Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346088
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Medsökande: Karlsson Ove
Medsökande: Ruben Hoffmann
Beviljade medel: 2 901 000 SEK

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean implemented at Swedish farms would yield similar effects. The following objectives are formulated:
1) What are the differences in economic performance that may be attributed to lean?
2) How does lean improve resource efficiency (technical efficiency) at the farms?
3) How is managerial behavior affected by lean? What factors determine a successful implementation?
A unique data set is available from the project “Lean lantbruk” with about 100 farms. Decision theory, microeconomic theory and financial analysis serve as methodological foundations. Differences in financial /operational performance due to lean is calculated. The project is expected to enhance the competitiveness of agriculture.

Lantbruksföretagens konkurrenskraft och lönsamhet diskuteras flitigt i media. Lean är en strategi för företagsledning som utvecklades i efterkrigstidens Japan. Studier av tillverknings- och tjänsteföretag visar på bättre kapacitetsutnyttjande, kvalitetsprecision samt förmåga att följa prissignaler. Frågan är om lean på svenska lantbruk ger likartade effekter. Följande syften formuleras:
1) Vilka skillnader i ekonomiskt resultat kan påvisas till följd av lean?
2) Hur förbättras företagens resurseffektivitet (tekniska effektivitet)?
3) På vilka sätt påverkas företagens agerande av lean? Vilka faktorer bidrar till en framgångsrik implementering?
Ett unikt datamaterial finns tillgängligt från projektet Lean Lantbruk med ca 100 lantbruksföretag. Beslutsteori, mikroekonomisk teori samt räkenskapsanalys utgör de metodmässiga grundvalarna. Skillnader i ekonomiska/operativa resultat till följd av lean beräknas. Projektet bedöms öka konkurrenskraften samt intresset för lantbruk.

Lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser blir i den ökade internationella konkurrensen allt viktigare för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt. Lean är en managementfilosofi som har implementerats i många branscher och som visat sig gynna konkurrenskraft och medföra förbättringar i ekonomiska nyckeltal. Detta projekt undersöker hur implementering av Lean påverkar lantbruks- och trädgårdsföretag. Resultaten tyder på skillnader i utvecklingen av vissa nyckeltal mellan företag som implementerar Lean och referensföretag som inte implementerar Lean, t.ex. en mer positiv trend vad gäller soliditet och lageromsättningshastighet. Vidare visar resultaten på att det är svårt att statistiskt säkerställa tydliga effekter av att implementera Lean vilket kan förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som undersökts. Det kan dock sägas att företag som implementerar Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt.

Svenskt lantbruk har de senaste åren karaktäriserats av svag lönsamhet och konkurrenskraft. En ökad exponering till omvärlden med ökad konkurrens från utländska aktörer i kombination med prisfluktuationer på världsmarknaden ställer allt större krav på svenska lantbruks- och trädgårdsföretag. Den pågående strukturrationaliseringen ökar kraven på lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser vilket kräver nya angreppssätt för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt.
I Sverige bedrivs för närvarande Lean Lantbruk, en satsning med syfte att implementera Lean i lantbruks- och trädgårdsföretag. Projekten ägs av LRF och arbetet leds från Hushållningssällskapet i Halland. I andra sektorer såväl internationellt som nationellt har Lean visat sig medföra betydande förbättringar i flera ekonomiska nyckeltal.
Syftet med denna studie är att utvärdera vad Lean betyder för lantbruksföretagen och specifikt att utvärdera skillnader i resultat till följd av implementering av Lean. Företagen som ingår i studien har påbörjat Lean Lantbruk under olika år och därför varierar analysperioden för respektive företag. Studien baseras på data för referensföretagen och för Leanföretag (före och efter implementering) under perioden 2008-2015. En justerad räkenskapsanalys av affärsredovisningen i Leanföretag jämförs med lantbruksföretag i Jordbruksekonomiska Undersökningen. Generellt sett utgör Leanföretagen större företag som kontinuerligt genomfört investeringar.
Jämförelsen görs mellan referensföretag och Leanföretag, före och efter implementering . Den genomsnittliga vinstmarginalen, det vill säga vinst efter avdrag för eget arbete är något högre för Leanföretagen. Trots detta är den genomsnittliga vinstmarginalen för mjölk, gris, fjäderfä och kött negativ. Plantskolor och växtodling visar i genomsnitt en positiv vinstmarginal, där växtodlingsföretagen representerar de mest lönsamma företagen.
Trenden för ett antal nyckeltal redovisas för tre olika grupperna av företag. För flera av nyckeltalen är utvecklingen liknande i de olika grupperna. De nyckeltal som inte visar någon trendmässig förändring eller skillnad mellan Leanföretag och referensföretag är vinstmarginal, räntabilitet på totalt kapital och stödens andel av omsättningen. Soliditet och lageromsättningshastighet visar en mer positiv trend för Leanföretagen (före såväl som efter implementering) än för referensföretagen. Leanföretagen kännetecknas av stigande soliditet över tiden, högre kapitalomsättningshastighet, stigande fritt kassaflöde samt något högre tillväxttakt. Dessa nyckeltal indikerar att förutsättningarna för en gynnsam utveckling av företaget förbättras.

I projektet användes även alternativa statistiska modeller för att undersöka hur lantbruksföretag påverkas av att implementera Lean vad gäller ekonomiskt resultat och resurseffektivitet. I dessa analyser ingår endast de företag som har implementerat Lean. Jämförelsen görs före och efter det att Lean implementerats. Resultaten visaratt det är svårt att uppnå statistiskt säkerställda effekter vilket sannolikt förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som studerats. Företag som implementerat Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt. Resultaten pekar på möjliga resursbesparingar om ca 3 % vid bibehållen produktionsvolym.
En framgångsrik introduktion av Lean förutsätter att de 14 principerna i Liker (2004) ständigt tillämpas. Genomförda djupintervjuer med ett betydande antal företag visar tydligt på behovet av kontinuitet och tålamod. Samtidigt visar dessa studier att företagarens företagsledande förmåga utvecklas och att medarbetarna i större utsträckning motiveras och engageras i det dagliga arbetet. Studierna visar även att de företagare som deltar i Lean utvecklar förmågan att analysera omvärlden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress