Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Varför ökar inte livslängden hos svenska mjökkor?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130034
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 maj 2015
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Beviljade medel: 1 340 000 SEK

Syftet med studien var att identifiera faktorer på besättningsnivå med koppling till kors livslängd. Material för analyserna kom från kodatabasen, en specialutvecklad enkät samt från djupintervjuer med lantbrukare. Resultaten visade att den produktiva livslängden skiljer sig mycket mellan olika besättningar och påverkas av många olika faktorer. Till exempel visade det sig att det är viktigt att ha god uppsikt över tidig utslagning i en besättning, eftersom det har stor inverkan på livslängden och kan vara ett tecken på bristande djurvälfärd. Att ha god koll på sjukdomssymptom samt bra tillgång till bete verkar förlänga livslängden. Stora besättningar och framför allt besättningar som ökar i storlek bör vara särskilt uppmärksamma på andra faktorer så att inte livslängden blir lidande. När det gäller lantbrukarens förhållningssätt var det tydligt att livslängd behöver göras mycket mer synlig på besättningsnivå och att ”kvigmotning” kan vara en nyckelfaktor.

Svensk mjölkproduktion har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena och är fortfarande i förändring. Bland annat blir antalet besättningar färre, samtidigt som besättningsstorleken ökar, korna har en högre mjölkavkastning, fler kor hålls i lösdriftsystem och det blir allt vanligare med kor av Holsteinras. För att ha en mjölkproduktion som är långsiktigt hållbar krävs även hållbara mjölkkor, och det finns många skäl till att försöka få korna att bli kvar i besättningen länge. För lantbrukaren handlar det i första hand om ekonomi, då en längre tids mjölkproduktion krävs för att betala tillbaka den investering som gjorts för att få en kvigkalv till att bli en mjölkande ko. För konsumenten handlar kons livslängd i första hand om djurvälfärd, då det finns en uppfattning att en tidig utslagning avspeglar bristande hälsa och välfärd. För samhället handlar det om resursutnyttjande och miljöbelastning, eftersom en kort livslängd leder till låg produktivitet per insatt resurs.

Man känner till många faktorer som påverkar livslängden hos en ko och ett effektivt avelsarbete i Sverige har gjort att korna har en god potential för att ha lång livslängd. Trots detta har inte den faktiskta livslängden förbättrats under de senaste 10-15 åren utan ligger fortfarande kring c:a 60-61 månader.

För att kunna undersöka vilka faktorer som gör att vi inte har förbättrat livslängden, och därigenom förhoppningsvis komma på vad som kan göras, har vi utnyttjat information som finns registrerade genom den officiella kokontrollen, skickat ut en enkät till lantbrukare samt intervjuat lantbrukare om bakgrunden till att kor slås ut från besättningen.

Det var stor skillnad i livslängd mellan de besättningar som hade kvar korna längst och de som hade kvar dem kortast. De besättningsfaktorer som hade störts och tydligast effekt var a) besättningar med hög andel kor som slogs ut tidigt i laktationen hade kortare genomsnittlig livslängd; b) stora besättningar och framförallt besättningar som ökat mycket i storlek hade kortare livslängd; samt c) besättningar med låga avelsvärden för mjölkproduktion (mjölkindex) och låg genomsnittlig mjölkavkastning hade längre livslängd, men högt mjölkindex eller hög avkastning gav inte kortare livslängd än medelbesättningens.

Enkätundersökningen visade att besättningar som inte hade avgränsning vid foderbordet, hullbedömde kvigor och klövverkade ofta hade lägre chans att ha lång livslängd. Resultaten visade också att besättningar med stor betesyta per ko och som agerar (tar tempen) när kor visar sjukdomssymptom hade högre chans att ha lång livslängd.

Intervjuerna visade att lantbrukarna uppskattade att diskutera livslängden på sina kor. Det var uppenbart att de i stor utsträckning saknade möjligheten att föra en diskussion om detta med rådgivarna och att de även hade dåligt underlag för att göra det. Lantbrukarna hade också åsikter om vad som ligger bakom att livslängden inte ökar trots all kunskap om vad som kan bidra till en ökad livslängd. En viktig faktor verkar vara ”kvigmotning”, dvs. att en lantbrukare som har fullt i ladugården gör plats för en kviga som ska kalva genom slå ut en ko.

Våra resultat visar tydligt att det är inte enbart är fysiska eller biologiska faktorer som påverkar livslängden, utan den påverkas också av olika beslut vad gäller skötsel och driftsledning. En förbättrad rådgivning, med fokus på livslängd och utslagning, kan därför ha stor inverkan, liksom att ha god koll på tidig utslagning och sjukdomssymptom samt att ge bra tillgång till bete. Detta skulle kunna leda till en förlängd livslängd, bättre djurvälfärd och troligtvis även en ökad ekonomisk lönsamhet för lantbrukaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev