Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Varför ökar inte livslängden hos svenska mjökkor?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130034
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 maj 2015
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Beviljade medel: 1 340 000 SEK

Syftet med studien var att identifiera faktorer på besättningsnivå med koppling till kors livslängd. Material för analyserna kom från kodatabasen, en specialutvecklad enkät samt från djupintervjuer med lantbrukare. Resultaten visade att den produktiva livslängden skiljer sig mycket mellan olika besättningar och påverkas av många olika faktorer. Till exempel visade det sig att det är viktigt att ha god uppsikt över tidig utslagning i en besättning, eftersom det har stor inverkan på livslängden och kan vara ett tecken på bristande djurvälfärd. Att ha god koll på sjukdomssymptom samt bra tillgång till bete verkar förlänga livslängden. Stora besättningar och framför allt besättningar som ökar i storlek bör vara särskilt uppmärksamma på andra faktorer så att inte livslängden blir lidande. När det gäller lantbrukarens förhållningssätt var det tydligt att livslängd behöver göras mycket mer synlig på besättningsnivå och att ”kvigmotning” kan vara en nyckelfaktor.

Svensk mjölkproduktion har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena och är fortfarande i förändring. Bland annat blir antalet besättningar färre, samtidigt som besättningsstorleken ökar, korna har en högre mjölkavkastning, fler kor hålls i lösdriftsystem och det blir allt vanligare med kor av Holsteinras. För att ha en mjölkproduktion som är långsiktigt hållbar krävs även hållbara mjölkkor, och det finns många skäl till att försöka få korna att bli kvar i besättningen länge. För lantbrukaren handlar det i första hand om ekonomi, då en längre tids mjölkproduktion krävs för att betala tillbaka den investering som gjorts för att få en kvigkalv till att bli en mjölkande ko. För konsumenten handlar kons livslängd i första hand om djurvälfärd, då det finns en uppfattning att en tidig utslagning avspeglar bristande hälsa och välfärd. För samhället handlar det om resursutnyttjande och miljöbelastning, eftersom en kort livslängd leder till låg produktivitet per insatt resurs.

Man känner till många faktorer som påverkar livslängden hos en ko och ett effektivt avelsarbete i Sverige har gjort att korna har en god potential för att ha lång livslängd. Trots detta har inte den faktiskta livslängden förbättrats under de senaste 10-15 åren utan ligger fortfarande kring c:a 60-61 månader.

För att kunna undersöka vilka faktorer som gör att vi inte har förbättrat livslängden, och därigenom förhoppningsvis komma på vad som kan göras, har vi utnyttjat information som finns registrerade genom den officiella kokontrollen, skickat ut en enkät till lantbrukare samt intervjuat lantbrukare om bakgrunden till att kor slås ut från besättningen.

Det var stor skillnad i livslängd mellan de besättningar som hade kvar korna längst och de som hade kvar dem kortast. De besättningsfaktorer som hade störts och tydligast effekt var a) besättningar med hög andel kor som slogs ut tidigt i laktationen hade kortare genomsnittlig livslängd; b) stora besättningar och framförallt besättningar som ökat mycket i storlek hade kortare livslängd; samt c) besättningar med låga avelsvärden för mjölkproduktion (mjölkindex) och låg genomsnittlig mjölkavkastning hade längre livslängd, men högt mjölkindex eller hög avkastning gav inte kortare livslängd än medelbesättningens.

Enkätundersökningen visade att besättningar som inte hade avgränsning vid foderbordet, hullbedömde kvigor och klövverkade ofta hade lägre chans att ha lång livslängd. Resultaten visade också att besättningar med stor betesyta per ko och som agerar (tar tempen) när kor visar sjukdomssymptom hade högre chans att ha lång livslängd.

Intervjuerna visade att lantbrukarna uppskattade att diskutera livslängden på sina kor. Det var uppenbart att de i stor utsträckning saknade möjligheten att föra en diskussion om detta med rådgivarna och att de även hade dåligt underlag för att göra det. Lantbrukarna hade också åsikter om vad som ligger bakom att livslängden inte ökar trots all kunskap om vad som kan bidra till en ökad livslängd. En viktig faktor verkar vara ”kvigmotning”, dvs. att en lantbrukare som har fullt i ladugården gör plats för en kviga som ska kalva genom slå ut en ko.

Våra resultat visar tydligt att det är inte enbart är fysiska eller biologiska faktorer som påverkar livslängden, utan den påverkas också av olika beslut vad gäller skötsel och driftsledning. En förbättrad rådgivning, med fokus på livslängd och utslagning, kan därför ha stor inverkan, liksom att ha god koll på tidig utslagning och sjukdomssymptom samt att ge bra tillgång till bete. Detta skulle kunna leda till en förlängd livslängd, bättre djurvälfärd och troligtvis även en ökad ekonomisk lönsamhet för lantbrukaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev