Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950153
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2012
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I produktionsförsök med suggor har 10% inblandning av vitblommig åkerböna i foder utan sojamjöl testats. Ett foder med 7,5% sojamjöl men utan åkerböna användes som jämförelse. Totalt 49 Yorkshiresuggor med blandat kullnummer (2-4) ingick i försöket, som pågick från seminering inför den första försökskullen till avvänjning av den andra försökskullen. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning men den enda signifikanta skillnaden som kunde påvisas var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Kullstorlek och smågrisvikter påverkades inte av försöksbehandling. Totalt sett påverkades alltså inte produktionsresultaten på något avgörande sätt. Vitblommig åkerböna bör därför kunna användas i fodret till suggor vid måttlig inblandning, upp till 10% av fodret.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vitblommig åkerböna i fodret till suggor

Syfte
De vitblommande sorter av åkerböna som finns tillgängliga numera har lägre innehåll av tanniner (garvsyror) än de traditionella brokblommiga sorterna, och borde därför vara bättre som foderråvara till grisar. Vitblommande åkerböna fungerar bra i smågris- och slaktgrisfoder, men när det gäller suggor finns inga försök redovisade! Syftet med försöket är att täppa till denna kunskapslucka.

Resultat
Suggor vars foder innehöll sojamjöl eller åkerböna fick lika stora kullar och deras smågrisar växte lika bra. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning, men den enda skillnaden som var statistiskt säkerställd var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Totalt sett fungerade alltså åkerböna i stort sett bra som foder till suggor.

Metod
Försöksfodret Åkerböna innehöll 10% vitblommig åkerböna men inget sojamjöl. Försöksfodret Soja innehöll 7,5% sojamjöl men ingen åkerböna. I båda fodren ingick dessutom spannmål och 8 respektive 4% rapsmjöl.

Yorkshiresuggor som tidigare hade grisat 1-3 gånger utfodrades antingen med Åkerböna (24 suggor) eller Soja (25 suggor) från seminering inför den första försökskullen till och med avvänjning av den andra försökskullen.

För att följa produktionen under de två grisningarna vägde vi suggorna vid seminering, vid grisning , 3 veckor efter grisning och vid avvänjning när smågrisarna var 5 veckor gamla. Vid samma tillfällen mätte vi också suggornas späcktjocklek med hjälp av ekolod. Vi vägde smågrisarna en och en som nyfödda, vid 3 veckors ålder, vid avvänjning när de var 5 veckor samt vid 9 veckors ålder.

Vi genomförde statistiska analyser av våra insamlade data för att kunna konstatera om produktionen varit olika i försöksgruppen Åkerböna och försöksgruppen Soja, och om eventuella skillnader troligen berott på ren slump eller om de var statistiskt säkerställda.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Vitblommig åkerböna bör kunna ingå i suggfoder i måttliga mängder, upp till kanske 10% av fodret.

En viss försiktighet är på sin plats. Det var inte särskilt många suggor i försöket, 24-25 per grupp. Då kan det förhållandet att vi inte kunnat visa statistiskt säkra skillnader mellan grupperna bero på att skillnaderna inte fanns dvs var slumpmässiga. Alternativt kan skillnader ha funnits där, men varit för små för att vara möjliga att påvisa med ett så litet antal djur per grupp. Vi har inte kunnat hitta några tidigare försöksresultat med vitblommig åkerböna till suggor, och har därför inget att jämföra med. För att kunna ge säkra rekommendationer om foderråvarors användbarhet behöver man ha ett säkert underlag, och helst flera av varandra oberoende försök.

Åkerböna är intressant som proteingröda eftersom vi kan odla den i Sverige. Om vi ska kunna använda mera närodlade eller hemodlade foderråvaror i grisproduktionen måste vi ha alternativ till importerat sojamjöl. Ju fler alternativ vi har desto enklare är det att göra foderblandningar som möter grisarnas behov av energi och näringsämnen utan onödiga överskott av t ex kväve (protein) som ju belastar miljön i slutändan. Detta gäller givetvis även för suggfoder, och det är angeläget att få med åkerböna bland de alternativ som kan användas. Vidare studier behövs alltså.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev