Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vallfröblandningar för breddat skördefönster.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0541248
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 1 december 2013
Huvudsökande: Jan Jansson
Organisation: Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-postadress: jan.jansson@radgivarna.nu
Telefon: 0325-618610
Beviljade medel: 1 196 450 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målet med detta projekt, försöksserien R/L6-4562, var att undersöka om en vallfröblandning till slåttervall innehållande sena arter och sorter skördad sent kan ge samma avkastning och näringskvalitet som en blandning med tidigare arter och sorter skördad tidigt – en breddning av skördefönstret i första skörden. Ett medeltal för tre vallår (2007–2009) på tre platser (Jönköping, Kalmar och Rådde) visade att en breddning av skördefönstret med i medeltal 9 dagar i förstaskörden var möjligt genom att använda en blandning innehållande tidiga sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och klöver alternativt en annan blandning med sena sorter av timotej, engelskt rajgräs och klöver men utan ängssvingel. Det blev lika stor avkastning i tidig blandning skördad tidigt och sen blandning skördad sent i första skörden. Några säkra skillnader i energiinnehåll i förstaskörden kunde inte fastställas. Den sena blandningen med stor andel engelskt rajgräs kan bli känslig för utvintring.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport för SLF-projekt H0541248
Vallfröblandningar för breddat skördefönster
Jan Jansson1, Nilla Nilsdotter-Linde2 & Magnus Halling2
1 Hushållningssällskapet Sjuhärad, Länghem, e-post: Jan.Jansson@radgivarna.nu
2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala

Syfte med studien
Syften med detta projekt, försöksserien R6-L6-4562, var att undersöka om en vallfröblandning till slåttervall innehållande sena arter och sorter skördad sent kan ge likvärdig avkastning och näringskvalitet som en blandning med tidigare arter och sorter skördad tidigt. Målet var att på detta sätt ”bredda skördefönstret” ca 10 dagar och skörda dessa två alternativ vid ca 11 MJ/kg ts. I så fall skulle skördeperioden för förstaskörden kunna förlängas så att inte alla vallar på gården eller i en maskinsamverkansgrupp med nödvändighet måste skördas samtidigt för att uppnå önskvärd näringskvalitet och mängd.

Resultat
Ett medeltal för tre vallår (2007–2009) på tre platser (Jönköping – Riddersberg, Kalmar – Smedby och Länghem – Rådde) i försöksserien R6/L6-4562 visar att:
•En breddning av skördefönstret, här i medeltal med 9 dagar i förstaskörden, var möjlig genom att använda en blandning innehållande antingen tidiga sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och klöver eller en annan blandning med sena sorter av timotej, engelskt rajgräs och klöver. I den sena blandningen hade ängssvingel utelämnats.

•I de två jämförbara blandningarna innehållande klöver hade den tidiga blandningen skördad i medeltal den 28 maj 11,0 MJ/kg ts och den sena blandningen skördad den 6 juni 10,8 MJ/kg ts. Denna måttliga skillnad i energihalt var inte statistiskt säker.

•Det var inga säkra avkastningsskillnader mellan tidig blandning skördad tidigt och sen blandning skördad sent i första skörden.

•För medeltalet av totalavkastningen för tre skördar/år i Kalmarförsöket hade den tidiga blandningen skördad tidigt statistiskt säkert större avkastning (försöksmässigt 1 150 kg/ha) än den sena blandningen skördad sent. På de två andra platserna var det inga säkra skillnader. Energihalten var likvärd i totalskörden medan den sena blandningen hade något lägre fiberhalt.

Metod
Som jämförelse till de sena och tidiga blandningarna fanns SW 944 med i försöken. Sorter och andelar var enligt 2006 års marknadsblandning. Då ingick 15 % timotej Grindstad, 30 % timotej Ragnar, 20 % ängssvingel (Sigmund och Tyko), 20 % engelskt rajgräs Helmer, 10 % rödklöver Sara och 5 % vitklöver Ramona. Denna blandning motsvarar i stort SW Mira 21 idag. Såväl fröblandningar som sortiment av sorter varierar över tid, men projektet kan ändå ge generella slutsatser.

I den tidiga blandningen med klöver ingick 25 % timotej Grindstad, 40 % ängssvingel (Sigmund och Tyko), 20 % engelskt rajgräs (Gunne och Baristra), 10 % rödklöver Titus och 5 % vitklöver Ramona. Detta blandningsalternativ förekom också utan klöver och då ingick 30 % timotej, 45 % ängssvingel och 25 % engelskt rajgräs. I de sena blandningarna ingick 40 % timotej (Ragnar och Comtal), 45 % engelskt rajgräs (Herbie och Tivoli), 10 % rödklöver Vivi och 5 % vitklöver Ramona. Utan klöver blev blandningsförhållandena 50 % timotej och 50 % engelskt rajgräs.

Utsädesmängden var 20 kg/ha och vallarna såddes in med korn till tröskning utom i Jönköping där insådd utan skyddsgröda tillämpades. Kvävegödslingen under vallåren var totalt 140 kg N/ha/år till blandningarna med klöver (55 + 45 + 40 kg N/ha). De rena gräsblandningarna gödslades med 100 + 80 + 60 kg N/ha. Halva försöket skördades när den tidiga gräsblandningen beräknades innehålla ca 11 MJ/kg ts och andra delen när den sena gräsblandningen innehöll ca 11 MJ, alternativt ca 10 dagars skillnad i skördetider. Avsikten var att ta återväxtskördarna vid 10,5–11 MJ/kg ts. Andra skörden togs i medeltal 44 dagar efter förstaskörd och tredjeskörden 47 dagar efter andraskörd. Detta innebar att tidpunkten för sista skörd på hösten blev olika för de båda skördetiderna. Andelen insådda arter som fanns vid de olika skördetillfällena bestämdes genom sortering av uttagna prover, s.k. botaniskt analys. Näringsinnehållet i de olika blandningarna bestämdes vid varje skördetillfälle med prov från torrsubstansproverna. De olika blandningarnas övervintring graderades på våren enligt en 100-gradig skala.

Slutsatser och råd till näringen
Under vallåren 2007–2009 har det alltså visat sig att det går att bredda skördefönstret i slåttervallen med drygt en vecka med bibehållen avkastning om man använder en tidig och en sen fröblandning. Några skillnader i energiinnehållet kunde inte säkert fastställas. Såväl fröblandningar som sortiment av sorter varierar över tid, men projektresultatet kan ändå ge generella slutsatser. De sena blandningarna i försöken innehöll en mycket hög andel engelskt rajgräs. Man vet sedan tidigare studier att det engelska rajgräset har en bättre smältbarhet än andra arter och dessutom har en god förmåga att bevara energivärdet vid och över axgångs-tidpunkten. Man vet också från såväl praktikens utövare som från de officiella sortförsöken att det då och då blir starka utgångar i det engelska rajgräset, orsakat av såväl snömögelangrepp som rena köldskador under vårvintern. Tidigare försök pekar på att man inte bör ha med mer än ca 20 % av engelskt rajgräs i en blandning för att gardera sig mot alltför stora skador.

Från de botaniska analyserna i den redovisade försöksserien kan man se hur det engelska rajgräset i den sena blandningen med klöver dominerar starkt under de två första vallåren. Timotejandelen uppgick i denna blandning under andra vallåret i medeltal för platserna till endast 1–6 % av torrsubstansen. De sena timotejsorter som ingick i de sena blandningarna är enligt tidigare studier känsliga för konkurrens från andra samodlingsarter. När rajgräset under sista vintern fick vissa skador ökade timotejandelen upp till ca 10–20 %, vilket visar möjligheten hos timotej att stå för uthålligheten i en sen blandning. Vinterhärdigheten kan förbättras ytterligare genom att skapa en sen blandning med bara sen timotej, t.ex. Ragnar, tillsammans med sen rödklöver, men då kommer näringskvaliteten att försämras. Det är betydligt lättare att komponera en tidig blandning där tidiga timotejsorter och ängssvinglar/rörsvinglar/rörsvingelhybrider ingår. Det är viktigt att företrädare för näringen medverkar till att vinterhärdiga engelska rajgrässorter förädlas fram och provas under svenska förhållanden.

Använder man både sena och tidiga fröblandningar för att gardera sig samt skapa ett bredare skördefönster och omständigheterna är sådana att man inte vill eller kan dela upp skördetillfällena i förstaskörden, kan en sen blandning skördad tidigt användas som ett ”energifoder” för att senare kombineras med t.ex. ett baljväxtrikt foder från en återväxtskörd. Ett sådant system passar bäst i ett rundbalssystem med möjligheter att mixa olika grovfoderpartier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev