Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950153
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2012
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I produktionsförsök med suggor har 10% inblandning av vitblommig åkerböna i foder utan sojamjöl testats. Ett foder med 7,5% sojamjöl men utan åkerböna användes som jämförelse. Totalt 49 Yorkshiresuggor med blandat kullnummer (2-4) ingick i försöket, som pågick från seminering inför den första försökskullen till avvänjning av den andra försökskullen. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning men den enda signifikanta skillnaden som kunde påvisas var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Kullstorlek och smågrisvikter påverkades inte av försöksbehandling. Totalt sett påverkades alltså inte produktionsresultaten på något avgörande sätt. Vitblommig åkerböna bör därför kunna användas i fodret till suggor vid måttlig inblandning, upp till 10% av fodret.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vitblommig åkerböna i fodret till suggor

Syfte
De vitblommande sorter av åkerböna som finns tillgängliga numera har lägre innehåll av tanniner (garvsyror) än de traditionella brokblommiga sorterna, och borde därför vara bättre som foderråvara till grisar. Vitblommande åkerböna fungerar bra i smågris- och slaktgrisfoder, men när det gäller suggor finns inga försök redovisade! Syftet med försöket är att täppa till denna kunskapslucka.

Resultat
Suggor vars foder innehöll sojamjöl eller åkerböna fick lika stora kullar och deras smågrisar växte lika bra. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning, men den enda skillnaden som var statistiskt säkerställd var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Totalt sett fungerade alltså åkerböna i stort sett bra som foder till suggor.

Metod
Försöksfodret Åkerböna innehöll 10% vitblommig åkerböna men inget sojamjöl. Försöksfodret Soja innehöll 7,5% sojamjöl men ingen åkerböna. I båda fodren ingick dessutom spannmål och 8 respektive 4% rapsmjöl.

Yorkshiresuggor som tidigare hade grisat 1-3 gånger utfodrades antingen med Åkerböna (24 suggor) eller Soja (25 suggor) från seminering inför den första försökskullen till och med avvänjning av den andra försökskullen.

För att följa produktionen under de två grisningarna vägde vi suggorna vid seminering, vid grisning , 3 veckor efter grisning och vid avvänjning när smågrisarna var 5 veckor gamla. Vid samma tillfällen mätte vi också suggornas späcktjocklek med hjälp av ekolod. Vi vägde smågrisarna en och en som nyfödda, vid 3 veckors ålder, vid avvänjning när de var 5 veckor samt vid 9 veckors ålder.

Vi genomförde statistiska analyser av våra insamlade data för att kunna konstatera om produktionen varit olika i försöksgruppen Åkerböna och försöksgruppen Soja, och om eventuella skillnader troligen berott på ren slump eller om de var statistiskt säkerställda.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Vitblommig åkerböna bör kunna ingå i suggfoder i måttliga mängder, upp till kanske 10% av fodret.

En viss försiktighet är på sin plats. Det var inte särskilt många suggor i försöket, 24-25 per grupp. Då kan det förhållandet att vi inte kunnat visa statistiskt säkra skillnader mellan grupperna bero på att skillnaderna inte fanns dvs var slumpmässiga. Alternativt kan skillnader ha funnits där, men varit för små för att vara möjliga att påvisa med ett så litet antal djur per grupp. Vi har inte kunnat hitta några tidigare försöksresultat med vitblommig åkerböna till suggor, och har därför inget att jämföra med. För att kunna ge säkra rekommendationer om foderråvarors användbarhet behöver man ha ett säkert underlag, och helst flera av varandra oberoende försök.

Åkerböna är intressant som proteingröda eftersom vi kan odla den i Sverige. Om vi ska kunna använda mera närodlade eller hemodlade foderråvaror i grisproduktionen måste vi ha alternativ till importerat sojamjöl. Ju fler alternativ vi har desto enklare är det att göra foderblandningar som möter grisarnas behov av energi och näringsämnen utan onödiga överskott av t ex kväve (protein) som ju belastar miljön i slutändan. Detta gäller givetvis även för suggfoder, och det är angeläget att få med åkerböna bland de alternativ som kan användas. Vidare studier behövs alltså.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev