Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vallfröblandningar för breddat skördefönster.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0541248
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 1 december 2013
Huvudsökande: Jan Jansson
Organisation: Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-postadress: jan.jansson@radgivarna.nu
Telefon: 0325-618610
Beviljade medel: 1 196 450 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målet med detta projekt, försöksserien R/L6-4562, var att undersöka om en vallfröblandning till slåttervall innehållande sena arter och sorter skördad sent kan ge samma avkastning och näringskvalitet som en blandning med tidigare arter och sorter skördad tidigt – en breddning av skördefönstret i första skörden. Ett medeltal för tre vallår (2007–2009) på tre platser (Jönköping, Kalmar och Rådde) visade att en breddning av skördefönstret med i medeltal 9 dagar i förstaskörden var möjligt genom att använda en blandning innehållande tidiga sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och klöver alternativt en annan blandning med sena sorter av timotej, engelskt rajgräs och klöver men utan ängssvingel. Det blev lika stor avkastning i tidig blandning skördad tidigt och sen blandning skördad sent i första skörden. Några säkra skillnader i energiinnehåll i förstaskörden kunde inte fastställas. Den sena blandningen med stor andel engelskt rajgräs kan bli känslig för utvintring.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport för SLF-projekt H0541248
Vallfröblandningar för breddat skördefönster
Jan Jansson1, Nilla Nilsdotter-Linde2 & Magnus Halling2
1 Hushållningssällskapet Sjuhärad, Länghem, e-post: Jan.Jansson@radgivarna.nu
2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala

Syfte med studien
Syften med detta projekt, försöksserien R6-L6-4562, var att undersöka om en vallfröblandning till slåttervall innehållande sena arter och sorter skördad sent kan ge likvärdig avkastning och näringskvalitet som en blandning med tidigare arter och sorter skördad tidigt. Målet var att på detta sätt ”bredda skördefönstret” ca 10 dagar och skörda dessa två alternativ vid ca 11 MJ/kg ts. I så fall skulle skördeperioden för förstaskörden kunna förlängas så att inte alla vallar på gården eller i en maskinsamverkansgrupp med nödvändighet måste skördas samtidigt för att uppnå önskvärd näringskvalitet och mängd.

Resultat
Ett medeltal för tre vallår (2007–2009) på tre platser (Jönköping – Riddersberg, Kalmar – Smedby och Länghem – Rådde) i försöksserien R6/L6-4562 visar att:
•En breddning av skördefönstret, här i medeltal med 9 dagar i förstaskörden, var möjlig genom att använda en blandning innehållande antingen tidiga sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och klöver eller en annan blandning med sena sorter av timotej, engelskt rajgräs och klöver. I den sena blandningen hade ängssvingel utelämnats.

•I de två jämförbara blandningarna innehållande klöver hade den tidiga blandningen skördad i medeltal den 28 maj 11,0 MJ/kg ts och den sena blandningen skördad den 6 juni 10,8 MJ/kg ts. Denna måttliga skillnad i energihalt var inte statistiskt säker.

•Det var inga säkra avkastningsskillnader mellan tidig blandning skördad tidigt och sen blandning skördad sent i första skörden.

•För medeltalet av totalavkastningen för tre skördar/år i Kalmarförsöket hade den tidiga blandningen skördad tidigt statistiskt säkert större avkastning (försöksmässigt 1 150 kg/ha) än den sena blandningen skördad sent. På de två andra platserna var det inga säkra skillnader. Energihalten var likvärd i totalskörden medan den sena blandningen hade något lägre fiberhalt.

Metod
Som jämförelse till de sena och tidiga blandningarna fanns SW 944 med i försöken. Sorter och andelar var enligt 2006 års marknadsblandning. Då ingick 15 % timotej Grindstad, 30 % timotej Ragnar, 20 % ängssvingel (Sigmund och Tyko), 20 % engelskt rajgräs Helmer, 10 % rödklöver Sara och 5 % vitklöver Ramona. Denna blandning motsvarar i stort SW Mira 21 idag. Såväl fröblandningar som sortiment av sorter varierar över tid, men projektet kan ändå ge generella slutsatser.

I den tidiga blandningen med klöver ingick 25 % timotej Grindstad, 40 % ängssvingel (Sigmund och Tyko), 20 % engelskt rajgräs (Gunne och Baristra), 10 % rödklöver Titus och 5 % vitklöver Ramona. Detta blandningsalternativ förekom också utan klöver och då ingick 30 % timotej, 45 % ängssvingel och 25 % engelskt rajgräs. I de sena blandningarna ingick 40 % timotej (Ragnar och Comtal), 45 % engelskt rajgräs (Herbie och Tivoli), 10 % rödklöver Vivi och 5 % vitklöver Ramona. Utan klöver blev blandningsförhållandena 50 % timotej och 50 % engelskt rajgräs.

Utsädesmängden var 20 kg/ha och vallarna såddes in med korn till tröskning utom i Jönköping där insådd utan skyddsgröda tillämpades. Kvävegödslingen under vallåren var totalt 140 kg N/ha/år till blandningarna med klöver (55 + 45 + 40 kg N/ha). De rena gräsblandningarna gödslades med 100 + 80 + 60 kg N/ha. Halva försöket skördades när den tidiga gräsblandningen beräknades innehålla ca 11 MJ/kg ts och andra delen när den sena gräsblandningen innehöll ca 11 MJ, alternativt ca 10 dagars skillnad i skördetider. Avsikten var att ta återväxtskördarna vid 10,5–11 MJ/kg ts. Andra skörden togs i medeltal 44 dagar efter förstaskörd och tredjeskörden 47 dagar efter andraskörd. Detta innebar att tidpunkten för sista skörd på hösten blev olika för de båda skördetiderna. Andelen insådda arter som fanns vid de olika skördetillfällena bestämdes genom sortering av uttagna prover, s.k. botaniskt analys. Näringsinnehållet i de olika blandningarna bestämdes vid varje skördetillfälle med prov från torrsubstansproverna. De olika blandningarnas övervintring graderades på våren enligt en 100-gradig skala.

Slutsatser och råd till näringen
Under vallåren 2007–2009 har det alltså visat sig att det går att bredda skördefönstret i slåttervallen med drygt en vecka med bibehållen avkastning om man använder en tidig och en sen fröblandning. Några skillnader i energiinnehållet kunde inte säkert fastställas. Såväl fröblandningar som sortiment av sorter varierar över tid, men projektresultatet kan ändå ge generella slutsatser. De sena blandningarna i försöken innehöll en mycket hög andel engelskt rajgräs. Man vet sedan tidigare studier att det engelska rajgräset har en bättre smältbarhet än andra arter och dessutom har en god förmåga att bevara energivärdet vid och över axgångs-tidpunkten. Man vet också från såväl praktikens utövare som från de officiella sortförsöken att det då och då blir starka utgångar i det engelska rajgräset, orsakat av såväl snömögelangrepp som rena köldskador under vårvintern. Tidigare försök pekar på att man inte bör ha med mer än ca 20 % av engelskt rajgräs i en blandning för att gardera sig mot alltför stora skador.

Från de botaniska analyserna i den redovisade försöksserien kan man se hur det engelska rajgräset i den sena blandningen med klöver dominerar starkt under de två första vallåren. Timotejandelen uppgick i denna blandning under andra vallåret i medeltal för platserna till endast 1–6 % av torrsubstansen. De sena timotejsorter som ingick i de sena blandningarna är enligt tidigare studier känsliga för konkurrens från andra samodlingsarter. När rajgräset under sista vintern fick vissa skador ökade timotejandelen upp till ca 10–20 %, vilket visar möjligheten hos timotej att stå för uthålligheten i en sen blandning. Vinterhärdigheten kan förbättras ytterligare genom att skapa en sen blandning med bara sen timotej, t.ex. Ragnar, tillsammans med sen rödklöver, men då kommer näringskvaliteten att försämras. Det är betydligt lättare att komponera en tidig blandning där tidiga timotejsorter och ängssvinglar/rörsvinglar/rörsvingelhybrider ingår. Det är viktigt att företrädare för näringen medverkar till att vinterhärdiga engelska rajgrässorter förädlas fram och provas under svenska förhållanden.

Använder man både sena och tidiga fröblandningar för att gardera sig samt skapa ett bredare skördefönster och omständigheterna är sådana att man inte vill eller kan dela upp skördetillfällena i förstaskörden, kan en sen blandning skördad tidigt användas som ett ”energifoder” för att senare kombineras med t.ex. ett baljväxtrikt foder från en återväxtskörd. Ett sådant system passar bäst i ett rundbalssystem med möjligheter att mixa olika grovfoderpartier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Biologiska medel mot blad- och axsjukdomar i stråsäd
Tahsein Amein, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: 0233004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Applicering av Trichoderma sp. och Beauveria bassiana med kalldimningsaggregat mot svartprickröta i gurka
Anna-Mia Björkholm, SLU

Projektnummer: H0756514 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2007

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev