Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Värdet av att fermentera foder eller foderråvaror till grisar.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0650115
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 2 april 2014
Huvudsökande: Barbro Mattsson
Organisation: Svenska Pig AB
E-postadress: barbro.mattsson@svenskapig.se
Telefon: 0511-25274
Beviljade medel: 580 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fermentering har använts främst för att hygieniskt stabilisera enskilda foderråvaror. Under senare år har intresset väckts för fermenteringens positiva inverkan på grisars foderutbyte och hälsa. Kunskap om tillvägagångssätt i praktisk grisuppfödning är begränsad och risker för felinvesteringar är stor.
Resultaten i föreliggande studie visade att rent lysin riskerar att försvinna i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning. Medan däremot medförde styrd fermentering ingen förlust av rent lysin. Det var nödvändigt att regelbundet starta om den styrda fermenteringen i besättningarna på grund av fodervägran hos grisarna. För att få styrd fermentering att fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mjölksyraproducerande bakterier redan ympad foderråvara innan leverans till gård att rekommendera.
Stöpning av foder ökar smältbarheten av fosfor och bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med pH < 4,5.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fermentering av foderråvaror och foder till grisar

Inledning
Fermentering har hittills främst använts för att hygieniskt stabilisera foder eller enskilda foderråvaror. Under senare år har även intresset väckts för fermenteringens positiva inverkan på grisars foderutbyte och hälsa. Ett blötlagt foder som är väl fermenterat har probiotiska egenskaper och kan förhindra koliforma bakterier att växa i fodret. Försök med fermenterade foder och foderråvaror har utförts under varierande förutsättningar och resultaten har därför också varierat. Förbättrade foderutbyten har rapporterats främst från försök med fermenterad spannmål. Den bäst dokumenterade effekten med fermenterad spannmål är en ökad smältbarhet av fytatbunden fosfor.
Det finns producenter som tillämpar och har tillämpat tekniken i praktisk drift. Frågorna kring teknik, metodik och effekter är många, men eftersom kunskap saknas är svaren få. Frågorna rör främst temperaturer, tider, minimal restmängd vid påfyllning av fermentationstankar, rengöringsrutiner - hygien, aminosyraförstöring, kontinuerlig eller batch (omgångsvis) fermentering, omrörning etc.
I denna studie behandlades frågan om fritt lysin stannar intakt i samband med fermentering och vilken process som är säkrast. Dessutom görs en bedömning av vilka system som kan vara aktuella att utveckla i framtiden.

Inventering av olika system för fermentering
Blötlagda foderråvaror/foder kan vara fermenterade eller inte fermenterade. En fermenterad blandning har lagrats under en viss tid och en kemisk process (fermentation) har påbörjats.
• Tillsättsätts/ympas en mjölksyraproducerande bakteriekultur i den blötlagda blandningen för att påverka och styra produktionen av mjölksyra, benämns detta som styrd fermentering.
• Begreppet spontan fermentering innebär att den bakteriekultur som naturligt finns i ingående råvaror växer och påverkar foderblandningens syrasammansättning.
• Stöpning innebär att den blötlagde foderblandningen bara förvaras några timmar i foderanläggningen innan utfodring. Under den tiden hinner en viss enzymatisk påverkan av foderblandningen ske, till exempel aktiveras det i växter naturligt förekommande enzymet fytas som ökar smältbarheten av fosfor.

En inventering gjordes av gårdar i Sverige som fermenterade foder eller foderråvaror, totalt nio gårdar. Tre gårdar använde spontan fermentering. På två gårdar stöptes fodret några timmar innan utfodring. Fyra gårdar hade testat styrd fermentering. Tre av dessa har slutat. Den som fortfarande tillämpar styrd fermentering startade om processen ungefär var tredje vecka för att inte riskera fodervägran hos grisarna.
I besättningarna togs prover från olika tankar och vid olika tillfällen för följande parametrar och variation:
Vattenhalt (%) 69,8-79,9
Råprotein (%) 3,9-5,0
Enterobakterier (log cfu/g) <0,1-1,0
Laktobaciller (log cfu/g) 6,9-9
Jästsvampar (log cfu/g) 5,9-7
Mögelsvampar (log cfu/g) <2,0-2,3
pH 3,5-4,4
Mjölksyra (%) 1,7-2,1
Ättiksyra (%) 0,2-0,4
Etanol (%) 0,5-0,8
Propionsyra (%) <0,02
Smörsyra (%) <0,01
Provsvaren varierade mellan gårdar och inom gård mellan provtillfällen. Provtagningarna kunde inte visa på någon specifik parameter som beskrev smaklighet och kvalité. Det fanns två prover som var relativt lika i analysvärden. I det ena fallet ville grisarna äta fodret. I det andra fallet vägrade grisarna att äta fodret. Det finns alltså ytterligare parametrar än de undersökta som beskriver fodrets smaklighet och kvalité. I litteratur beskrivs att enterobakter bryter ner framför allt det rena lysinet till kadaverin som både luktar och smakar illa.
Ett väl fermenterat foder beskrivs i litteraturen innehålla >1,3 % mjölksyra, 0,1-0,2 % ättiksyra och helst <0,4 % etanol. Mycket etanol och ättiksyra är ett tecken på hög aktivitet av jästsvampar. Fodret bör ha ett pH <4,5 för att hindra tillväxt av koliforma bakterier.
Beroende på vilka foderråvaror som används medföljer olika typer av mikroorganismer som i sin tur inverkar på fermenteringsprocessen. Detta innebär att det är svårt, eller omöjligt att nå ett stabilt tillstånd med avseende på arter av mikroorganismer i fermenterade foder och foderråvaror. Vilket visades vid de provtagningar som gjordes i besättningarna. Förmodligen är alla blötfoderanläggningar unika med avseende på mikrobiell aktivitet och därmed även beträffande bl.a. syrasammansättning och eventuella förluster av rent lysin.

Sammanfattning
I denna studie visades att såväl kontinuerlig spontan fermentering som styrd omgångsvis fermentering för närvarande inte kan rekommenderas. Möjliga utvecklingsvägar för att få en effektiv, säker och stabil fermentering eller stöpning är genom styrd fermentering med en ympad foderråvara (t.ex. ympat potatisrestprodukt), eller stöpning/fermentering i en surgjord blöt foderråvara där pH är ca 4. Omgångsvis stöpning/fermentering ökar förutsättningarna att inga oönskade processer kan starta som påverkar fodrets smaklighet och kvalitet. Dessa utvecklingsvägar behöver dock följas upp ordentligt innan rekommendationer kan ges till svenska grisuppfödare.

• Risken är stor att rent lysin försvinner i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning.
• I denna studie medförde styrd fermentering inga förluster av rent lysin.
• Det var nödvändigt att regelbundet starta om den styrda fermenteringen i besättningarna, på grund av fodervägran hos grisarna.
• För att styrd fermentering ska kunna fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mjölksyraproducerande bakterier ympad foderråvara att rekommendera (t.ex. ympad potatisrestprodukt från livsmedeltillverkning).
• Stöpning av foder eller foderråvaror, för att öka smältbarheten av fosfor, bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med pH < 4,5.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev