Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst

Status: Avslutat
Projektnummer: H0842022
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 april 2015
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 180 000 SEK

Resultaten i projektet visade på mindre andel angripen potatis i leden där det genomförts jordbearbetning tillsammans med sådd av vårspannmål, bara sådd av vårspannmål, träda eller en växtföljd med ärtor och våroljeväxter kombinerat med flera jordbearbetningstillfällen. Ledet med fånggröda skiljde sig signifikant från övriga led med högre mängd larvskador. Sammanslaget tyder det på att fånggröda har gjort att larverna har överlevt vilket stämmer med tidigare erfarenhet. En växtföljd med fånggröda kan alltså leda till mer larvskador i potatis. Metoderna med att gräva efter larver eller att placera ut spannmål som lockbete fungerade inte i detta projekt. Den bästa metoden som nu finns för att bestämma arten i Sverige är att arbeta med feromonfällor, som också har prövats på flera platser i Sverige.
Feromonfällor svarar på vilken art av knäppare som finns samt mängden skalbaggar men den metoden går ej att relatera till mängden larver eller mängden skador i potatisen.

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst

Knäpparlarvers angrepp i potatis har de senaste åren ökat i omfattning vilket kan bero på hur växtföljden ser ut samt hur jordbearbetningen genomförs.

Resultatet i detta projekt tyder på att fånggröda har gjort att larverna har överlevt i växtföljden vilket stämmer med tidigare erfarenhet. Det finns en tendens till att ökad jordbearbetning tillsammans med en intensivare växtföljd minskar antalet larver där träda har legat länge. Feromonfällor som användes för att bestämma arten är ett bra hjälpmedel för att uppskatta hur populär platsen är för inflygning av skalbaggarna men kan inte svara på hur stor larvpopulationen är.

Flera förklaringar kan ha lett till ökade problem med knäpparlarvskador. Handeln har mycket hårdare krav på utseenderelaterade kvalitetsproblem än tidigare. Det enda verksamma preparatet Volaton försvann från marknaden 2003. Sett på de sista 20 åren har potatisväxtföljden blivit mer och mer ensidig med två års spannmål, EU-träda och potatis. Spannmål med sådd på våren samt höstsäd passar för skalbaggarna att lägga ägg i. Även EU-trädorna med kvickrot och gräs är lämpliga äggläggningsplatser. En annan förändring är också att fånggröda har införts i växtföljden vilket leder till att ingen stubbearbetning efter skörd kan genomföras. På sensommaren och tidig höst omvandlar sig larverna till puppa och ligger i förpuppningsceller 5-30 cm under jordytan. Efter någon månad blir de insekter och om inget stör dem stannar de här över vintern. Vid jordbearbetning på sensommaren störs larv/puppa/insekt och kan då medföra större dödlighet. En förändring i potatisväxtföljden med andra grödor och ingen träda skulle göra dessa fält mindre lämpliga äggläggningsplatser och därför minskar man larvpopulationen. Larverna överlever också sämre om det inte finns något gräs för dem att äta.

För att ge svar på hur jordbearbetning på sensommaren, alternativa växtföljder samt fånggröda och träda påverkar larvpopulationen under en växtföljd, genomfördes fältförsök med provtagning av potatis efter 4 år.

Slutsats och råd till näringen
Både jordbearbetning och varierad växtföljd minskade antalet larver men i detta försök såg man inga skillnader mellan att bara ha spannmål och att ha spannmål med kraftig jordbearbetning. Växtföljden med både vårraps och ärtor skiljde sig inte från den med bara spannmål. För att utreda frågan vidare behövs fortsatta försök där man renodlar frågan så att man antingen tittar på jordbearbetning eller växtföljd.
För att undvika problem med knäppare bör potatisodlare vara försiktiga med att odla fånggröda av gräs samt att hålla fritt från kvickrot i växtföljden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress