Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346088
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Medsökande: Karlsson Ove
Medsökande: Ruben Hoffmann
Beviljade medel: 2 901 000 SEK

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean implemented at Swedish farms would yield similar effects. The following objectives are formulated:
1) What are the differences in economic performance that may be attributed to lean?
2) How does lean improve resource efficiency (technical efficiency) at the farms?
3) How is managerial behavior affected by lean? What factors determine a successful implementation?
A unique data set is available from the project “Lean lantbruk” with about 100 farms. Decision theory, microeconomic theory and financial analysis serve as methodological foundations. Differences in financial /operational performance due to lean is calculated. The project is expected to enhance the competitiveness of agriculture.

Lantbruksföretagens konkurrenskraft och lönsamhet diskuteras flitigt i media. Lean är en strategi för företagsledning som utvecklades i efterkrigstidens Japan. Studier av tillverknings- och tjänsteföretag visar på bättre kapacitetsutnyttjande, kvalitetsprecision samt förmåga att följa prissignaler. Frågan är om lean på svenska lantbruk ger likartade effekter. Följande syften formuleras:
1) Vilka skillnader i ekonomiskt resultat kan påvisas till följd av lean?
2) Hur förbättras företagens resurseffektivitet (tekniska effektivitet)?
3) På vilka sätt påverkas företagens agerande av lean? Vilka faktorer bidrar till en framgångsrik implementering?
Ett unikt datamaterial finns tillgängligt från projektet Lean Lantbruk med ca 100 lantbruksföretag. Beslutsteori, mikroekonomisk teori samt räkenskapsanalys utgör de metodmässiga grundvalarna. Skillnader i ekonomiska/operativa resultat till följd av lean beräknas. Projektet bedöms öka konkurrenskraften samt intresset för lantbruk.

Lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser blir i den ökade internationella konkurrensen allt viktigare för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt. Lean är en managementfilosofi som har implementerats i många branscher och som visat sig gynna konkurrenskraft och medföra förbättringar i ekonomiska nyckeltal. Detta projekt undersöker hur implementering av Lean påverkar lantbruks- och trädgårdsföretag. Resultaten tyder på skillnader i utvecklingen av vissa nyckeltal mellan företag som implementerar Lean och referensföretag som inte implementerar Lean, t.ex. en mer positiv trend vad gäller soliditet och lageromsättningshastighet. Vidare visar resultaten på att det är svårt att statistiskt säkerställa tydliga effekter av att implementera Lean vilket kan förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som undersökts. Det kan dock sägas att företag som implementerar Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt.

Svenskt lantbruk har de senaste åren karaktäriserats av svag lönsamhet och konkurrenskraft. En ökad exponering till omvärlden med ökad konkurrens från utländska aktörer i kombination med prisfluktuationer på världsmarknaden ställer allt större krav på svenska lantbruks- och trädgårdsföretag. Den pågående strukturrationaliseringen ökar kraven på lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser vilket kräver nya angreppssätt för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt.
I Sverige bedrivs för närvarande Lean Lantbruk, en satsning med syfte att implementera Lean i lantbruks- och trädgårdsföretag. Projekten ägs av LRF och arbetet leds från Hushållningssällskapet i Halland. I andra sektorer såväl internationellt som nationellt har Lean visat sig medföra betydande förbättringar i flera ekonomiska nyckeltal.
Syftet med denna studie är att utvärdera vad Lean betyder för lantbruksföretagen och specifikt att utvärdera skillnader i resultat till följd av implementering av Lean. Företagen som ingår i studien har påbörjat Lean Lantbruk under olika år och därför varierar analysperioden för respektive företag. Studien baseras på data för referensföretagen och för Leanföretag (före och efter implementering) under perioden 2008-2015. En justerad räkenskapsanalys av affärsredovisningen i Leanföretag jämförs med lantbruksföretag i Jordbruksekonomiska Undersökningen. Generellt sett utgör Leanföretagen större företag som kontinuerligt genomfört investeringar.
Jämförelsen görs mellan referensföretag och Leanföretag, före och efter implementering . Den genomsnittliga vinstmarginalen, det vill säga vinst efter avdrag för eget arbete är något högre för Leanföretagen. Trots detta är den genomsnittliga vinstmarginalen för mjölk, gris, fjäderfä och kött negativ. Plantskolor och växtodling visar i genomsnitt en positiv vinstmarginal, där växtodlingsföretagen representerar de mest lönsamma företagen.
Trenden för ett antal nyckeltal redovisas för tre olika grupperna av företag. För flera av nyckeltalen är utvecklingen liknande i de olika grupperna. De nyckeltal som inte visar någon trendmässig förändring eller skillnad mellan Leanföretag och referensföretag är vinstmarginal, räntabilitet på totalt kapital och stödens andel av omsättningen. Soliditet och lageromsättningshastighet visar en mer positiv trend för Leanföretagen (före såväl som efter implementering) än för referensföretagen. Leanföretagen kännetecknas av stigande soliditet över tiden, högre kapitalomsättningshastighet, stigande fritt kassaflöde samt något högre tillväxttakt. Dessa nyckeltal indikerar att förutsättningarna för en gynnsam utveckling av företaget förbättras.

I projektet användes även alternativa statistiska modeller för att undersöka hur lantbruksföretag påverkas av att implementera Lean vad gäller ekonomiskt resultat och resurseffektivitet. I dessa analyser ingår endast de företag som har implementerat Lean. Jämförelsen görs före och efter det att Lean implementerats. Resultaten visaratt det är svårt att uppnå statistiskt säkerställda effekter vilket sannolikt förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som studerats. Företag som implementerat Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt. Resultaten pekar på möjliga resursbesparingar om ca 3 % vid bibehållen produktionsvolym.
En framgångsrik introduktion av Lean förutsätter att de 14 principerna i Liker (2004) ständigt tillämpas. Genomförda djupintervjuer med ett betydande antal företag visar tydligt på behovet av kontinuitet och tålamod. Samtidigt visar dessa studier att företagarens företagsledande förmåga utvecklas och att medarbetarna i större utsträckning motiveras och engageras i det dagliga arbetet. Studierna visar även att de företagare som deltar i Lean utvecklar förmågan att analysera omvärlden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 januari 2023

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev