Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930019
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 14 februari 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som ger låga utsläpp av klimatgaser. I studien mättes utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året. Vi studerade också effekten av att ha tak på lager med rötad gödsel. Resultaten visar att det finns risk för höga emissioner av metan från lager under sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Taket minskade metanemissionerna, men kunde istället ge lustgasemissioner. Rekommendationer för att reducera metanemissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt minskar också kylning och syratillsats metanbildningen i lager.
Vid gödselgivor om 25 ton/ha var lustgasemissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som medför låga utsläpp av såväl klimatgaser som ammoniak. Projektets delmål har varit att:
-Kvantifiera utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året.
-Bestämma effekten av täckning av rötrestlager på emissioner av växthusgaser vid vinter respektive sommarlagring.

Resultat
Vid lagring av orötad och rötad gödsel var emissionerna av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) betydligt högre under sommaren än under vintern. Under sommaren var CH4 ca tre gånger så höga per m3 från den rötade gödseln jämfört med den orötade gödseln, medan emissionerna under vintern var obetydliga från den rötade gödseln och något högre från den orötade gödseln. Tak på lager med rötad gödsel minskade under sommaren CH4 emissionerna, men innebar istället en del N2O emissioner, vilket omräknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) tog ut varandra. På vintern då emissionerna genomgående var låga hade täckningen ingen effekt på avgången av växthusgaserna CH4 och N2O. Emissionerna av N2O från fält var måttlig efter gödsling med orötad eller rötad gödsel på hösten och mycket låga på våren. För båda tillfällena var emissionsfaktorn för N2O högst för orötad gödsel, och för våren var skillnaden signifikant.

Metod
Emissioner av CH4 och N2O mättes vid lagring av orötad respektive rötad nötflytgödsel utomhus under sommarförhållanden (27 maj – 25 augusti 2010) och vinterförhållanden (16 december 2010 – 30 mars 2011). Försöket genomfördes vid JTI:s pilotanläggning, Ultuna, och bestod av nio behållare à 3 m3 halvvägs nedgrävda under marknivå som medger att förhållandena liknar de vid lagring i fullskala.
Tre led studerades under sommar- respektive vinterförhållanden, nämligen orötad nötflytgödsel utan täckning, rötad nötflytgödsel utan täckning och rötad gödsel täckt med plasttak ca 5 cm ovanför gödselytan.
Spridningsförsöken utfördes på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker utanför Märsta på en något mullhaltig lättlera med 2,4 % mullhalt. Efter omrörning av gödseln och provtagning bandspreds orötad gödsel (G) och rötad gödsel (RG) med en giva på 25 ton per ha i smårutor (12 m x 2 m). Det sommarlagrade materialet spreds före sådd av höstvete (28 september 2010) och det vinterlagrade materialet spreds före sådd av vårkorn (4 maj 2011). Mätning av växthusgaser skedde både från lager och i fält med s.k. slutna kammare och pågick för lagring minst tre månader efter fyllning och för spridning ca två månader efter spridning vid 7-10 tillfällen.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammanfattningsvis är riskerna för höga emissioner av CH4 från lager störst på sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Rekommendationer för att reducera CH4 emissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt kan åtgärder som kylning och syratillsats minskar bildningen av CH4 i lager. Vid rekommenderade gödselgivor om 25 ton/ha var N2O emissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för båda tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.
Det finns behov av att ytterligare studera CH4 emissioner från rötad gödsel för att se hur gödselslag, utrötningsgrad och uppehållstider påverkar emissionerna från lager under sommaren, både i kontrollerad pilotskala och i gårdslager. Det är också angeläget att klargöra under vilka förhållanden i gödselytan som är kritiska för att det ska bildas N2O och hur stor risken är för detta i gårdslager av orötad eller rötad gödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev