Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst

Resultaten i projektet visade på mindre andel angripen potatis i leden där det genomförts jordbearbetning tillsammans med sådd av vårspannmål, bara sådd av vårspannmål, träda eller en växtföljd med ärtor och våroljeväxter kombinerat med flera jordbearbetningstillfällen. Ledet med fånggröda skiljde sig signifikant från övriga led med högre mängd larvskador. Sammanslaget tyder det på att fånggröda har gjort att larverna har överlevt vilket stämmer med tidigare erfarenhet. En växtföljd med fånggröda kan alltså leda till mer larvskador i potatis. Metoderna med att gräva efter larver eller att placera ut spannmål som lockbete fungerade inte i detta projekt. Den bästa metoden som nu finns för att bestämma arten i Sverige är att arbeta med feromonfällor, som också har prövats på flera platser i Sverige.
Feromonfällor svarar på vilken art av knäppare som finns samt mängden skalbaggar men den metoden går ej att relatera till mängden larver eller mängden skador i potatisen.

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst

Knäpparlarvers angrepp i potatis har de senaste åren ökat i omfattning vilket kan bero på hur växtföljden ser ut samt hur jordbearbetningen genomförs.

Resultatet i detta projekt tyder på att fånggröda har gjort att larverna har överlevt i växtföljden vilket stämmer med tidigare erfarenhet. Det finns en tendens till att ökad jordbearbetning tillsammans med en intensivare växtföljd minskar antalet larver där träda har legat länge. Feromonfällor som användes för att bestämma arten är ett bra hjälpmedel för att uppskatta hur populär platsen är för inflygning av skalbaggarna men kan inte svara på hur stor larvpopulationen är.

Flera förklaringar kan ha lett till ökade problem med knäpparlarvskador. Handeln har mycket hårdare krav på utseenderelaterade kvalitetsproblem än tidigare. Det enda verksamma preparatet Volaton försvann från marknaden 2003. Sett på de sista 20 åren har potatisväxtföljden blivit mer och mer ensidig med två års spannmål, EU-träda och potatis. Spannmål med sådd på våren samt höstsäd passar för skalbaggarna att lägga ägg i. Även EU-trädorna med kvickrot och gräs är lämpliga äggläggningsplatser. En annan förändring är också att fånggröda har införts i växtföljden vilket leder till att ingen stubbearbetning efter skörd kan genomföras. På sensommaren och tidig höst omvandlar sig larverna till puppa och ligger i förpuppningsceller 5-30 cm under jordytan. Efter någon månad blir de insekter och om inget stör dem stannar de här över vintern. Vid jordbearbetning på sensommaren störs larv/puppa/insekt och kan då medföra större dödlighet. En förändring i potatisväxtföljden med andra grödor och ingen träda skulle göra dessa fält mindre lämpliga äggläggningsplatser och därför minskar man larvpopulationen. Larverna överlever också sämre om det inte finns något gräs för dem att äta.

För att ge svar på hur jordbearbetning på sensommaren, alternativa växtföljder samt fånggröda och träda påverkar larvpopulationen under en växtföljd, genomfördes fältförsök med provtagning av potatis efter 4 år.

Slutsats och råd till näringen
Både jordbearbetning och varierad växtföljd minskade antalet larver men i detta försök såg man inga skillnader mellan att bara ha spannmål och att ha spannmål med kraftig jordbearbetning. Växtföljden med både vårraps och ärtor skiljde sig inte från den med bara spannmål. För att utreda frågan vidare behövs fortsatta försök där man renodlar frågan så att man antingen tittar på jordbearbetning eller växtföljd.
För att undvika problem med knäppare bör potatisodlare vara försiktiga med att odla fånggröda av gräs samt att hålla fritt från kvickrot i växtföljden.