Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346088
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 oktober 2019
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Medsökande: Karlsson Ove
Medsökande: Ruben Hoffmann
Beviljade medel: 2 901 000 SEK

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean implemented at Swedish farms would yield similar effects. The following objectives are formulated:
1) What are the differences in economic performance that may be attributed to lean?
2) How does lean improve resource efficiency (technical efficiency) at the farms?
3) How is managerial behavior affected by lean? What factors determine a successful implementation?
A unique data set is available from the project “Lean lantbruk” with about 100 farms. Decision theory, microeconomic theory and financial analysis serve as methodological foundations. Differences in financial /operational performance due to lean is calculated. The project is expected to enhance the competitiveness of agriculture.

Lantbruksföretagens konkurrenskraft och lönsamhet diskuteras flitigt i media. Lean är en strategi för företagsledning som utvecklades i efterkrigstidens Japan. Studier av tillverknings- och tjänsteföretag visar på bättre kapacitetsutnyttjande, kvalitetsprecision samt förmåga att följa prissignaler. Frågan är om lean på svenska lantbruk ger likartade effekter. Följande syften formuleras:
1) Vilka skillnader i ekonomiskt resultat kan påvisas till följd av lean?
2) Hur förbättras företagens resurseffektivitet (tekniska effektivitet)?
3) På vilka sätt påverkas företagens agerande av lean? Vilka faktorer bidrar till en framgångsrik implementering?
Ett unikt datamaterial finns tillgängligt från projektet Lean Lantbruk med ca 100 lantbruksföretag. Beslutsteori, mikroekonomisk teori samt räkenskapsanalys utgör de metodmässiga grundvalarna. Skillnader i ekonomiska/operativa resultat till följd av lean beräknas. Projektet bedöms öka konkurrenskraften samt intresset för lantbruk.

Lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser blir i den ökade internationella konkurrensen allt viktigare för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt. Lean är en managementfilosofi som har implementerats i många branscher och som visat sig gynna konkurrenskraft och medföra förbättringar i ekonomiska nyckeltal. Detta projekt undersöker hur implementering av Lean påverkar lantbruks- och trädgårdsföretag. Resultaten tyder på skillnader i utvecklingen av vissa nyckeltal mellan företag som implementerar Lean och referensföretag som inte implementerar Lean, t.ex. en mer positiv trend vad gäller soliditet och lageromsättningshastighet. Vidare visar resultaten på att det är svårt att statistiskt säkerställa tydliga effekter av att implementera Lean vilket kan förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som undersökts. Det kan dock sägas att företag som implementerar Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt.

Svenskt lantbruk har de senaste åren karaktäriserats av svag lönsamhet och konkurrenskraft. En ökad exponering till omvärlden med ökad konkurrens från utländska aktörer i kombination med prisfluktuationer på världsmarknaden ställer allt större krav på svenska lantbruks- och trädgårdsföretag. Den pågående strukturrationaliseringen ökar kraven på lantbrukarens förmåga att leda och koordinera resurser vilket kräver nya angreppssätt för att säkerhetsställa lönsamheten på lång sikt.
I Sverige bedrivs för närvarande Lean Lantbruk, en satsning med syfte att implementera Lean i lantbruks- och trädgårdsföretag. Projekten ägs av LRF och arbetet leds från Hushållningssällskapet i Halland. I andra sektorer såväl internationellt som nationellt har Lean visat sig medföra betydande förbättringar i flera ekonomiska nyckeltal.
Syftet med denna studie är att utvärdera vad Lean betyder för lantbruksföretagen och specifikt att utvärdera skillnader i resultat till följd av implementering av Lean. Företagen som ingår i studien har påbörjat Lean Lantbruk under olika år och därför varierar analysperioden för respektive företag. Studien baseras på data för referensföretagen och för Leanföretag (före och efter implementering) under perioden 2008-2015. En justerad räkenskapsanalys av affärsredovisningen i Leanföretag jämförs med lantbruksföretag i Jordbruksekonomiska Undersökningen. Generellt sett utgör Leanföretagen större företag som kontinuerligt genomfört investeringar.
Jämförelsen görs mellan referensföretag och Leanföretag, före och efter implementering . Den genomsnittliga vinstmarginalen, det vill säga vinst efter avdrag för eget arbete är något högre för Leanföretagen. Trots detta är den genomsnittliga vinstmarginalen för mjölk, gris, fjäderfä och kött negativ. Plantskolor och växtodling visar i genomsnitt en positiv vinstmarginal, där växtodlingsföretagen representerar de mest lönsamma företagen.
Trenden för ett antal nyckeltal redovisas för tre olika grupperna av företag. För flera av nyckeltalen är utvecklingen liknande i de olika grupperna. De nyckeltal som inte visar någon trendmässig förändring eller skillnad mellan Leanföretag och referensföretag är vinstmarginal, räntabilitet på totalt kapital och stödens andel av omsättningen. Soliditet och lageromsättningshastighet visar en mer positiv trend för Leanföretagen (före såväl som efter implementering) än för referensföretagen. Leanföretagen kännetecknas av stigande soliditet över tiden, högre kapitalomsättningshastighet, stigande fritt kassaflöde samt något högre tillväxttakt. Dessa nyckeltal indikerar att förutsättningarna för en gynnsam utveckling av företaget förbättras.

I projektet användes även alternativa statistiska modeller för att undersöka hur lantbruksföretag påverkas av att implementera Lean vad gäller ekonomiskt resultat och resurseffektivitet. I dessa analyser ingår endast de företag som har implementerat Lean. Jämförelsen görs före och efter det att Lean implementerats. Resultaten visaratt det är svårt att uppnå statistiskt säkerställda effekter vilket sannolikt förklaras av den stora variationen mellan företag och den begränsade tidsperioden som studerats. Företag som implementerat Lean tenderar att använda sina resurser mer effektivt. Resultaten pekar på möjliga resursbesparingar om ca 3 % vid bibehållen produktionsvolym.
En framgångsrik introduktion av Lean förutsätter att de 14 principerna i Liker (2004) ständigt tillämpas. Genomförda djupintervjuer med ett betydande antal företag visar tydligt på behovet av kontinuitet och tålamod. Samtidigt visar dessa studier att företagarens företagsledande förmåga utvecklas och att medarbetarna i större utsträckning motiveras och engageras i det dagliga arbetet. Studierna visar även att de företagare som deltar i Lean utvecklar förmågan att analysera omvärlden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev