Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | O-18-20-165 |
Kategori: | Focus area | Food & feed |
Branschområden: | Växtodling |
Ansökningsår: | 2018 |
Datum för slutrapport: | 30 juni 2022 |
Huvudsökande: | Ola Lundin |
Organisation: | Ola Lundin |
E-postadress: | ola.lundin@slu.se |
Telefon: | 018-673402 |
Medsökande: | Albin Gunnarson |
Medsökande: | Riccardo Bommarco |
Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost sensitive legumes can reduce slug and flea beetle damage. We will further test how slugs can be suppressed and their natural enemies (carabid beetles) enhanced in winter oilseed rape established with no- or low-till methods. The long term population development of cabbage stem flea beetles, its drivers and management options will be analyzed using an already digitized extensive database (1969-2018, 2889 winter oilseed rape fields). With a combination of field observations and experiments, laboratory studies, and analyses of extant data, our overall aim is to promote crop protection when establishing winter oilseed rape by developing effective integrated pest management options.
Otillräckligt växtskydd är en allt viktigare faktor som begränsar produktionen i lantbruket. Skador av sniglar och rapsjordloppor i höstraps är viktiga exempel på ökande växtskyddsproblem i Sverige. Vi kommer undersöka om samodling av höstraps med frostkänsliga baljväxter kan minska skadorna av sniglar och rapsjordloppor. Vi kommer även att utvärdera hur etablering av höstraps med reducerad bearbetning eller direktsådd kan utformas så sniglarna kontrolleras och deras naturliga fiender (jordlöpare) gynnas. Vad som styr rapsjordloppornas populationsutveckling över tid och hur de påverkas av odlingsfaktorer och klimat kommer undersökas med en sedan tidigare digitaliserad omfattande databas (1969-2018, 2889 höstrapsfält). Genom en kombination av observationer och experiment i fält, laboratoriestudier samt analyser av befintlig data, är vår övergripande målsättning att utveckla effektiva motåtgärder mot sniglar och rapsjordloppor som bidrar till säkrare etablering av höstraps i Sverige.
Sniglar och rapsjordloppa är viktiga skadegörare i höstraps. Syftet med detta projekt var att utvärdera om samodling med baljväxter kan skydda höstraps mot angrepp, utforska hur jordbearbetning kan utformas för att motverka snigelskador och främja naturliga fiender (jordlöpare) och analysera rapsjordloppans långsiktiga populationsdynamik. Samodling av höstraps med baljväxter minskade skador av rapsjordloppa. Jordlöparnas förekomst minskade i fält med plöjning, men endast tillfälligt. Förekomsten av sniglar och snigelskador på rapsplantorna var för låg för att kunna bedöma skillnader mellan jordbearbetningsmetoderna. Rapsjordloppan hade en cyklisk populationsutveckling med en period på 8 år. Samodling kan användas för att kontrollera rapsjordloppa och jordbearbetning för att motverka sniglar utan långsiktiga negativa effekter på jordlöpare. Eftersom rapsjordloppans förekomst går att förutspå, kan skadedjurshanteringen anpassas till det förväntade skadedjurstrycket.
Sniglar (främst åkersnigel, Deroceras reticulatum) och rapsjordloppa (Psylliodes chrysocephala) är viktiga skadedjur som skadar höstraps i etableringsfasen. Det behövs effektiva och miljövänliga växtskyddsstrategier för dessa skadegörare. Syftet med detta projekt var att (1) utvärdera om samodling med baljväxter kan skydda höstraps mot skador av sniglar och rapsjordloppor (2) utforska hur jordbearbetning kan utföras för att motverka snigelskador och samtidigt främja naturliga fiender och (3) analysera rapsjordloppans långsiktiga populationsutveckling. Samodling av höstraps med baljväxter utvärderades i ett växthusförsök och ett fältförsök i södra Sverige. Sniglar och deras huvudsakliga naturliga fiender, jordlöpare, studerades i 30 fält med olika jordbearbetning under två säsonger i Västergötland, och rapsjordloppans långsiktiga populationsdynamik undersöktes genom att analysera prover insamlade från mer än 3000 fält under femtio år i Skåne. Samodling av höstraps med baljväxter minskade skador och förekomst av rapsjordloppa. För sniglar minskade skadorna på höstraps i växthusförsöket vid samodling med våråkerböna, medan ingen av de testade baljväxterna påverkade skadan i fält. Jordlöparnas förekomst och artrikedom minskade i fält med plöjning efter jordbearbetningstillfället, men återhämtade sig sedan till nästa säsong till de nivåer som mättes i fält med reducerad bearbetning eller direktsådd. Jordlöparna åt sniglar men i begränsad utsträckning, kanske på grund av låg snigelförekomst. Förekomsten av sniglar och snigelskador på groddplantorna var för låg i höstrapsfälten för att kunna bedöma skillnader mellan jordbearbetningsmetoderna. Förekomsten av sniglar skilde sig inte mellan jordbearbetningsmetoderna under den följande säsongen, då sniglarnas förekomst åter hade ökat till nivåer där skillnaderna kunde utvärderas mellan behandlingarna. Rapsjordloppan hade en stark och regelbunden cyklisk populationsutveckling med återkommande toppar vart åttonde år. Vårt projekt visar att samodling med baljväxter kan användas som en strategi för att kontrollera rapsjordloppa och att jordbearbetning kan användas som en strategi för att motverka sniglar utan långsiktiga negativa effekter på jordlöpare. Rapsjordloppans förekomst kan också prognosticeras eftersom den följer ett regelbundet mönster. Detta innebär att växtskyddet kan skräddarsys till det förväntade skadedjurstrycket, till exempel genom att använda frön betade med insektsmedel eller minska arealen höstraps under år med höga förväntade förekomst av rapsjordloppa.
Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …
Läs merProjektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …
Läs merProjektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …
Läs merProjektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …
Läs merProjektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …
Läs mer