Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | O-20-23-473 |
Kategori: | Focus area | Climate & environment |
Branschområden: | Meat |
Ansökningsår: | 2020 |
Datum för slutrapport: | 15 mars 2023 |
Huvudsökande: | Serina Ahlgren |
Organisation: | Serina Ahlgren |
E-postadress: | serina.ahlgren@ri.se |
Telefon: | 0706307013 |
Medsökande: | Anna Hessle |
Medsökande: | Annelie Carlsson |
The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to adapt production to reach the target of a
climate neutral production and simultaneously increase added values such as biodiversity and carbon sequestration.
The purpose of the project is to develop these guidelines and update the environmental footprint for different
production types in beef and lamb production. The results from the project will increase the level of knowledge of
producers, advisers and the industry about the environmental footprint for beef and lamb production and how
production can be directed towards reduced environmental footprint. The results shall also lead to motivate the choice
of Swedish meat at retail-, restaurant-, consumer- and public sector level.
Klimatavtrycket för idisslare är det högsta bland animalier men betande djur som nöt och lamm har andra positiva effekter på miljön såsom biologisk mångfald och kolinlagring. Nöt och lammproducenter behöver tydliga riktlinjer för hur de ska anpassa produktionen för att komma närmare målet "klimatneutral produktion" och samtidigt öka positiva mervärden såsom biologisk mångfald och kolinlagring utan att det blir målkonflikter. Syftet med projektet är att ta fram dessa riktlinjer och samtidigt uppdatera miljöavtrycket för olika produktionsgrenar inom nöt och lammproduktion.
Projektets resultat ska öka kunskapsnivån hos producenter, rådgivare och bransch om miljöavtrycket för nöt och lammproduktion och hur produktionen kan inriktas mot minskat avtryck för att bidra till att de svenska och internationella miljömålen nås. Resultaten ska också leda till att motivera att välja svenskt kött hos handel, restaurang, konsument och inom offentliga måltider.
Syftet med denna studie har varit att beräkna miljöpåverkan av olika uppfödningsmodeller för nöt- och lammkött i Sverige, med fokus på klimatpåverkan och biologisk mångfald. Resultaten för nötkött visar att det finns en stor variation i klimatpåverkan mellan olika uppfödningsmodeller; mjölktjurar har lägst klimatpåverkan och köttrasdjur högst. Mjölktjurar har dock ett mycket mindre positivt bidrag till den biologiska mångfalden än andra uppfödningsmodeller, eftersom de inte betar. Bete på naturbetesmarker ger ett stort positivt bidrag till den biologisk mångfalden. Även för lamm varierar utsläppen mellan uppfödningsmodeller. Vårlamm, tätt följt av höstlamm, har i genomsnitt de lägsta utsläppen, medan vinterlamm har de högsta utsläppen. Vinterlamm fick dock högst poäng för biologisk mångfald.
I ett forskningsprojekt har miljöpåverkan av typiska sätt att producera nöt- och lammkött i olika delar av Sverige beräknats med hjälp av livscykelanalys (LCA).
Inom nötköttsproduktion har mjölkrastjur, mjölkrasstut, köttrastjur, köttrasstut och köttraskviga studerats. För lammkött har vårlamm, höstlamm och vinterlamm undersökts. För varje uppfödningsmodell och produktionsområde har en typisk nöt- och lammköttsproduktion beskrivits av experter på området, med understöd av statistik. Miljöpåverkanskategorier som ingått i studien är klimatpåverkan, markanvändning, kväveutsläpp samt påverkan på biologisk mångfald.
Projektet fann inga större variationer i klimatavtryck mellan olika delar av landet. Men det finns stora variationer i klimatavtryck mellan olika uppfödningsmodeller, där mjölkrastjurar har lägst utsläpp av växthusgaser bland de studerade nötköttsproduktionerna och vårlamm har lägst utsläpp av växthusgaser bland lammen. Fodersmältning, mulljordar och utsläpp från gödsellagring står för den största delen av utsläppen för båda djurslagen.
I projektet inkluderades inlagring av kol i mark samt utsläpp av växthusgaser från mulljordar. Vall har stor potential att lagra in kol i marken tack vare dess omfattande rotsystem och den stora mängd skörderester som blir kvar i fält. Det ger en viss reduktion av animalieproduktionens klimatavtryck, men samtidigt finns även stora utsläpp från mulljordar på gårdarna. Mulljordar består av ofullständigt nedbrutna växtrester, som vid dikning frigörs. Dessa utsläpp inkluderas inte alltid i LCA, trots att de har en stor påverkan på resultaten. Enligt nya riktlinjer för livscykelanalys ska dock dessa utsläpp inkluderas.
En stor andel av det nötkött som vi äter i Sverige kommer från mjölkkor. För att kunna räkna ut klimatavtrycket för svenskt nötkött gjorde vi därför en överslagsberäkning där vi viktat ihop resultat för de studerade produktionsområdena med ett generellt klimatavtryck för mjölkkor. Den genomsnittliga klimatpåverkan för svensk nötköttsproduktion beräknas då vara ca 22 kg CO₂-ekv. per kg slaktvikt nötkött inklusive utsläpp från mulljordar och kolinlagring i mark och ca 19 kg CO₂-ekv. per kg slaktvikt exklusive utsläpp från mulljordar och kolinlagring i mark.
I genomsnitt beräknades ett svenskt lammkött ha ett klimatavtryck på 34 kg CO₂-ekv. per kg slaktvikt inklusive utsläpp från mulljordar och kolinlagring i mark och 26 kg CO₂-ekv. per kg slaktvikt exklusive.
Det finns goda möjligheter att minska klimatpåverkan, både genom att effektivisera existerande system och genom mer omfattande teknik- och systemskiften. Kött från mjölkrastjurar har en teoretisk potential att komma ner i samma utsläppsnivåer som griskött.
Detta projekt har vidareutvecklat en metod för att kvantifiera hur mycket olika typer av uppfödning gynnar biologisk mångfald. Inom dikobaserad nötköttsproduktion betas mycket naturbetesmarker. Stutar och kvigor av köttras har därmed en betydligt större positiv effekt på biologisk mångfald än en mjölkrastjur som inte betar alls. För lammkött är variationen mindre, eftersom alla studerade uppfödningsmodeller innehåller betesdrift och därmed gynnar biologisk mångfald.
Projektnummer: H-22-47-717 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Equine asthma is a disease with a significant negative impact on horse welfare and performance. Novel biomarkers for the disease have the potential to support diagnosis and prediction of treatment response. In a previous study we discovered genes that were significantly upregulated in lung …
Läs merProjektnummer: O-22-20-735 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
The Swedish dairy industry has made significant improvements in welfare, feeding, disease control and management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds 11 to 26% of SARA cases …
Läs merProjektnummer: O-22-20-758 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2023
Forage crops occupy a dominant part of the agricultural landscape in Sweden and form the basis of ruminant diets. Farmers aim to maximize harvest yield while maintaining a high level of forage quality. The proposed project is a partnership between SLU and Dataväxt, and aims to develop a decision …
Läs merProjektnummer: O-22-20-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
There is an increasing interest in biochar for soil improvement, as carbon sink and as feed additive. Biochar has the ability to bind aflatoxins and anti-nutritional substances in feed and can also bind to certain bacteria, and thereby improve chick performance and health. Biochar can reduce …
Läs merProjektnummer: O-22-20-752 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Respiratory disease is a major problem in pig production worldwide causing mortalities and impaired growth with reduced welfare and economic losses. There is increasing evidence that respiratory disease is not always linked to single pathogens but multifactorial, referred to as the porcine …
Läs merProjektnummer: O-22-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
A high rate of on-farm deaths and euthanized cows is an indication of poor animal welfare, leads to economic losses for farmers and is not compatible with sustainable food production. The mortality rate of Swedish dairy cows is high from an international perspective and efforts are needed to …
Läs merProjektnummer: O-22-20-737 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Climate change with increasing droughts and excessive rainfall, challenges forage production for livestock industry. Intermediate wheatgrass (IWG) is a stress-tolerant grass, being introduced in Sweden as a perennial forage and grain crop. We aim to develop recommendations for nitrogen …
Läs merProjektnummer: O-22-20-757 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Globally, Campylobacter is the most common cause of bacterial gastroenteritis in humans. Outbreaks of campylobacteriosis have been reported in Sweden in the recent years, despite measures being applied by the poultry industry. Our purpose is to investigate Campylobacter strains from Swedish …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-609 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
A major challenge facing agriculture is handling water excess and deficit exacerbated by climate change, while reducing eutrophication. Controlled drainage (CD) has the potential to address these issues and improve yield stability. Despite CDs clear benefits and state subsidies for CD installation, …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs mer