Vilka faktorer förklarar variationer i djurhälsa, produktion och lönsamhet i svensk slaktsvinsproduktion

Svensk grisproduktion har en kostnadsnackdel jämfört med konkurrerande import. Samtidigt är variationen i produktionsresultat mellan olika svenska producenter stor. Mot denna bakgrund undersöktes i detta projekt vilka faktorer som kan förklara skillnader mellan olika svenska grisföretag vad gäller tillväxt, foderförbrukning, och hälsoläge som i slutänden förklarar skillnader i lönsamhet. Resultaten visar att tillväxt och foderförbrukning påverkas av typ av produktion, stallmiljö, hälsostatus och smittryck, foderrutiner, andra managementfaktorer samt säsongsvariationer och förändring över tid. Vidare visar studien att hälsostatus påverkas av bland annat insättningsvikt, smittryck, tillsatsvärme och typ av grisproduktion. Många av de identifierade faktorerna kan producenten själv påverka och därmed visar studien på potentialen i att förbättra lönsamheten i svensk grisproduktion.

Den svenska grisproduktionen har under en längre tid varit pressad av en ökad import. Det importerade grisköttet är producerat under delvis andra förutsättningar än vad som gäller för svenska grisproducenter. Samtidigt är variationen i produktionsresultat mellan olika svenska producenter betydande. Detta projekt syftade till att identifiera de faktorer som kan förklara de variationer i tillväxt, foderförbrukning och hälsostatus som föreligger mellan olika svenska producenter. Att förstå dessa balkomliggande faktorer är avgörande för lönsamheten i svensk grisproduktion.

Analyserna av tillväxt och foderförbrukning visar att cirka hälften av variationen kan hänföras till skillnader mellan gårdar. När skillnader i tekniker, skötselrutiner, rekryterings¬strategier mm tas i beaktande kan detta förklara 60-80% av den variation som föreligger mellan gårdar och mellan 40-65% av den totala variationen mellan olika omgångar. Exempel på faktorer som påverkar tillväxt är rekryteringsstrategi och ålder på stallar men även rutiner som antal insatta grisar per box, tråglängd per gris vid insättning och vaccinering. Många av de faktorer som förklarar variationen i tillväxt förklarar också variationen i foderförbrukning mätt i MJ per kilo tillväxt. Medan vissa av de identifierade faktorerna är svåra att ändra givet osäkerhet om framtida lönsamhet, som t.ex. att bygga nya stallar, borde det vara lättare att ändra andra som t.ex. rutiner vid insättning.

I projektet undersöktes också vilka faktorer som kan förklara skillnad i hälsostatus. För att spegla den övergripande hälsostatusen analyserades dödligheten Specifikt undersöktes vilka faktorer som påverkar sannolikheten för en lägre dödlighet samt en högre dödlighet. För att reflektera problem med lungsjukdom analyserades sannolikheten att en besättningsomgång skulle uppvisa en lägre respektive en högre andel av swine enzootic pneumonia (SEP). Analysen pekar bland annat på betydelsen av insättningsvikt, typ av foder och utfodringsrutiner (blötfoder, färdigfoder, fri fodertilldelning), luftsektionering, undertrycksventilation, och översyn och underhåll av ventilationsanläggning och fodervåg. Även här tyder resultaten på att det finns faktorer som den enskilde producenten förhållandevis enkelt borde kunna ta fasta på för att förbättra djurhälsan.

Analysen visar att en stor del av variationen i produktionsresultaten kan förklaras av skillnader i teknik m.m. Vissa av de identifierade faktorerna indikerar, i kombination med en variation mellan gårdar som inte förklaras av skillnader i teknik mm, att den företagsledande kapaciteten kan spela en betydande roll för det slutliga produktionsresultatet. Framtida åtgärder inom svensk grisproduktion bör därför inte enbart fokusera på byggnadstekniska och biologiska faktorer utan även på att utveckla processeffektiva lednings- och informationssystem som underlättar kontinuerlig uppföljning och anpassning.