Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växtstyrning och retardering av prydnadsväxter i växthus med hjälp av avancerad ljusstyrning

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156022
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 3 juni 2015
Huvudsökande: Karl-Johan Bergstrand
Organisation: SLU
E-postadress: Karl-Johan.Bergstrand@ltj.slu.se
Telefon: 040-415343
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

Avsikten med projektet var att utveckla metoder för att begränsa sträckningstillväxten hos kruk- och utplanteringsväxter med hjälp av ljuset. Tillskottsljus (smalspektrumljus från LED-ljuskällor) gavs före, under och efter den naturliga fotoperioden. Dessutom provades tillskott av ljus inuti bladverket. Växtslag som Calibrachoa, Tagetes, Margerit, Julstjärna, Krysanthemum m.fl. användes i försöken. Genom erfarenheter från en serie försök kunde en modell tas fram där en period på 8 h naturligt ljus, kompletterat med 660 nm rött ljus, var basen samt kompletterat dagförlängning 2 h före med rött (620 nm) ljus och 2 h efter med grönt (525 nm) ljus efter för att uppnå totalt 12 h fotoperiod. Modellen provades på utplaneringsväxter och visade sig vara lika effektiv som traditionell kemisk tillväxtreglering när det gäller plantornas kompakthet. Däremot försenades blomningen hos något växtslag.

Styr tillväxten med hjälp av ljuset!
Tidigare har odlarens möjligheter att styra ljuset i växthuset ofta inskränkt sig till skuggning med skuggväv eller skuggfärg, samt tillskott av ljus genom ett belysningssystem som reglerats genom till/från. På senare år har dock möjligheterna att styra ljuset utökats. Mörkläggningsvävar finns allt oftare installerade. Dessutom finns det numera möjlighet att påverkar kvaliteten hos tillskottsljuset genom att använda ljuskällor baserade på LED-teknik. Sammantaget innebär detta helt nya möjligheter att styra växternas tillväxt med hjälp av ljuset, för att på så sätt kunna reducera eller eliminera användningen av kemiska tillväxtregulatorer. Tidigare försök har visat att användning av korta fotoperioder (6-8 h) är användbart för att reducera sträckningstillväxten i utplanteringsväxter. Genom att ge en period på tre veckor med kort fotoperiod i mitten av tillväxtperioden (efter att plantorna, om långdagsplantor, blominducerats före) uppnås kompakta plantor.
Att tillföra smalspektrumljus med hjälp av LED-lampor är en annan möjlighet att påverka sträckningstillväxten. Man kan tänka sig dels att man tillför smalspektrumljus i kombination med naturligt ljus under dagtid, eller att smalspektrumljuset ges som dagförlängning eller nattavbrott. I det här projektet provade vi båda möjligheterna, var för sig och i kombination. Som grund låg alltid en kort fotoperiod av naturligt ljus (8 h) genom att mörkläggningsvävar var stängda från 16:00 till 8:00.
I första steget provades dagförlängning om sammanlagt 4 h, där två timmar förlades före och två timmar efter de åtta timmarna med naturligt ljus. Olika kombinationer med rött (620 nm våglängd), grönt (525 nm), blått (460 nm) och vitt (kontinuerligt spektrum 430-730 nm) ljus provades. Växterna som användes var Calibrachoa och Pelargon. Utöver detta fanns en behandling med enbart 8 h naturligt ljus utan dagförlängning. En behandling där rött ljus gavs i början av dagen och grönt ljus gavs i slutet på dagen visade sig ge kortast internoder i både pelargon och Calibrachoa. Hos Calibrachoa gav förvisso behandlingen med 8 h naturligt ljus ännu mindre sträckning, men till priset att inga blommor utvecklades.
När smalspektrumljus tillfördes som ett tillskott till naturligt ljus (det gavs endast 20 µmol/m2/s) blev planthöjden i julstjärna lägst om det gavs 660 nm ljus, jämfört med 620 nm, 460 nm, vitt ljus eller inget tillskott. Krysanthemum var däremot helt opåverkad av de olika behandlingarna, och för Kalanchoe var internodielängden istället högst för de plantor som fått 660 nm ljus.
Erfarenheterna från dessa försök ledde fram till ett försök där smalspektrum tillfördes både före, under och efter en period om 8 h med naturligt ljus. Först gavs 2 h rött ljus (620 nm), därefter naturligt ljus i kombination med rött (660 nm) ljus i 8 h, och därefter 2 h grönt (525 nm) ljus. Dagförlängningen gavs med c:a 20 µmol/m2/s medan det tillskottet dagtid var 30 µmol/m2/s. Som jämförelse fanns ett led där plantorna retaderades kemiskt och ett led med helt oretarderade plantor. Försöksplantorna var av växtslagen Margerit, Pelargon, Calibrachoa och Tagetes. I samtliga växtslag blev planthöjd/internodielängd lika låg eller lägre med ljusbehandlingen som med kemisk retardering. I Margeriterna blev dessutom stamtjockleken betydligt högre med ljusbehandlingen. Däremot försenades blomningen något, främst i Margerit (c:a 10 dagar) men även i Tagetes (4 dagar). Det blev även färre blommor i Margerit. En period med full naturlig dagslängd de sista två veckorna av kulturtiden skulle troligen kunna motverka dessa nackdelar utan att slutresultatet med avseende på kompakthet blev negativt drabbat. Man kan också tänka sig att öka fotoperiodens längd genom att öka på dagförlängningen från 4 till 5 eller 6 h för att förbättra blombildningen hos långdagsväxter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev