Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Varför ökar inte livslängden hos svenska mjökkor?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130034
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 maj 2015
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Beviljade medel: 1 340 000 SEK

Syftet med studien var att identifiera faktorer på besättningsnivå med koppling till kors livslängd. Material för analyserna kom från kodatabasen, en specialutvecklad enkät samt från djupintervjuer med lantbrukare. Resultaten visade att den produktiva livslängden skiljer sig mycket mellan olika besättningar och påverkas av många olika faktorer. Till exempel visade det sig att det är viktigt att ha god uppsikt över tidig utslagning i en besättning, eftersom det har stor inverkan på livslängden och kan vara ett tecken på bristande djurvälfärd. Att ha god koll på sjukdomssymptom samt bra tillgång till bete verkar förlänga livslängden. Stora besättningar och framför allt besättningar som ökar i storlek bör vara särskilt uppmärksamma på andra faktorer så att inte livslängden blir lidande. När det gäller lantbrukarens förhållningssätt var det tydligt att livslängd behöver göras mycket mer synlig på besättningsnivå och att ”kvigmotning” kan vara en nyckelfaktor.

Svensk mjölkproduktion har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena och är fortfarande i förändring. Bland annat blir antalet besättningar färre, samtidigt som besättningsstorleken ökar, korna har en högre mjölkavkastning, fler kor hålls i lösdriftsystem och det blir allt vanligare med kor av Holsteinras. För att ha en mjölkproduktion som är långsiktigt hållbar krävs även hållbara mjölkkor, och det finns många skäl till att försöka få korna att bli kvar i besättningen länge. För lantbrukaren handlar det i första hand om ekonomi, då en längre tids mjölkproduktion krävs för att betala tillbaka den investering som gjorts för att få en kvigkalv till att bli en mjölkande ko. För konsumenten handlar kons livslängd i första hand om djurvälfärd, då det finns en uppfattning att en tidig utslagning avspeglar bristande hälsa och välfärd. För samhället handlar det om resursutnyttjande och miljöbelastning, eftersom en kort livslängd leder till låg produktivitet per insatt resurs.

Man känner till många faktorer som påverkar livslängden hos en ko och ett effektivt avelsarbete i Sverige har gjort att korna har en god potential för att ha lång livslängd. Trots detta har inte den faktiskta livslängden förbättrats under de senaste 10-15 åren utan ligger fortfarande kring c:a 60-61 månader.

För att kunna undersöka vilka faktorer som gör att vi inte har förbättrat livslängden, och därigenom förhoppningsvis komma på vad som kan göras, har vi utnyttjat information som finns registrerade genom den officiella kokontrollen, skickat ut en enkät till lantbrukare samt intervjuat lantbrukare om bakgrunden till att kor slås ut från besättningen.

Det var stor skillnad i livslängd mellan de besättningar som hade kvar korna längst och de som hade kvar dem kortast. De besättningsfaktorer som hade störts och tydligast effekt var a) besättningar med hög andel kor som slogs ut tidigt i laktationen hade kortare genomsnittlig livslängd; b) stora besättningar och framförallt besättningar som ökat mycket i storlek hade kortare livslängd; samt c) besättningar med låga avelsvärden för mjölkproduktion (mjölkindex) och låg genomsnittlig mjölkavkastning hade längre livslängd, men högt mjölkindex eller hög avkastning gav inte kortare livslängd än medelbesättningens.

Enkätundersökningen visade att besättningar som inte hade avgränsning vid foderbordet, hullbedömde kvigor och klövverkade ofta hade lägre chans att ha lång livslängd. Resultaten visade också att besättningar med stor betesyta per ko och som agerar (tar tempen) när kor visar sjukdomssymptom hade högre chans att ha lång livslängd.

Intervjuerna visade att lantbrukarna uppskattade att diskutera livslängden på sina kor. Det var uppenbart att de i stor utsträckning saknade möjligheten att föra en diskussion om detta med rådgivarna och att de även hade dåligt underlag för att göra det. Lantbrukarna hade också åsikter om vad som ligger bakom att livslängden inte ökar trots all kunskap om vad som kan bidra till en ökad livslängd. En viktig faktor verkar vara ”kvigmotning”, dvs. att en lantbrukare som har fullt i ladugården gör plats för en kviga som ska kalva genom slå ut en ko.

Våra resultat visar tydligt att det är inte enbart är fysiska eller biologiska faktorer som påverkar livslängden, utan den påverkas också av olika beslut vad gäller skötsel och driftsledning. En förbättrad rådgivning, med fokus på livslängd och utslagning, kan därför ha stor inverkan, liksom att ha god koll på tidig utslagning och sjukdomssymptom samt att ge bra tillgång till bete. Detta skulle kunna leda till en förlängd livslängd, bättre djurvälfärd och troligtvis även en ökad ekonomisk lönsamhet för lantbrukaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress