Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930019
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 14 februari 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som ger låga utsläpp av klimatgaser. I studien mättes utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året. Vi studerade också effekten av att ha tak på lager med rötad gödsel. Resultaten visar att det finns risk för höga emissioner av metan från lager under sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Taket minskade metanemissionerna, men kunde istället ge lustgasemissioner. Rekommendationer för att reducera metanemissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt minskar också kylning och syratillsats metanbildningen i lager.
Vid gödselgivor om 25 ton/ha var lustgasemissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som medför låga utsläpp av såväl klimatgaser som ammoniak. Projektets delmål har varit att:
-Kvantifiera utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året.
-Bestämma effekten av täckning av rötrestlager på emissioner av växthusgaser vid vinter respektive sommarlagring.

Resultat
Vid lagring av orötad och rötad gödsel var emissionerna av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) betydligt högre under sommaren än under vintern. Under sommaren var CH4 ca tre gånger så höga per m3 från den rötade gödseln jämfört med den orötade gödseln, medan emissionerna under vintern var obetydliga från den rötade gödseln och något högre från den orötade gödseln. Tak på lager med rötad gödsel minskade under sommaren CH4 emissionerna, men innebar istället en del N2O emissioner, vilket omräknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) tog ut varandra. På vintern då emissionerna genomgående var låga hade täckningen ingen effekt på avgången av växthusgaserna CH4 och N2O. Emissionerna av N2O från fält var måttlig efter gödsling med orötad eller rötad gödsel på hösten och mycket låga på våren. För båda tillfällena var emissionsfaktorn för N2O högst för orötad gödsel, och för våren var skillnaden signifikant.

Metod
Emissioner av CH4 och N2O mättes vid lagring av orötad respektive rötad nötflytgödsel utomhus under sommarförhållanden (27 maj – 25 augusti 2010) och vinterförhållanden (16 december 2010 – 30 mars 2011). Försöket genomfördes vid JTI:s pilotanläggning, Ultuna, och bestod av nio behållare à 3 m3 halvvägs nedgrävda under marknivå som medger att förhållandena liknar de vid lagring i fullskala.
Tre led studerades under sommar- respektive vinterförhållanden, nämligen orötad nötflytgödsel utan täckning, rötad nötflytgödsel utan täckning och rötad gödsel täckt med plasttak ca 5 cm ovanför gödselytan.
Spridningsförsöken utfördes på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker utanför Märsta på en något mullhaltig lättlera med 2,4 % mullhalt. Efter omrörning av gödseln och provtagning bandspreds orötad gödsel (G) och rötad gödsel (RG) med en giva på 25 ton per ha i smårutor (12 m x 2 m). Det sommarlagrade materialet spreds före sådd av höstvete (28 september 2010) och det vinterlagrade materialet spreds före sådd av vårkorn (4 maj 2011). Mätning av växthusgaser skedde både från lager och i fält med s.k. slutna kammare och pågick för lagring minst tre månader efter fyllning och för spridning ca två månader efter spridning vid 7-10 tillfällen.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammanfattningsvis är riskerna för höga emissioner av CH4 från lager störst på sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Rekommendationer för att reducera CH4 emissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt kan åtgärder som kylning och syratillsats minskar bildningen av CH4 i lager. Vid rekommenderade gödselgivor om 25 ton/ha var N2O emissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för båda tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.
Det finns behov av att ytterligare studera CH4 emissioner från rötad gödsel för att se hur gödselslag, utrötningsgrad och uppehållstider påverkar emissionerna från lager under sommaren, både i kontrollerad pilotskala och i gårdslager. Det är också angeläget att klargöra under vilka förhållanden i gödselytan som är kritiska för att det ska bildas N2O och hur stor risken är för detta i gårdslager av orötad eller rötad gödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev