Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Värdet av att fermentera foder eller foderråvaror till grisar.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0650115
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 2 april 2014
Huvudsökande: Barbro Mattsson
Organisation: Svenska Pig AB
E-postadress: barbro.mattsson@svenskapig.se
Telefon: 0511-25274
Beviljade medel: 580 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fermentering har använts främst för att hygieniskt stabilisera enskilda foderråvaror. Under senare år har intresset väckts för fermenteringens positiva inverkan på grisars foderutbyte och hälsa. Kunskap om tillvägagångssätt i praktisk grisuppfödning är begränsad och risker för felinvesteringar är stor.
Resultaten i föreliggande studie visade att rent lysin riskerar att försvinna i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning. Medan däremot medförde styrd fermentering ingen förlust av rent lysin. Det var nödvändigt att regelbundet starta om den styrda fermenteringen i besättningarna på grund av fodervägran hos grisarna. För att få styrd fermentering att fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mjölksyraproducerande bakterier redan ympad foderråvara innan leverans till gård att rekommendera.
Stöpning av foder ökar smältbarheten av fosfor och bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med pH < 4,5.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fermentering av foderråvaror och foder till grisar

Inledning
Fermentering har hittills främst använts för att hygieniskt stabilisera foder eller enskilda foderråvaror. Under senare år har även intresset väckts för fermenteringens positiva inverkan på grisars foderutbyte och hälsa. Ett blötlagt foder som är väl fermenterat har probiotiska egenskaper och kan förhindra koliforma bakterier att växa i fodret. Försök med fermenterade foder och foderråvaror har utförts under varierande förutsättningar och resultaten har därför också varierat. Förbättrade foderutbyten har rapporterats främst från försök med fermenterad spannmål. Den bäst dokumenterade effekten med fermenterad spannmål är en ökad smältbarhet av fytatbunden fosfor.
Det finns producenter som tillämpar och har tillämpat tekniken i praktisk drift. Frågorna kring teknik, metodik och effekter är många, men eftersom kunskap saknas är svaren få. Frågorna rör främst temperaturer, tider, minimal restmängd vid påfyllning av fermentationstankar, rengöringsrutiner - hygien, aminosyraförstöring, kontinuerlig eller batch (omgångsvis) fermentering, omrörning etc.
I denna studie behandlades frågan om fritt lysin stannar intakt i samband med fermentering och vilken process som är säkrast. Dessutom görs en bedömning av vilka system som kan vara aktuella att utveckla i framtiden.

Inventering av olika system för fermentering
Blötlagda foderråvaror/foder kan vara fermenterade eller inte fermenterade. En fermenterad blandning har lagrats under en viss tid och en kemisk process (fermentation) har påbörjats.
• Tillsättsätts/ympas en mjölksyraproducerande bakteriekultur i den blötlagda blandningen för att påverka och styra produktionen av mjölksyra, benämns detta som styrd fermentering.
• Begreppet spontan fermentering innebär att den bakteriekultur som naturligt finns i ingående råvaror växer och påverkar foderblandningens syrasammansättning.
• Stöpning innebär att den blötlagde foderblandningen bara förvaras några timmar i foderanläggningen innan utfodring. Under den tiden hinner en viss enzymatisk påverkan av foderblandningen ske, till exempel aktiveras det i växter naturligt förekommande enzymet fytas som ökar smältbarheten av fosfor.

En inventering gjordes av gårdar i Sverige som fermenterade foder eller foderråvaror, totalt nio gårdar. Tre gårdar använde spontan fermentering. På två gårdar stöptes fodret några timmar innan utfodring. Fyra gårdar hade testat styrd fermentering. Tre av dessa har slutat. Den som fortfarande tillämpar styrd fermentering startade om processen ungefär var tredje vecka för att inte riskera fodervägran hos grisarna.
I besättningarna togs prover från olika tankar och vid olika tillfällen för följande parametrar och variation:
Vattenhalt (%) 69,8-79,9
Råprotein (%) 3,9-5,0
Enterobakterier (log cfu/g) <0,1-1,0
Laktobaciller (log cfu/g) 6,9-9
Jästsvampar (log cfu/g) 5,9-7
Mögelsvampar (log cfu/g) <2,0-2,3
pH 3,5-4,4
Mjölksyra (%) 1,7-2,1
Ättiksyra (%) 0,2-0,4
Etanol (%) 0,5-0,8
Propionsyra (%) <0,02
Smörsyra (%) <0,01
Provsvaren varierade mellan gårdar och inom gård mellan provtillfällen. Provtagningarna kunde inte visa på någon specifik parameter som beskrev smaklighet och kvalité. Det fanns två prover som var relativt lika i analysvärden. I det ena fallet ville grisarna äta fodret. I det andra fallet vägrade grisarna att äta fodret. Det finns alltså ytterligare parametrar än de undersökta som beskriver fodrets smaklighet och kvalité. I litteratur beskrivs att enterobakter bryter ner framför allt det rena lysinet till kadaverin som både luktar och smakar illa.
Ett väl fermenterat foder beskrivs i litteraturen innehålla >1,3 % mjölksyra, 0,1-0,2 % ättiksyra och helst <0,4 % etanol. Mycket etanol och ättiksyra är ett tecken på hög aktivitet av jästsvampar. Fodret bör ha ett pH <4,5 för att hindra tillväxt av koliforma bakterier.
Beroende på vilka foderråvaror som används medföljer olika typer av mikroorganismer som i sin tur inverkar på fermenteringsprocessen. Detta innebär att det är svårt, eller omöjligt att nå ett stabilt tillstånd med avseende på arter av mikroorganismer i fermenterade foder och foderråvaror. Vilket visades vid de provtagningar som gjordes i besättningarna. Förmodligen är alla blötfoderanläggningar unika med avseende på mikrobiell aktivitet och därmed även beträffande bl.a. syrasammansättning och eventuella förluster av rent lysin.

Sammanfattning
I denna studie visades att såväl kontinuerlig spontan fermentering som styrd omgångsvis fermentering för närvarande inte kan rekommenderas. Möjliga utvecklingsvägar för att få en effektiv, säker och stabil fermentering eller stöpning är genom styrd fermentering med en ympad foderråvara (t.ex. ympat potatisrestprodukt), eller stöpning/fermentering i en surgjord blöt foderråvara där pH är ca 4. Omgångsvis stöpning/fermentering ökar förutsättningarna att inga oönskade processer kan starta som påverkar fodrets smaklighet och kvalitet. Dessa utvecklingsvägar behöver dock följas upp ordentligt innan rekommendationer kan ges till svenska grisuppfödare.

• Risken är stor att rent lysin försvinner i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning.
• I denna studie medförde styrd fermentering inga förluster av rent lysin.
• Det var nödvändigt att regelbundet starta om den styrda fermenteringen i besättningarna, på grund av fodervägran hos grisarna.
• För att styrd fermentering ska kunna fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mjölksyraproducerande bakterier ympad foderråvara att rekommendera (t.ex. ympad potatisrestprodukt från livsmedeltillverkning).
• Stöpning av foder eller foderråvaror, för att öka smältbarheten av fosfor, bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med pH < 4,5.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress