
Trenden för ett antal nyckeltal redovisas för tre olika grupperna av företag. För flera av nyckeltalen är utvecklingen liknande i de olika grupperna. De nyckeltal som inte visar någon trendmässig förändring eller skillnad mellan Leanföretag och referensföretag är vinstmarginal, räntabilitet på totalt kapital och stödens andel av omsättningen. Soliditet och lageromsättningshastighet visar en mer positiv trend för Leanföretagen (före såväl som efter implementering) än för referensföretagen. Leanföretagen kännetecknas av stigande soliditet över tiden, högre kapitalomsättningshastighet, stigande fritt kassaflöde samt något högre tillväxttakt. Dessa nyckeltal indikerar att förutsättningarna för en gynnsam utveckling av företaget förbättras.

I projektet användes även alternativa statistiska modeller för att undersöka hur lantbruksföretag påverkas av att implementera Lean vad gäller ekonomiskt resultat och resurseffektivitet. I dessa analyser ingår endast de företag som har implementerat Lean. Jämförelsen görs före och efter det att Lean implementerats. Resultaten visaratt det är svårt att uppnå statistiskt säkerställda effekter vilket sannolikt förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som studerats. Företag som implementerat Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt. Resultaten pekar på möjliga resursbesparingar om ca 3 % vid bibehållen produktionsvolym.
En framgångsrik introduktion av Lean förutsätter att de 14 principerna i Liker (2004) ständigt tillämpas. Genomförda djupintervjuer med ett betydande antal företag visar tydligt på behovet av kontinuitet och tålamod. Samtidigt visar dessa studier att företagarens företagsledande förmåga utvecklas och att medarbetarna i större utsträckning motiveras och engageras i det dagliga arbetet. Studierna visar även att de företagare som deltar i Lean utvecklar förmågan att analysera omvärlden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress