Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Var kommer fosforn ifrån? Kvantifiering av flödesvägar för fosfor och sedimentförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområden

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870022
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 november 2013
Huvudsökande: Lotta Andersson
Organisation: SMHI
E-postadress: lotta.andersson@smhi.se
Telefon: 011-495 81 44
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Use of models for assessments of sources of P and sediments was investigated, with focus on possible added value of intense monitoring, efforts to include local information, and local model calibration. Fingerprinting techniques for assessments of sources to sediments was investigated and the potential of the use of 18O isotope ratios in water to reduce uncertainties of water flow paths. Also the potential to use oxygen isotope ratios in dissolved inorganic phosphate in riverine surface water to distinguish between P originating from agricultural runoff and from rural sewage effluents was assessed. Field work was carried out in two agricultural-dominated catchments, combined with hydrological modelling. The potential to use d18OP in the differentiation of P sources within small catchments with short riverine transit times was demonstrated. It was also concluded that it rather is the complexity of processes than database limitations that is the main cause of model uncertainty.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vad kommer fosforn från? Kvantifiering av källor och flödesvägar för fosfor och sedimentförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde

Bakgrund och syfte

Genom ”Baltic Sea Action Plan” finns stärkta krav på reducering av fosfor till Östersjön, men även flera inlandssjöar och vattendrag. För att uppnå målen krävs kostnadseffektiva åtgärder. I projektet undersöks därför var fosforn i ett jordbruksdominerat område kommer ifrån. Syftet är att testa nya metoder för att kunna kvantifiera flödesvägar samt källfördelning för fosfor.

Vi har undersökt om variationer i sammansättningen av syreisotopen som är kopplad till löst oorganiskt fosfat kan användas för att skilja mellan fosfor från jordbruksmark och från fosfor från enskilda avlopp. Dessutom har vi analyserat om och hur ökad tillgång till lokal information om t.ex. hur jordbruk bedrivs minskar på osäkerheter i modelleringen. Vi har även tittat på hur stor inverkan lokal kalibrering av modeller har, jämfört med när man använder en modell som är uppsatt för hela Sverige med nationella databaser. Även andra tekniker för att spåra vattnet och fosforns flödesvägar har testats, t.ex. hur ”fingeravtryck” i form av innehåll av olika grundämnen i sediment från olika delar av landskapet speglas i sediment som lämnar ett avrinningsområde. En annan testad teknik är att se på hur fördelningen syreisotopen i vatten varierar över tiden. Eftersom vatten med olika uppehållstid i marken har olika signatur kan man använda denna teknik till att spåra vattnets (och därmed även fosforns) flödesvägar. Detta är viktig information för att bestämma vilka åtgärder som är lämpliga.

Material och metoder

För att undersöka den tidsmässiga variationen av syreisotopsignaturen hos fosfat i ett vattendrag genomfördes ett provtagningsprogram i ett litet (7.3 km2) jordbruksdominerat avrinningsområde. Vatten samlades in vid utloppet av avrinningsområdet, samt från dräneringsbrunnar på jordbruksmark och från avloppsvattensbrunnar. Samtidigt samlades vatten in för analyser av vattnets innehåll av total fosfor, fosfat och för isotopanalys av vattenmolekylen. Provtagningen gjordes så att säsongs och flödesdynamik fångades. Val av tidpunkt för provtagning gjordes med hjälp av SMHI:s hydrologiska prognosverktyg WebHyPro. En automatisk provtagare för intensivprovtagning (varannan timme) vid flödesförändringar orsakade av stora regnmängder och snösmältning. Provtagning av kväve, fosfor och kisel och suspenderat material genomfördes även i ett större avrinningsområde (162 km2), där även material in för ”fingeravtrycksanalys” med syfte att hitta källor till suspenderat sediment samlades in. Sedimentprovtagning gjordes för olika landskapselement, samt i en sedimentfälla i vattendraget. Den hydrologiska avrinningmodellen HYPE sattes upp för båda avrinningsområdena. Lokala uppsättningar av modellen, med olika kombinationer av tillgång till lokal information och lokala mätningar användes för att bedöma hur och om inkludering av denna information minskade modellosäkerhet.

Resultat

Resultaten visade att de uppmätta variationerna av syreisotopen i fosfatjonen verkligen speglade variationer i bidrag från olika källor. Tre källor för löst organiskt fosfor kunde identifieras; den geologiska bakgrunden, avloppsvattnet, samt fosfat som kommer från gödsling av åkrar.
Användning av lokal information förbättrade enbart i mycket begränsad omfattning förbättrade avrinningsområdesmodellens överenstämmelse med tillgängliga mätningar. Undantaget var väderdata (nederbörd och temperatur) från en lokal meteorologisk station, som sattes upp specifikt för projektet. Denna information förbättrade den hydrologiska modelleringen signifikant och indirekt påverkade den även modelleringen av fosfor. För perioderna med intensivprovtagning, där modellen kördes med både dygns- och timsteg visade det sig att prediktionerna inte förbättrades av den högre tidsupplösningen. Den nationella uppsättningen av HYPE bygger på regional kalibrering, som delvis kompletteras med lokala uppdateringar. Resultaten från denna studie visade att lokal kalibrering signifikant förbättrade resultaten. Det visade sig även att användning av information om dynamiken av fördelning av vattnets syreisotop i nederbörd och vattenflöden i kalibrering av modellen kunde minskade osäkerheten i prediktion av vattnets flödesvägar, vilket i sin tur ökade möjligheten att förstå fosforns flödesvägar. Testet av fingertrycksavtryck i det större avrinningsområet visade på signifikanta skillnader i signalen mellan olika landskapskomponenter. Studier för att bedöma om det går att särskilja på bidragen från olika landskapsdelar i den integrerade signalen i floden från sediment fångade i floden kommer att slutföras i december 2013.

Diskussion och slutsatser

Möjligheterna att använda syreisotopen i fosfat för att skilja på källor visade sig som en framkomlig väg, åtminstone för små områden med korta uppehållstider i vattendrag. Tekniken verifierade bl.a. dominansen av avloppsvatten under sommarens lågflödesperioder. En annan slutsats är att, med undantag för lokal meteorlogisk information, förbättras modellresultat kopplade till fosforflöden endast i begränsad omfattning genom användning av detaljerade lokala databaser istället för nationella databaser. Detta återspeglar att det snarare är komplexiteten i processerna än tillgång till lokal information som bidrar till den största delen av osäkerheter. Genom att inkludera information om syreisotopens sammansättning i nederbörd och bäckvatten förbättras möjligheten till förståelse av vattnets flödesvägar, vilket även ökar möjligheten till beslut om relevanta åtgärder. Kombination av analyser från övervakningsprogram, isotoptekniker, samt expertbedömningar rekommenderas därför som vägen framåt till lokal vattenförvaltning med syfte att nå mål kopplade till minskad transport av fosfor och andra näringsämnen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev