Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Varför ökar inte livslängden hos svenska mjökkor?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130034
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 maj 2015
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Beviljade medel: 1 340 000 SEK

Syftet med studien var att identifiera faktorer på besättningsnivå med koppling till kors livslängd. Material för analyserna kom från kodatabasen, en specialutvecklad enkät samt från djupintervjuer med lantbrukare. Resultaten visade att den produktiva livslängden skiljer sig mycket mellan olika besättningar och påverkas av många olika faktorer. Till exempel visade det sig att det är viktigt att ha god uppsikt över tidig utslagning i en besättning, eftersom det har stor inverkan på livslängden och kan vara ett tecken på bristande djurvälfärd. Att ha god koll på sjukdomssymptom samt bra tillgång till bete verkar förlänga livslängden. Stora besättningar och framför allt besättningar som ökar i storlek bör vara särskilt uppmärksamma på andra faktorer så att inte livslängden blir lidande. När det gäller lantbrukarens förhållningssätt var det tydligt att livslängd behöver göras mycket mer synlig på besättningsnivå och att ”kvigmotning” kan vara en nyckelfaktor.

Svensk mjölkproduktion har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena och är fortfarande i förändring. Bland annat blir antalet besättningar färre, samtidigt som besättningsstorleken ökar, korna har en högre mjölkavkastning, fler kor hålls i lösdriftsystem och det blir allt vanligare med kor av Holsteinras. För att ha en mjölkproduktion som är långsiktigt hållbar krävs även hållbara mjölkkor, och det finns många skäl till att försöka få korna att bli kvar i besättningen länge. För lantbrukaren handlar det i första hand om ekonomi, då en längre tids mjölkproduktion krävs för att betala tillbaka den investering som gjorts för att få en kvigkalv till att bli en mjölkande ko. För konsumenten handlar kons livslängd i första hand om djurvälfärd, då det finns en uppfattning att en tidig utslagning avspeglar bristande hälsa och välfärd. För samhället handlar det om resursutnyttjande och miljöbelastning, eftersom en kort livslängd leder till låg produktivitet per insatt resurs.

Man känner till många faktorer som påverkar livslängden hos en ko och ett effektivt avelsarbete i Sverige har gjort att korna har en god potential för att ha lång livslängd. Trots detta har inte den faktiskta livslängden förbättrats under de senaste 10-15 åren utan ligger fortfarande kring c:a 60-61 månader.

För att kunna undersöka vilka faktorer som gör att vi inte har förbättrat livslängden, och därigenom förhoppningsvis komma på vad som kan göras, har vi utnyttjat information som finns registrerade genom den officiella kokontrollen, skickat ut en enkät till lantbrukare samt intervjuat lantbrukare om bakgrunden till att kor slås ut från besättningen.

Det var stor skillnad i livslängd mellan de besättningar som hade kvar korna längst och de som hade kvar dem kortast. De besättningsfaktorer som hade störts och tydligast effekt var a) besättningar med hög andel kor som slogs ut tidigt i laktationen hade kortare genomsnittlig livslängd; b) stora besättningar och framförallt besättningar som ökat mycket i storlek hade kortare livslängd; samt c) besättningar med låga avelsvärden för mjölkproduktion (mjölkindex) och låg genomsnittlig mjölkavkastning hade längre livslängd, men högt mjölkindex eller hög avkastning gav inte kortare livslängd än medelbesättningens.

Enkätundersökningen visade att besättningar som inte hade avgränsning vid foderbordet, hullbedömde kvigor och klövverkade ofta hade lägre chans att ha lång livslängd. Resultaten visade också att besättningar med stor betesyta per ko och som agerar (tar tempen) när kor visar sjukdomssymptom hade högre chans att ha lång livslängd.

Intervjuerna visade att lantbrukarna uppskattade att diskutera livslängden på sina kor. Det var uppenbart att de i stor utsträckning saknade möjligheten att föra en diskussion om detta med rådgivarna och att de även hade dåligt underlag för att göra det. Lantbrukarna hade också åsikter om vad som ligger bakom att livslängden inte ökar trots all kunskap om vad som kan bidra till en ökad livslängd. En viktig faktor verkar vara ”kvigmotning”, dvs. att en lantbrukare som har fullt i ladugården gör plats för en kviga som ska kalva genom slå ut en ko.

Våra resultat visar tydligt att det är inte enbart är fysiska eller biologiska faktorer som påverkar livslängden, utan den påverkas också av olika beslut vad gäller skötsel och driftsledning. En förbättrad rådgivning, med fokus på livslängd och utslagning, kan därför ha stor inverkan, liksom att ha god koll på tidig utslagning och sjukdomssymptom samt att ge bra tillgång till bete. Detta skulle kunna leda till en förlängd livslängd, bättre djurvälfärd och troligtvis även en ökad ekonomisk lönsamhet för lantbrukaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev