Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst

Status: Avslutat
Projektnummer: H0842022
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 april 2015
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 180 000 SEK

Resultaten i projektet visade på mindre andel angripen potatis i leden där det genomförts jordbearbetning tillsammans med sådd av vårspannmål, bara sådd av vårspannmål, träda eller en växtföljd med ärtor och våroljeväxter kombinerat med flera jordbearbetningstillfällen. Ledet med fånggröda skiljde sig signifikant från övriga led med högre mängd larvskador. Sammanslaget tyder det på att fånggröda har gjort att larverna har överlevt vilket stämmer med tidigare erfarenhet. En växtföljd med fånggröda kan alltså leda till mer larvskador i potatis. Metoderna med att gräva efter larver eller att placera ut spannmål som lockbete fungerade inte i detta projekt. Den bästa metoden som nu finns för att bestämma arten i Sverige är att arbeta med feromonfällor, som också har prövats på flera platser i Sverige.
Feromonfällor svarar på vilken art av knäppare som finns samt mängden skalbaggar men den metoden går ej att relatera till mängden larver eller mängden skador i potatisen.

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst

Knäpparlarvers angrepp i potatis har de senaste åren ökat i omfattning vilket kan bero på hur växtföljden ser ut samt hur jordbearbetningen genomförs.

Resultatet i detta projekt tyder på att fånggröda har gjort att larverna har överlevt i växtföljden vilket stämmer med tidigare erfarenhet. Det finns en tendens till att ökad jordbearbetning tillsammans med en intensivare växtföljd minskar antalet larver där träda har legat länge. Feromonfällor som användes för att bestämma arten är ett bra hjälpmedel för att uppskatta hur populär platsen är för inflygning av skalbaggarna men kan inte svara på hur stor larvpopulationen är.

Flera förklaringar kan ha lett till ökade problem med knäpparlarvskador. Handeln har mycket hårdare krav på utseenderelaterade kvalitetsproblem än tidigare. Det enda verksamma preparatet Volaton försvann från marknaden 2003. Sett på de sista 20 åren har potatisväxtföljden blivit mer och mer ensidig med två års spannmål, EU-träda och potatis. Spannmål med sådd på våren samt höstsäd passar för skalbaggarna att lägga ägg i. Även EU-trädorna med kvickrot och gräs är lämpliga äggläggningsplatser. En annan förändring är också att fånggröda har införts i växtföljden vilket leder till att ingen stubbearbetning efter skörd kan genomföras. På sensommaren och tidig höst omvandlar sig larverna till puppa och ligger i förpuppningsceller 5-30 cm under jordytan. Efter någon månad blir de insekter och om inget stör dem stannar de här över vintern. Vid jordbearbetning på sensommaren störs larv/puppa/insekt och kan då medföra större dödlighet. En förändring i potatisväxtföljden med andra grödor och ingen träda skulle göra dessa fält mindre lämpliga äggläggningsplatser och därför minskar man larvpopulationen. Larverna överlever också sämre om det inte finns något gräs för dem att äta.

För att ge svar på hur jordbearbetning på sensommaren, alternativa växtföljder samt fånggröda och träda påverkar larvpopulationen under en växtföljd, genomfördes fältförsök med provtagning av potatis efter 4 år.

Slutsats och råd till näringen
Både jordbearbetning och varierad växtföljd minskade antalet larver men i detta försök såg man inga skillnader mellan att bara ha spannmål och att ha spannmål med kraftig jordbearbetning. Växtföljden med både vårraps och ärtor skiljde sig inte från den med bara spannmål. För att utreda frågan vidare behövs fortsatta försök där man renodlar frågan så att man antingen tittar på jordbearbetning eller växtföljd.
För att undvika problem med knäppare bör potatisodlare vara försiktiga med att odla fånggröda av gräs samt att hålla fritt från kvickrot i växtföljden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress