Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233013
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 22 juni 2016
Huvudsökande: Thomas Kätterer
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: thomas.katterer@mark.slu.se
Telefon: 018-672425
Medsökande: Gunnar Börjesson
Medsökande: Martin Bolinder
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse gas. The project takes a holistic approach by evaluating a large number of long-term field experiments. Being able to quantify the positive effects of catch crop beyond the reduction of nutrient leaching will enhance the farmers' interest in maintaining these practices. Crop residues are increasingly in demand and livestock numbers are decreasing. The use of catch crops is an opportunity to compensate, at least partially, for the negative effect on soil organic matter resulting from straw export and less organic fertilization. The project will also meet the increased reporting requirements of the agricultural sector's carbon footprint.

Effekten av fånggrödor, hantering av skörderester, mineral- och stallgödsel på skördeutveckling, bördighet och markens kolförråd över tiden kommer att kvantifieras för att förbättra verktyg som används inom rådgivning och redovisning av jordbrukets klimatpåverkan. Projektet tar ett helhetsgrepp om ett stort antal långliggande fältförsök som kommer att utvärderas. Enskilda försök har tidigare studerats men en heltäckande analys saknas. Att kunna värdera fånggrödors positiva effekter, förutom utlakningsminskning, är mycket angeläget för att behålla lantbrukarnas intresse för dessa. Skörderester efterfrågas alltmera och antalet husdjur håller på att minska. Användandet av fånggrödor utgör en möjlighet att kompensera åtminstone delvis för den tärande effekt på markens mullförråd som en halmbortförsel och mindre organisk gödsling innebär. Kraven på rapportering av sektorns klimatpåverkan kommer förmodligen att öka framöver. Projektet kommer att svara upp mot dessa behov.

Fånggrödor, hantering av skörderester, samt mineral- och stallgödsel påverkar markens bördighet och kolförråd. Effekten av dessa åtgärder har kvantifierats, och projektet har tagit ett helhetsgrepp om ett stort antal långliggande fältförsök som har utvärderats. Vi kunde visa att i) fånggrödor leder till en genomsnittlig kolinlagring på 0,32 ton kol per hektar och år med fånggröda, ii) kolinlagringen i marken efter nedbrukning av skörderester är lägre i lätta jordar jämfört med lerjordar, iii) kvävegödsling ökar kolförrådet i marken, iv) kolförrådet ökar med ungefär 30 kg kol per ton stallgödsel, och v) odlingsåtgärder påverkar även kolförrådet i den övre delen av alven. Resultaten har använts för att förbättra befintliga verktyg som används inom rådgivning och redovisning av jordbrukets klimatpåverkan. Kraven på rapportering av sektorns klimatpåverkan kommer förmodligen att öka framöver. Projektet har därför bidragit till att svara upp mot dessa behov.

Åtgärder som gynnar mullhalten i marken är en investering som lönar sig på sikt, eftersom den är viktig för bördigheten. Fånggrödor minskar utlakningen av kväve genom att de växer vidare när huvudgrödan har skördats. Genom att analysera marken i långliggande fältförsök med rajgräs kunde vi visa att fånggrödor gör att mullhalten i jorden höjs, vilket dessutom kan bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål. Det kol som binds in i åkermarken kan nämligen kompensera för en inte försumbar del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Dessutom har fånggrödorna andra positiva egenskaper, som att begränsa erosion, öka den biologiska mångfalden och förbättra markstrukturen.
Fånggrödan växer och tar upp kväve huvudsakligen under hösten, efter det att huvudgrödan har skördats. Genom att förlänga perioden av fotosyntes ökar fånggrödorna inlagringen av atmosfäriskt kol i växtmaterial som sedan blandas in i jorden. Enligt våra beräkningar kommer ungefär en tredjedel av det kol som tagits upp i fånggrödan att lagras in i marken. Försöken i Skåne och Västra Götaland visar på en genomsnittlig kolinlagring på 0,32 ton kol per hektar och år med fånggröda.
Även andra odlingsåtgärder som bygger upp kolförrådet i marken har kvantifierats i projektet: Kolförrådet ökar med ungefär 30 kilo för varje ton stallgödsel. Kolinlagringen i marken efter nedbrukning av skörderester är lägre i lätta jordar jämfört med lerjordar. Kvävegödsling höjer kolförrådet med 1-2 kilo per kilo kväve, p.g.a. större ovanjordisk biomassa men framför allt större produktion av rötter: Rötter lämnar ett drygt dubbelt så stort bidrag till mullförrådet jämfört med samma mängd ovanjordiska skörderester.
Rötternas viktiga roll för mullbildningen är också den främsta orsaken till att vallar höjer markens kolförråd. I motsats till ettåriga växter såsom spannmål eller oljeväxter, producerar fleråriga vallar stora mängder underjordisk biomassa och därmed ökas inlagringen av kol i mullen. Växtföljder dominerade av vallar lagrade i genomsnitt in 0,5 ton kol per hektar och år jämfört med odling av enbart ettåriga grödor. Odlingsåtgärder påverkar även kolförrådet i den övre delen av alven, som är viktig för rotutvecklingen.
Hur mycket halm måste jag lämna kvar för att bibehålla mullförrådet? Detta är en fråga som många lantbrukare ställer, eftersom skörderester kan användas för att producera biobränslen som kan ersätta fossila bränslen och därigenom minska utsläppen av koldioxid. Exempelvis räcker energin i halmen från ett hektar höstvete till för att producera kvävegödsel till 12 hektar vete. För att hålla en viss kolhalt i marken kan det vara klokare att exportera halmen för att producera bioenergi och istället odla en fånggröda, jämfört med att lämna halmen i fält efter en spannmålsgröda. Ett system där man dessutom skördar fånggrödan sent på hösten för att producera biogas och sedan för tillbaka rötresten som gödselmedel skulle vara ännu bättre för mullförrådet, klimatet och resurshushållningen.
Generellt kan man säga att de skötselåtgärder som ökar den totala biomassaproduktionen inom jordbruket också är bra för klimatet. Detta är slutsatsen man kan dra från den analys av de många långliggande fältförsök som vi har genomfört. Marken har ett långt minne och kolförrådet förändras långsamt. Därför är de långliggande försöken viktiga. De kommer att kunna användas även framöver, förmodligen för att svara på frågor som vi ännu inte har ställt.
Resultaten från projektet har använts för att förbättra befintliga verktyg som används inom rådgivning och redovisning av jordbrukets klimatpåverkan enligt Klimatkonventionen. Intresset för mullhalten verkar öka, speciellt bland jordbrukare som har problem med markstrukturen. Dessutom kommer kraven på rapportering av sektorns klimatpåverkan förmodligen att öka framöver. Projektet har därför bidragit till att svara upp mot dessa behov.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress